Inget påsklov för värnpliktiga

− Överlag får man se det som att man får en chans att lära sig ännu mer och bli ännu bättre, man får göra lite roliga saker som idag, det här de bjuder på, det är trevligt, säger Joel Hjalmarson. Foto: Martina Gustafsson/Försvarsmakten

Detta sker i syfte att minska risken för smittspridning inom eget förband men även för att minska smittspridningen mellan regionerna.

Vid Ing 2 i Eksjö som för många andra förband, innebar det att snabbt ställa om och vidta de åtgärder som behövdes.

Utbildningsplanen kopplat mot målen för de värnpliktiga planeras redan ett år före inryck och nu när detta besked kom fick befälen på kompaniet snabbt göra en ny plan. Denna planering skulle nu, till skillnad från den tidigare, även innehålla planering för rekryternas tid på förbandet under helger och kvällar, en tid som de annars själva kunnat bestämma över.

− Vi har som uppgift att utbilda rekryterna mot att bli krigsplaceringsbara och anställningsbara, samtidigt som vi måste se till att de mår bra med tanke på de förutsättningar som nu råder, säger kompanichef Mattias Gleisner.

Mattias Gleisner är kompanichef på grundutbildningskompaniet vid Ing 2. Foto: Martina Gustafsson/Försvarsmakten

Åtgärderna som är vidtagna vid förbandet är att ge rekryterna rätt utbildningsförutsättningar kopplat mot krigsmålssättningarna, vilket görs genom en omplanering av utbildningsplanen där även helgdagar tas med. Samtidigt har vi ett befälslag som planerar fritidsaktiviteter för rekryterna där de själva fått komma med förslag. Bowling, filmvisning och påskbuffé är några av de aktiviteter som nu är inplanerade.

Mattias Gleisner och Glenn Westlund, ett av våra plutonsbefäl, säger att det är en utmaning att få ihop en utbildning med hög kvalitét och aktivitet och samtidigt behålla motivationen hos rekryterna. En annan utmaning är att planera och delegera om arbetsuppgifter för de befäl som är hemma.

− Men vi löser det, säger Glenn bestämt. I och med att vi nu har befäl som är hemmafår vi andra ta mer ansvar, exempelvis om övningsledaren är hemma får någon annan kliva in och axla den rollen. Vi får nu prova att jobba i chefens anda med utökat ansvar och till del nya uppgifter och jag tycker att det fungerar bra. Samtidigt måste vi även planera för en uthållighet och där är det viktigt att vi tar hand om varandra.Man kan ju också välja att se fördelarna och där har vi nu möjlighet att finslipa detaljer i utbildningen.

Att grillat stod på menyn verkade uppskattas av rekryterna. Foto: Martina Gustafsson/Försvarsmakten

Det finns flera anhöriga som har hört av sig till förbandet med olika frågor om hur deras ungdomar mår, vad de ska göra över påsk etc och där vill både Mattias och Glenn trycka på att de gör allt de kan för att de ska ha det så bra som möjligt.

Glenn berättar också att de pratar mycket med rekryterna och lyssnar in deras behov och önskemål. Både kopplat mot utbildningen men även hur de mår i övrigt och vad som kan göras för att de ska fortsätta må bra.

− Ett exempel är att de efter många och långa dagar får en sovmorgon vilket gjort susen. Ett annat exempel är de kommer med egna förslag på utbildningar som stödjer utbildningsmålen och där möter vi upp så gott vi kan, det är ju både roligt och utvecklande.

• Vad tycker då rekryterna själva?
För att få en uppfattning om läget hos rekryterna ställde vi några frågor om vad de tyckte om att stanna kvar, vad de gör och hur stämningen var. En av de som ställde upp och svarade på frågor var Nils Lejman. Nils berättade att de flesta tog det nog rätt tungt i början då alla ville träffa sina nära och kära framöver, men fortsatte med att säga:

− Jag tycker ändå att man kommer in i en vardag och får acceptera läget. Jag tror att de flesta visste vad det innebar att göra värnplikt innan vi kom hit. Vardagen har fortsatt som vanligt, sen har vi på Krigsbro 5-plutonen, fått ett väldigt bra stöd från våra befäl. De har ju frågat oss vad vi kan tänkas göra och liknande, så vi har fått igenom att vi ska få göra en utbildning på Terrängbil 20, för det kan ju vara en bra grej att ha.

Joel Hjalmarsson, även han värnpliktig, tyckte inte att det var så kul att behöva stanna kvar.

− Nej, det är blandade känslor och befälen försöker göra det så roligt som möjligt, men man har ju den där hemlängtan fortfarande. Men övningarna vi har haft de senaste veckorna har varit jättelärorika och roliga, och nu ska vi vårda, kanske inte lika roligt men det måste också göras.

Vid garnisonen finns även Södra militärregionens värnpliktiga och riktlinjerna för dem är samma som för Ing 2:s värnpliktiga. Dock skiljer sig utbildningstakten, under kommande dagar genomför exempelvis dessa rekryter övningen ”aldrig ge upp” som syftar till att pröva soldaternas fysiska och psykiska uthållighet.

− Det är en lite jobbigare övning där de ställs inför utmaningar som de inte varit med om innan. I övrigt varvar vi med aktiviteter likt Ing 2 med korvgrillning, lagträningar etc, berättar Christian Waldmann plutonchef på hemvärnspluton.

Grundutbildningskompaniet fortsätter nu planering och genomförande av utbildningar, övningar, aktiviteter och att ta hand om våra rekryter.

− Vi gör vårt yttersta för att era killar och tjejer ska må bra, vi bibehåller våra rutiner och fortsätter att öva som vanligt, med inslag av trivselaktiviteter. Jag vill skicka med en hälsning till er anhöriga att fortsätta hålla kontakten genom telefonsamtal, e-post, Facetime eller vanligt brev. Vi kommer lösa det här tillsammans, avslutar kompanichef Mattias Gleisner med att säga.

Beslutet som nu gäller är att alla rekryter ska vara kvar på förbanden minst intill den 17 april men beroende läget i landet är Försvarsmakten beredd att fatta nytt beslut om så krävs.

Maddelena Lago, Ing 2