Industribrändernas icke-framfart

I en industrität kommun som Vaggeryd är det relativt få industribränder, cirka en varannan månad i varierande storlek. Samtliga konstaterade bränder inne i en industrilokal klassas som brand; även om personal själva släkt branden innan räddningstjänsten kommer. 

– Det är speciellt med industribränder då de kan bli stora och komplicerade snabbt, berättar Fredrik Björnberg, räddningschef i kommunen. Det är viktigt att vi samarbetar med företaget som drabbas så att vi får tidig information om vad som är skyddsvärt, vilken utrustning som behöver skyddas och risker som finns i verksamheten. 

Just samarbete var viktigt i den brand som skedde på Waggeryds Cell den 6 augusti där räddningstjänsten kunde isolera branden och hindra spridning. Vid den händelse larmades sex brandstationer från länet, något som är en värdefull resurs för räddningstjänsterna. 

– Vi har ett bra samarbete mellan kommunerna och vi stöttar varandra när det behövs, något som är självklart för våra brandmän, menar Fredrik. 

Det är vanligt att räddningsstyrkor i länet samverkar vid större bränder då det krävs mycket personal. I regel larmas också flera stationer initialt för att sedan trappa ner personalen om en brand kan stävjas. På detta sätt har man personal redo på plats om elden sprider sig och kan agera snabbt om en brand är större än beräknat. 

I drygt 100 industrier i kommunen har man idag automatiska brandlarm; något som stoppar många små bränder från att utvecklas. Räddningstjänsten åker ut på ungefär 70 automatiska brandlarm per år vilket Fredrik ändå tycker är relativt liten siffra. I år har kommunen dessutom utökat med en brandinspektör som ska arbeta med förebyggande arbete. I och med ett utökad brandskyddsarbete vill man minska antalen fellarm.

– Vår förhoppning är att vi kan jobba mer aktiv med förebyggande arbete för att vi kan hålla och minska antalet felaktiga automatlarm. Helst vill vi ha noll felaktiga automatlarm, det tar resurser från vår verksamhet och dessutom påverkar det deltidsbrandmännens ordinarie arbetsplatser.
I det förebyggande arbetet ingår bland annat rådgivning och stöttning till industrier och andra verksamheter i kommunen. Bland annat kan räddningstjänsten vara med i byggprocesser och genomför tillsyn av lokaler.

– Vi arbetar kontinuerligt med företag och tar fram gemensamts utbildningsunderlag. Vi arbetar även för att få tillgång till ny teknik som värmekameror vilket idag är en standardprodukt och som finns på alla räddningsfordon. Vi arbetar för att kunna agera snabbare och säkrare och just värmekameror är ett bra sätt att hitta dold brand i konstruktioner.

Även andra verksamheter, så som jordbruk kan få rådgivning i brandfrågor. Dessa besvaras bäst av brandskyddsföreningens undergrupp Lantbrukets Brandskyddskommitté. När det kommer till brand i ladugårdar är det en riskgrupp som Fredrik misstänker har minskat då det idag är färre aktiva jordbruk samtidigt som arbetssätten förändrats och risken för bränder har dämpats.