Insändare om vegetarisk kost i skolmaten
Nyheter Läs insändaren från Johan Järnhammer, förälder i Vaggeryd.
Förra veckan publicerades en artikel på Skillingaryd.nu om att kommunen följer Livsmedelsverkets nya kostråd. Det innebär mer baljväxter, grönsaker och fibrer – och något mindre kött. I kommentarerna märks dock en oro: att barn inte orkar dagen utan kött, att vegetarisk mat är en “politisk agenda” eller en besparingsåtgärd.
Som förälder vill jag bemöta detta med vad forskningen faktiskt säger.
Det finns inget stöd för att barn får sämre ork av vegetarisk skolmat. En stor studie på närmare 9 000 barn (Journal of Pediatrics, 2022) visar att barn som äter vegetariskt växer lika bra, har samma energinivåer och lika bra näringsstatus som barn som äter kött – förutsatt att maten är bra planerad. Även Läkartidningen konstaterar att vegetariska kostmönster kan vara fullvärdiga för barn.
Växtbaserat protein är dessutom likvärdigt med animaliskt. En omfattande metaanalys (2024) visar att växtprotein ger samma effekt på styrka och fysisk funktion som animaliskt protein. När man kombinerar baljväxter, fullkorn och nötter får man alla nödvändiga aminosyror.
Ur ett hälsoperspektiv finns till och med fördelar: högre intag av växtprotein är kopplat till lägre risk för hjärt–kärlsjukdom, bättre metabol hälsa och minskad inflammation hos unga.
Myten om att “kött = kraft” och att vegetarisk mat är “svag” är framför allt kulturell, inte biologisk. Barn får inte lägre energi av vegetarisk mat – men de kan äta mindre om rätterna är ovana. Ofta handlar det mer om den uppfattning vi vuxna förmedlar: om vi signalerar att maten “inte mättar” eller “inte är riktig mat”, kan barnen själva känna sig tveksamma och ha svårare att testa nya rätter. Det är alltså lika mycket en social och psykologisk effekt som en fråga om näring.
De nya kostråden är inte politiska utan bygger på samma vetenskap som WHO, WCRF och Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). WHO klassar processat kött som cancerframkallande och rekommenderar att konsumtionen begränsas. Baljväxter rekommenderas inte för att “ersätta” protein – utan för att de är näringsrika och minskar risken för flera stora folksjukdomar.
Att kommunen följer dessa riktlinjer är alltså ingen ideologisk handling, utan att man följer den samlade internationella forskningen.
Kanske handlar motståndet mindre om vad barnen faktiskt behöver – och mer om gamla vanor hos oss vuxna.
Vid pennan: Johan Järnhammer
Invånare och förälder i Vaggeryds kommun
Fotnot: Vi har stängt kommentarsmöjlighet
Jesper:
Tack för dina vänliga ord – det uppskattar jag verkligen.
Jag försöker hålla en saklig och respektfull ton just för att frågan annars lätt låser sig i positioner. Jag tror också, precis som du skriver, att mycket av motståndet handlar om psykologiska faktorer: vana, identitet och känslan av att ens livsstil ifrågasätts. Det gör att diskussionen ibland blir mer emotionell än faktabaserad.
Samtidigt vill jag vara tydlig med att jag inte ser de som ifrågasätter som ”fiender” eller som en grupp som det är meningslöst att prata med. De flesta som kommenterar – även om tonen ibland blir hård – gör det för att de är oroliga för barnens mat, för att traditioner förändras eller för att de känner sig överkörda. Det är helt legitima känslor, och jag tror vi vinner mer på att bemöta dem än att avfärda dem.
Jag håller dock med dig om att det ofta finns missuppfattningar, exempelvis att all vegetarisk mat skulle vara ultraprocessad eller att kostråden är politiskt styrda snarare än forskningsbaserade. Där kan vi bidra med tydlighet och lugn.
Och du har rätt i att ekonomiska strukturer och normer också spelar in. Men jag försöker ändå hålla diskussionen på saknivå – både för min egen skull och för att det faktiskt ibland går att nå fram.
Tack igen för ditt stöd. Jag ska försöka fortsätta argumentera sakligt utan att låta diskussionerna fastna under huden.
Mina barn äter inte skolmaten längre då de inte gillar vegobiffar o annat löjligt wokehittepå.
De är trötta och sura när de kommer hem.
Ska jag behöva skicka med egen matlåda? Finns de möjligt för de att stoppa in det i ett värmeskåp?
