Inget hopptorn vid Hjortsjöbadet?
Nyheter Kultur- och fritidsnämnden har beslutat föreslå kommunfullmäktige att avslå en (KD)-motion om att bygga ett hopptorn vid Hjortsjöbadet i Vaggeryd.
Motionen presenterades inför valet hösten 2014 av dåvarande (KD)-politikern Stefan Ottosson som såg ett nytt hopptorn som en viktig del i arbetet med att utveckla simkunnigheten hos främst ungdomar.
Han pekade på det smäckra, tio meter höga hopptorn som fanns vid Hjortsjöbadet mellan åren 1958 och 1982, som betydde oerhört mycket för simkunnighetens utveckling och att det hjälpte till att utveckla generationer vaggerydsbarn till veritabla ”vattendjur”.
Kultur och fritid har en gång tidigare avslagit motionen med hänvisning till att det inte fanns några ekonomiska förutsättningar att bygga ett nytt torn.
Kommunstyrelsen ansåg dock att det svaret inte vara tillräckligt tillfredsställande utrett. Därför har kultur och fritid låtit Stephan Lund utreda frågan med hänvisning till överlämnad utredningsrapport som betonar vikten av kommunens ansvarsområden.
Syftet med utredningen är att få fram ett tydligt underlag för beslut med utgångspunkt ur ett verksamhets-, säkerhets- och kostnadsperspektiv.
Lund har benat ut frågan i ett tresidigt dokument. Miljöpåverkan bedöms bli minimal men säkerheten blir viktig liksom ekonomin. Lund skriver att ”ett hopptorn högre än med tre avsatser är inte att rekommendera och då med cirka fem meter som den högsta avsatsen. Bottenplattan kommer att omfatta cirka 7×7 meter. Ett högre hopptorn ger betydligt större riskmoment vid användande och lek, samt krängningspåverkan vid överbelastning blir ytterligare ett riskmoment att ta hänsyn till.
Man kan välja mellan att etablera hopptornet fritt utan bryggförankring till land. Erfarenheten är att investeringen ligger mellan 200 000–300 000 kronor (exkl. moms) på plats i Hjortsjöbadet.
Väljer man ett hopptorn som skall förankras till land med en brygga kommer investeringen att kosta mellan 400 000–500 000 kronor på plats i Hjortsjöbadet.
Bedömningen är att man bör avsätta cirka 100 000 till kringinvesteringar i båda fallen. De olika alternativen har såväl för-, som nackdelar, trivselmässigt och säkerhetsmässigt.
En brygga med landförankring till hopptornet ger ökad säkerhet vid olyckstillbud och att trivseln för fler personer som enbart önskar gå ut på bryggan ökar. Detta ökar också risk och driftkostnaderna, då ett större område skall säkerställas vid bottenrensning m.m. En brygga ger också upphov till lek som i sig också är ett riskmoment”.