Hon spelade Borkarövare på Visingsö

Teaterintresset är ganska nytt för Emma. Det var egentligen så att sonen Elliot som spelar teater en del och tar teaterlektioner på kulturskolan ville söka en roll hos Teaterstickorna i Jönköping när de skulle sätta upp föreställningen om Ronja Rövardotter med regissören Eva Edevik.

– Då kände jag att om jag ändå ska åka och pendla till Visingsö så kan jag lika väl vara med själv. Så jag gjorde en spontanaudition kan man säga. Jag var tydlig med att jag inte hade så mycket erfarenhet men att jag kunde spela ett träd eller något i bakgrunden. Det landade i att jag fick en roll som Borkarövaren Idun. Elliot blev både rumpnisse och grådvärg. Att jag fick en roll var ju lite snopet men jätteroligt och nu känner jag att det här är det roligaste jag har gjort. Det är första gången jag har gjort det här samtidigt känns det som att det är något som jag alltid har hållit på med, berättar Emma.

– Efter att vi började repetera med Ronja så kom det ett uppdrag till så jag var med när Tändsticksmuséet hade nyinvigning och gjorde roller med ganska många repliker. I september ska jag också vara med när Strömsbergsdagarna är i Jönköping. Teaterstickorna får en del uppdrag och tanken är att jag vara med på teatern i höst. Nu är siktet inställt på att jag och min son ska söka till Astrid Lindgrens värld nästa sommar. Det hade varit jätteroligt att få jobba där, fortsätter Emma.

Emma som Borkarövaren Idun. Foto: Tim Elwing Saxius

Vad gör du när du inte spelar teater?
Jag jobbar som badmästare och håller i vattengympa, simskolor och annat på Norrahammar sportcenter. Jag bor här i Vaggeryd tillsammans med min man Jens och barnen Elliot 12 år, Ludvig 11 år och Elise som snart blir 3 år. Vi bodde tidigare i ett stort hus i Gränna som vi sålde och flyttade till en bostadsrätt inne i Jönköping. Där trivdes vi inte alls och under tiden hittade vi huset här i Vaggeryd. Tanken var att vi skulle bo i en lägenhet i Jönköping under tiden vi renoverad här, men när vi var här kom många av grannarna och hälsade oss välkomna och det kändes bara så rätt. Så vi bestämde oss för att flytta hit på en gång och renovera under tiden. Det är snart fem år sedan och vi trivs jättebra. Jag tycker att Vaggeryd som ort är helt fantastik. Det är välkomnande, inkluderande och man kan sitta och tjöta med någon i bastun i simhallen. Det är lagom stort och det bockar av jättemånga grejer på min lista över livskvalitet.

Du sjunger också vet jag, berätta om det.
– Jag är med och sjunger i ”Kör för alla” och projektkören i Svenska kyrkan. Att sjunga i kör är som att ha luft i lungorna. Det har varit min timma på veckan där jag bara får vara och inte bara vara mamma. Så till hösten blir det en dag med teater och en dag med körsång. Det hör ju ganska mycket i hop sång och teater, Ronjaföreställningen innehöll ju ganska mycket sång och där kände jag att jag kunde stärka upp. 

Emma Adelöw vid sina odlingar.

När jag kom hit kunde jag se är att du gillar trädgård också, eller hur?
– Ja, jag gillar ju mycket, säger Emma och skrattar. Trädgården är en pandemihobby som har blommat upp rejält. Det är också en rolig historia därför när när pandemin startade så blev jag gravid. Det var ju lite förvånande när min man är steriliserad och jag hade p-stav men det visade sig att så var fallet. När Elise föddes rekommenderades att man höll sig hemma. Då frågade jag mina barn vad de ville skulle finnas i trädgården för här skulle vi hålla oss nu ett tag. Den ene pojken ville ha fotbollsmål och den andre ville ha pallkragar och båda ville ha pool så det ordnade vi. Min svärmor som också bor här har ett stort odlingsintresse så det är något vi delar. Jag gillar att odla ätbart och hon gillar att odla blommor och ätbart så det är en perfekt kombo.

– Jobbet med Ronja Rövardotter har varit en intensiv period med mycket sång, koreografi och skådespeleri. Det har tagit mycket tid men har varit fruktansvärt roligt. Så nu är det skönt att vara ledig samtidigt som man har en tomhet och det enda jag vill är att åka till Visingsö och våffla håret och smutsa ner mig och ge mig upp på scen igen. Det var så roligt, avslutar Emma.

Fotograf från Ronjaföreställningen: Tim Elwing Saxius