Såg på Nyhetsmorgon för någon helg sedan ang just vegeterisk kost och att vi ska minska på köttmängden. Den läkare som var med samt den person från diabetesförbundet sa att kött sänker blodsocker vilket är bra. Och läkaren sa att det är nitritsaltet vi tillför som gör att det bildas tarmcancer hos oss människor. I mina öron låter det som att vi kan ju inte minska på det, för vem vill äta grått kött och sämre hållbarhet, så därför minskar man mängden man ska äta på grund av risk för sjukdom. Men jag håller med, det ska finnas kött, samt vegetariska alternativ varje dag, så att man själv kan välja. Det känns inte helt ok heller att äta en couscous-schnitzel och sedan klyftpotatis och bearnaisesås, för var i den rätten blir variationen när det kolhydrater på kolhydrater? Det ska inte enbart vara vegetariska alternativ, utan alla ska ha rätten att välja!
Det spelar ingen roll att den vegetariska maten är så nyttig, och bra för barnen, om de inte äter den. Barnen vill ha raggmunk och fläsk. De tycker inte att de vegetariska utbytsprodukterna är goda. Det stora lemmel-tåget av skolbarn till affärerna på lunchtiden började när det blev obligatoriskt med vegetarisk mat i skolan.
Soffan:
Det du beskriver – att barn går till affären när de inte gillar maten – är inte nytt och har egentligen väldigt lite att göra med om rätten är vegetarisk eller inte. När jag gick i skolan på 90-talet smet också elever iväg till närliggande kiosken när det var fiskgratäng, ärtsoppa eller någon annan rätt man inte gillade. Det var innan någon pratade om vegetariska obligatorier.
Barns beteende vid skolmåltider har alltså sett likadant ut i decennier: gillar de inte maten → går de och köper något annat.
Det betyder inte att maten var fel då eller att den är fel nu – det betyder att barn, som alla människor, reagerar på smakpreferenser, vana och grupptryck.
”Barnen vill ha raggmunk och fläsk”
Absolut – många barn vill ha det, precis som de vill ha pannkakor, pizza och köttbullar. Men skolmaten kan inte bygga hela menyn på tre favoriträtter. Den måste följa kostråden, ge variation och lära barnen att äta mer än det de redan är vana vid.
Om man sa ”servera bara det barnen gillar”, då skulle matsedeln snabbt bli väldigt ensidig, och det är just det kostråden försöker undvika.
”Det spelar ingen roll att maten är nyttig om de inte äter den”
Helt sant – men lösningen är inte att skippa vegetariska rätter, utan att göra dem bättre, mer hemlagade och mer anpassade till elevernas smak. Det är en kvalitets- och genomförandefråga, inte en fråga om kött kontra vegetariskt som princip.
”Lemmeltåget började när vegetarisk mat blev obligatorisk”
Det finns inget nationellt krav på att bara servera vegetariskt i skolan. Däremot har skolor börjat servera fler vegetariska rätter, vilket är något helt annat än ”obligatoriskt”.
Och vi ser samma mönster i många kommuner: när en ny sorts mat introduceras – oavsett om det är vegetariskt, fiskrätter, grytor eller rotfrukter – blir det först motstånd. Det är en helt normal kulturell anpassningsprocess.
Precis som att svensk matkultur är präglad av traditioner vi föds in i (inte väljer), så är även barnens preferenser formade av vana, hemmet, kompisar och kultur. Det förändras över tid.
Fint att skolungdomar ska behöva äta kommersiella vegetabilier odlade I konstgödsel och besprutning. Hur dessa miljöförstörande saker produceras är ju inget några informerade unga vill ha på sitt samvete. Det näringstätaste vi kan få I oss kommer från gräs, klöver och ört. Kornas riktiga mat kräver bara sol och regn helt i samklang med naturen. Att jämföra de näringsämnen med spannmål, andra näringsfattiga vegetabilier från gruvdrift och massor av fossila växthusgaser är inte svårt. Hur konstgödsel produceras med besprutning trodde man folk visste. Tänker man på alla arter som dör för den konventionella odling av så kallade ”näringsrika” baljväxter och annat, då bryr man sig uppenbart inte om ekosystemet eller riktigt näringsupptag.
Går inte jämföra riktig mat mot den kommersiella odlingen. Ja, om nu hälsa och miljö betyder något.
