Insändare om vegetarisk kost i skolmaten
Nyheter Läs insändaren från Johan Järnhammer, förälder i Vaggeryd.
Förra veckan publicerades en artikel på Skillingaryd.nu om att kommunen följer Livsmedelsverkets nya kostråd. Det innebär mer baljväxter, grönsaker och fibrer – och något mindre kött. I kommentarerna märks dock en oro: att barn inte orkar dagen utan kött, att vegetarisk mat är en “politisk agenda” eller en besparingsåtgärd.
Som förälder vill jag bemöta detta med vad forskningen faktiskt säger.
Det finns inget stöd för att barn får sämre ork av vegetarisk skolmat. En stor studie på närmare 9 000 barn (Journal of Pediatrics, 2022) visar att barn som äter vegetariskt växer lika bra, har samma energinivåer och lika bra näringsstatus som barn som äter kött – förutsatt att maten är bra planerad. Även Läkartidningen konstaterar att vegetariska kostmönster kan vara fullvärdiga för barn.
Växtbaserat protein är dessutom likvärdigt med animaliskt. En omfattande metaanalys (2024) visar att växtprotein ger samma effekt på styrka och fysisk funktion som animaliskt protein. När man kombinerar baljväxter, fullkorn och nötter får man alla nödvändiga aminosyror.
Ur ett hälsoperspektiv finns till och med fördelar: högre intag av växtprotein är kopplat till lägre risk för hjärt–kärlsjukdom, bättre metabol hälsa och minskad inflammation hos unga.
Myten om att “kött = kraft” och att vegetarisk mat är “svag” är framför allt kulturell, inte biologisk. Barn får inte lägre energi av vegetarisk mat – men de kan äta mindre om rätterna är ovana. Ofta handlar det mer om den uppfattning vi vuxna förmedlar: om vi signalerar att maten “inte mättar” eller “inte är riktig mat”, kan barnen själva känna sig tveksamma och ha svårare att testa nya rätter. Det är alltså lika mycket en social och psykologisk effekt som en fråga om näring.
De nya kostråden är inte politiska utan bygger på samma vetenskap som WHO, WCRF och Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). WHO klassar processat kött som cancerframkallande och rekommenderar att konsumtionen begränsas. Baljväxter rekommenderas inte för att “ersätta” protein – utan för att de är näringsrika och minskar risken för flera stora folksjukdomar.
Att kommunen följer dessa riktlinjer är alltså ingen ideologisk handling, utan att man följer den samlade internationella forskningen.
Kanske handlar motståndet mindre om vad barnen faktiskt behöver – och mer om gamla vanor hos oss vuxna.
Vid pennan: Johan Järnhammer
Invånare och förälder i Vaggeryds kommun