Mats Carlstedt:
Det är viktigt att skilja mellan verkligheten bakom både vegetabilier och köttproduktion, och de föreställningar som ofta cirkulerar.
För det första är det inte så att kornas mat “bara är gräs och klöver i sol och regn”. Även djur i naturbetesproduktion får i praktiken ett tillskott av odlat foder – till exempel ensilage, vall och spannmål – särskilt vintertid. Det fodret odlas på samma sätt som våra vegetabilier gör: med markbearbetning, gödsling (ofta både stallgödsel och mineralgödsel), ibland bevattning och ibland växtskyddsmedel. Det är alltså inte en produkt fri från resurser, utan precis det jordbruk vi redan diskuterar.
För det andra bygger resonemanget på en gammal idé om att vegetabilier är “näringsfattiga” och att djur skapar näring ur ingenting. I själva verket får även nötkreatur alla sina näringsämnen från växter – de är bara mellanledet. Det är därför forskningen visar att baljväxter, fullkorn och nötter är mycket näringsrika och att vegetabiliskt protein är likvärdigt med animaliskt när man kombinerar rätt råvaror.
När det gäller miljöpåverkan är det dessutom tvärtom:
Mineralgödsel och växtskyddsmedel används i betydligt större total mängd i foderodling än i grönsaker och baljväxter per producerad kalorimängd.
Störst markanvändning sker i animalieproduktion, eftersom växtenergin först måste gå genom djuret.
Baljväxter kräver ofta ingen kvävegödsling alls, eftersom de fixerar kväve från luften.
Att säga att vegetabilier orsakar miljöförstöring men att kött inte gör det är därför en förenklad bild som inte stämmer med hur produktionen faktiskt ser ut.
Det här är precis kärnan i det ursprungliga inlägget: många argument mot vegetariska måltider bygger mer på gamla föreställningar än på vad forskningen faktiskt visar. En varierad kost med växter är både näringsrik och resurseffektiv – och naturbeteskött kan absolut ha en plats, men är inte “gratis för naturen”.
Allt detta för 4-5 liter mer ”mjölk” samt ökad slaktvikt. Själv köper jag kött, opastöriserad mjölkprodukter från fjällkor som uteslutande äter just det som växer av sol och regn. Det näringstätaste vi kan få I oss kommer från opastöriserad mjölk. Druckit det hela livet utan de påstådda hot. Kor är både renare och äter bättre naturbete. Så några ”risker” ser jag som hittepå. Fast folk hade blivit friskare med riktig mjölk utan pastörisering. Med då blir läkemedelsindustrin ledsen. Laktosintolerant borde heta vad det är. Pastöriseringsintolerans. Laktras finns av en anledning i gudadrycken mjölk i oprocessad form. Fast nu kan man köpa laktras på piller i apoteken. Verkligen en bra affärsidéer. Finns inget kommersiellt odlat som innehåller bråkdelar av vitaminerna och mineraler VS animalier från uteslutande fodring av gräs, klöver och ört.
Att mikroliv, insekter/pollinerare, fåglar mm. Dör av denna ”fantastiska” handelsgödsel/besprutning som kräver gruvdrift med massor av fossila växthusgaser ser jag inte som ”bättre”. knappast att gämnföra med rapar och fisar från uteslutande gräs, klöver och ört. Detta ingår i förloppet och är borta efter 10-12 år. Med massor av fotosyntes och bättre miljö. Finns inget fossilt i kor, det är vår art som bär skulden för dessa fossila växthusgaser. Det förstår ju ett barn. Att kvalitet på kött från naturbete är betydligt bättre för både miljö och hälsa är knappast nyheter. Smakar som kött ska med. Det är inget fel på vissa vegetabilier som odlas I koskit. Dock ska det inte kosta energi i mängder för att tillreda. Vår art kan inte ens tillgodose oss vegetabiliskt protein på adekvat vis, samt 2 kok för att göras ätbara som ex bondbönor. Äter man vegetabilier med mindre näringsinnehåll krävs det mer för att tillgodose behovet. Krävs bara 200g gräsbetes kött för detta och mycket mindre energi. befängt att tro att en modern sjukdom kan bero på gammal matkultur. Vår art är ej häller genetiskt anpassade för en fröbaserad kost.
Alltid smartare ha ko på bete än att odla spannmål nämligen. Gräsbete ger upp till ca 750 kg nötkött per hektar, med en del vinteerensilage. Storindustriodling med konstgödning, bekämpningsmedel etc etc ger upp 10 000 kg vete per hektar. Det blir 150 kg animaliskt protein mot 850/5=170 kg vegetabiliskt (biotillgänglighet 1/5). Gräsbetet är rena hälsokuren för miljö och hälsa, medan veteodlingen är rena katastrofen. Betet kan även ge en del mjölk, samt läder. Och betesmarken är naturskön. Vilken matproduktion är vettigast av dessa? Det slängs otroliga mängder av mejeri och kött eftersom kor ska slitas ut och ge så mycket pengar, vilket jag förstår. Vore bättre med miljövänligare metoder utan fossila tekniklösningar och växthusgaser som aldrig försvinner. Slippa fodra djuren som ofta får biabetes och andra metaboliska sjukdomar av vegetabiliska och spannmålsprodukter. Bättre med kvalitet än kvantitet, ett fungerande ekosystem och betande djur som gör ett fantastiskt jobb. Göder, omfördela, trampar ner kol istället för att plogar upp det. Kor på bete är miljöhjältar. Med andra ord går det åt omkring 12,5 gånger mer bönor än kött.
Så det behövs alltså mer än 10 gånger mer fossil energi att äta vegetabiliska bönor än att äta riktigt animaliskt kött. Äta efter årstid och från närproducerade gårdar där allt ingår I kretslopp är vad ett fungerande ekosystem behöver. För djuren, jorden, naturen och allt liv. Inte meningen skadedjuret homosapiens ska ta sig rätten förstöra en gång bördiga jordar och utnyttja djuren prestera max under en kort tid. Samt tillföra kemi och fossila tekniklösningar. Ett fungerande ekosystem är fundamentalt för vår existens. Bekämpningsmedel är att lämna drivor av döda viktiga insekter mm. Det du Johan kallar ”bättre”. Barnen ska få animaliskt från alla sorter. Sen upp till de om de vill äta urkokta (utan rätt näring efter timmar i varma stimmar) grönsaker och importerade vegetabilier odlade på miljövidrigt vis I växthus. Forskade med fossila tekniklösningar. Det läggs knappast några större pengar på kvalitetsvaror till skola eller äldreomsorgen precis. Billiga insats varor och import. Vi skulle kunna nästan fördubbla vårt nötkötts intag utan att ta en kvadratmeter från växtodling för mänskligt behov. OM detta vansinniga odlande för att de som kan omvandla gräs, klöver och ört till miljövänligt näringstäta produkter. Utan fossila växthusgaser eller tekniklösningar. Barnen ska få animaliskt från alla sorter. Sen upp till de om de vill äta urkokta (utan rätt näring efter timmar i varma stimmar) grönsaker och importerade vegetabilier odlade på miljövidrigt vis I växthus. Forskade med fossila tekniklösningar. Det läggs knappast några större pengar på kvalitetsvaror till skola eller äldreomsorgen precis. Billiga insats varor och import. Vi skulle kunna nästan fördubbla vårt nötkötts intag utan att ta en kvadratmeter från växtodling för mänskligt behov. OM detta vansinniga odlande för att de som kan omvandla gräs, klöver och ört till miljövänligt näringstäta produkter. Utan fossila växthusgaser eller tekniklösningar.
Vill man inte förstå. Då kan man inte förstå. Kan man inte förstå, ja då vill man inte förstå. Om man nu bryr sig om planeten, naturen och allt däri.Barnen ska få animaliskt från alla sorter. Sen upp till de om de vill äta urkokta (utan rätt näring efter timmar i varma stimmar) grönsaker och importerade vegetabilier odlade på miljövidrigt vis I växthus. Forslade med fossila tekniklösningar. Det läggs knappast några större pengar på kvalitetsvaror till skola eller äldreomsorgen precis. Billiga insats varor och import. Vi skulle kunna nästan fördubbla vårt nötkötts intag utan att ta en kvadratmeter från växtodling för mänskligt behov. Om detta vansinniga odlande för att de som kan omvandla gräs, klöver. och ört till miljövänligt näringstäta hälsofrämjande produkter. Utan fossila växthusgaser eller tekniklösningar.
Inget jag drar mer i långbänk här. Som sagt, vill man inte förstå…
Men önskar en god jul.
Mats Carldstedt:
Tack för din kommentar – det märks att du brinner för de här frågorna och har mycket tankar kring både bete, odling och matens kvalitet. Jag tror vi i grunden delar samma önskan: en hållbar livsmedelsproduktion med bra djurvälfärd, god hälsa och ett fungerande ekosystem.
Samtidigt behöver några saker förtydligas, eftersom flera av de påståenden du gör inte stämmer överens med den samlade forskning som finns.
1. Opastöriserad mjölk är inte riskfri
Oavsett hur fina fjällkorna är kan mjölk bära på E. coli, Salmonella, Campylobacter och Listeria. Det är därför opastöriserad mjölk rekommenderas mot för barn, gravida och äldre. Det är inte ”hittepå” – det är väl dokumenterade risker i epidemiologiska data från många länder.
Pastörisering förstör inte näringen i mjölken, utan tar bort de bakterier som historiskt gav upphov till många svåra sjukdomsutbrott. Laktosintolerans är genetiskt kartlagd och har inget med pastörisering att göra.
2. Naturbeteskött är värdefullt – men kan inte föda befolkningen
Naturbete är positivt för biologisk mångfald och kan vara klimatmässigt bättre än stallbaserad produktion. Men mängden mark som är lämplig för naturbete i Sverige räcker inte för att fördubbla köttproduktionen. Tvärtom är den totala mängden naturbetesmark historiskt liten och kraftigt minskad.
Det är därför Livsmedelsverket och forskningen säger: ät kött, men lite mindre av det, och välj gärna naturbeteskött när det finns.
3. Vegetabilier kräver inte ”10 gånger mer fossil energi”
Det finns ingen seriös studie som visar det du skriver. Tvärtom är den globala forskningen samstämmig:
växtbaserade livsmedel ger lägre fossil energianvändning per protein än nötkött,
nötkött har överlägset högst klimatpåverkan per kilo produkt, även vid gräsbete,
proteininnehållet i baljväxter är fullt tillräckligt, och biotillgängligheten är väl studerad.
Att människor inte skulle kunna tillgodogöra sig vegetabiliskt protein stämmer inte. Det finns mängder av populationer i världen med god hälsa som äter huvudsakligen baljväxter och spannmål, och den samlade nutritionella forskningen visar att det fungerar utmärkt – förutsatt en varierad kost.
4. Att alla vegetabilier skulle vara ”miljövidriga” är fel
Stora delar av Sveriges vegetabilieodling sker utan bekämpningsmedel, inom växtföljder och med minimal fossil användning. Du använder skyltfönsterexempels fallgroppa: du tar de värsta odlingsmetoderna för vegetabilier och jämför med de mest idealiserade för djurproduktion.
Sanningen är att både växt- och djurproduktion kan göras bra eller dåligt, men att kött generellt kräver mer resurser per näringsenhet. Det är där kostrådens balans kommer ifrån.
5. Frågan handlar inte om att välja bort, utan om att välja klokare
Ingen forskare, och inte Livsmedelsverket, säger att vi ska sluta äta kött. Bara att mängden är högre än vad som är hälsosamt och hållbart i längden, och att variationen behöver öka.
Avslutningsvis:
Jag har full respekt för att du föredrar naturbeteskött och opastöriserad mjölk. Men när skolmat, kostråd och folkhälsa diskuteras måste vi utgå från den samlade vetenskapen – inte från enskilda livsstilsövertygelser.
Jag har inte någonstans i min insändare eller liknande sagt att vi ska enbart äta vegetariskt. Jag har sakligt försökt förklara varför kommunen väljer att följa livsmedelverkets rekommendationer och vad den samlade vetenskapen de facto säger.
Tack för din kommentar och god jul tillbaka. Jag tror vi alla vill samma sak: bra mat, god hälsa och en fungerande planet, även om vi ser olika vägar dit.
Panerad vetedegklump, ultraprocessad mögelsvamp i stället för hållbart naturbeteskött som vegetariskt alternativ – är det vetenskap?
Nope, ingen vetenskap. Det kallas korruption och kunskapsresistens.
Per-Erik Johansson:
Kan du återkomma med vad det är för panerad vetedegsklump du pratar om, samt vilken ultraprocessad mögelsvamp du hänvisar till.
Dessa artiklar eller rapporter har jag helt missat.
Jag tror Vetenskapen får sänka sig till nivån skolbespisning och analysera vad barnen får på tallriken. Varifrån köttsubstituten kommer, vad de innehåller mer än vete i olika former.
och genmodifierad soja i dessa kallade sojabiffarna, sojakorvarna.
Finns det något krav i kommunen på att det inte får vara genmodifierad soja i det du Johan vill servera barnen – det kravet har lantbruket på sig i fodret till djuren.
Ursprungskontroll och innehållsdeklaration?
Quorn som serveras är en jäst
mögelsvamp, ultraprocessad och uteslutande importerad-dessutom hälsovådligt och det ska småbarn som behöver riktig mat behöva äta – skäms.
https://www.aftonbladet.se/halsa/a/p6QaB6/vegomaten-en-halsofara
Per-Erik Johansson:
Det är bra frågor – men här blandas tyvärr ihop tre olika saker: vad skolan serverar, vad kostråden säger, och hur livsmedel faktiskt regleras i Sverige.
Skolmatens vegetariska rätter består inte i huvudsak av substitut som “sojakorvar” eller genmodifierad soja.
De flesta kommuner använder baljväxter som bönor, linser och ärter som bas. Det är just dessa råvaror Livsmedelsverket och forskningen utgår ifrån – inte ultraprocessade vegoprodukter.
Genmodifierad soja är förbjuden i svensk livsmedelsproduktion.
All soja som säljs som livsmedel i Sverige måste vara GMO-fri enligt EU-regler. Det gäller både konventionell och ekologisk mat. Så svaret är: ja, kommunen har redan det kravet – eftersom lagen har det.
Livsmedelslagstiftningen kräver full ursprungs- och innehållsdeklaration för alla produkter som serveras i offentlig verksamhet.
Skolköken upphandlar mat genom noggranna kravspecifikationer där leverantören måste redovisa ursprung, ingredienser, allergener och GMO-status. Man får inte bara “servera vad som helst”.
Och slutligen: kostråden handlar inte om substitut, utan om råvaror.
Precis som när man rekommenderar mer fisk handlar råden om näring och hälsa, inte om vilka specifika varumärken som köken ska köpa in.
Det är alltså bra att granska skolmaten – men det är viktigt att granska det som faktiskt serveras, inte det man tror serveras.
Du är välkommen med motargument om ovan inte stämmer.
Johan J,
Låt säga att tillsynen och kontroll av GMOfrihet även mot förmodan skulle gälla soja så kommer vi till det faktum att vetepanerat durumvete, det vill säga panerad veteklump varken är nyttigt, gott eller stödjer skolundervisning. Barnen äter inte lurkorven och skämtbiffarna.
Jag är övertygad om att ” vetenskapen” helt har missat vad som döljer sig i de panerade ”läckerheterna” lokalt än mindre rapporterat om det i ren självbevarelsedrift.
Hur var det med den genmodifierade sojan i skämtbiffarna och lurkorven? Är den vetenskapligt verifierad? Den ligger på tallriken, tyvärr.
Ja, det kan säkert vara fallet att vegetarisk kost är en fullgod kost för våra barn, men varför ska barnen inte få välja själva så som vegatarisk kost varit ett val i många år. Finns det en rätt som innehåller fisk, kyckling eller kött vid varje måltid så borde väl de flesta barnen vara nöjda. Har själv barn i skolåldern och var på besök och åt skolmaten för cirka en vecka sedan. Fanns tre vegetariska alternativ samt en fiskrätt så fanns något åt de flesta. Men man får inte glömma att alla barn ska heller inte bli påtvingade att äta vegetarisk kost, det måste finnas ett alternativ vid varje måltid som innehåller någon form av animaliskt produkt.
Suck:
“Valfrihet” betyder inte automatiskt kött varje dag.
De nya kostråden säger inte att kött ska tas bort, utan att mängden ska minska något och att vegetariska alternativ ska öka. Det handlar om proportioner – inte förbud. De flesta skolor har fortfarande fisk eller kyckling flera gånger i veckan, precis som du själv såg.
Ingen elev blir “påtvingad” vegetarisk kost.
Att huvudrätten någon dag är vegetarisk är inte samma sak som tvång, lika lite som att en fiskdag “tvingar” någon att äta fisk. Skolan har alltid serverat rätter som inte alla barn älskar – det är omöjligt att göra alla nöjda varje dag.
Skillnaden är att dagens vegetariska rätter är lagade som fullvärdig mat, inte som ett “alternativ” vid sidan av.
Variation är en del av skolans uppdrag.
Precis som man varierar mellan fisk, kyckling, soppa, grytor och pastarätter varierar man även med vegetariska rätter. Det är för att ge barnen en bred näringsprofil och goda matvanor – inte för att “göra dem till vegetarianer”.
Johan J:
Fast blir man enbart erbjuden vegetarisk kost vissa dagar så försvinner valfriheten, då blir man påtvingad vegetarisk kost de dagar det enbart erbjuds. Då kan man också vända på det. Om det enbart serveras kötträtter vissa dagar i veckan skulle det vara ok och inte påtvingat? Inte alla dagar såklart utan bara en till två dagar i veckan.
Även om man äter kött som huvudrätt så kan man alltid komplettera med grönsaker, då det erbjuds ett fint och varierat salladsbord på skollunchen, så goda matvanor får de trots att det serveras lite kött/ fisk/ kyckling till måltiden.
Suck:
Jag håller helt med om att barn inte ska tvingas äta något de inte vill, och att variation är viktigt. Men det är också bra att skilja på vad som är nödvändigt och vad som är kulturellt normaliserat.
I Sverige är vi vana vid att kött finns nästan varje dag, precis som vi är vana vid att majoriteten av oss tillhör en religion bara för att vi råkar vara födda här. Det är sällan ett medvetet val – det är något vi socialiseras in i. Köttnormen fungerar likadant: det känns “självklart” för att det är tradition, inte för att barn behöver kött varje måltid.
Det är därför kostrekommendationerna inte utgår från vana, utan från vad forskningen faktiskt visar om näring och hälsa. Barn behöver inte kött varje dag, men de behöver bra sammansatta måltider över tid – och det är precis det skolorna försöker åstadkomma genom att balansera animaliska och vegetabiliska rätter.
Det betyder inte att barn “påtvingas” vegetarisk kost. Det betyder bara att menyn inte längre bygger på att kött alltid måste finnas varje dag, utan att variationen fördelas över veckan – på samma sätt som vi alltid haft fiskdagar, soppor och pastarätter som många barn också valt bort ibland.
Så jag tycker absolut att valfrihet är viktigt, men valfrihet behöver inte innebära kött vid varje måltid. Det innebär en välplanerad meny med olika typer av rätter, där barnen möter fler livsmedel än de redan är kulturellt vana vid.
Johan J:
Livsmedelsverket säger väl att vi ska dra ner på rött kött och processat kött? Fisk rekommenderar de att barn ska äta helst tre gånger i veckan och vitt kött (kyckling, kalkon med mera) nämner de inte ens att man rekommenderas dra ner på. Jag förstår att du vill ha mer vegetariskt i skolan men det är inte det Livsmedelsverket skriver i sin kostrekommendation.
Suck:
Det verkar som att du har missförstått poängen med min insändare. Jag skrev inte att vi ska övergå till en helt vegetarisk kost, utan förklarade varför Livsmedelsverket rekommenderar att minska intaget av rött kött och charkprodukter. Det handlar om hälsa och klimat, inte om att ta bort animaliska livsmedel helt.
Livsmedelsverket rekommenderar fortfarande fisk flera gånger i veckan och har inga råd om att minska vitt kött. Detta står helt i linje med det jag skrev.
Att skolor ibland väljer att öka andelen vegetariska alternativ är en separat fråga och inget jag tog ställning till i insändaren. Min text beskrev bara bakgrunden till kostråden, inte en förändring av menyer eller en övergång till vegetarisk kost.
Naturligtvis handlar detta om politik! Det är kanske billigare att utfodra människorna med vegetabilier. Dessutom är det en modevåg, och liksom med andra modevågor maler propagandan ihärdigt. Men inget blir ju inte en enda procent sannare bara för att aktivister ältar det gång på gång.
I den här insändaren dyker, som vanligt, den förhatliga sammanblandningen av högvärdiga animaliska livsmedel och ultraprocessade animalier upp. Begreppen blandas okritiskt som det passar budskapet man vill framföra.
C G Gustavsson:
Det är helt okej att ha olika uppfattningar om matvanor, men några av de saker du tar upp blandar ihop två olika frågor:
1. vad forskningen säger om näring, och
2. vad som är politik eller personlig smak.
När forskningen talar om “animaliskt protein” och “växtbaserat protein” handlar det inte om att blanda ihop högkvalitativa råvaror med ultraprocessade produkter. I de studier jag hänvisar till jämförs vanliga proteinkällor: bönor, linser, fullkorn, nötter – inte vegokorvar eller liknande. Samma sak gäller när Livsmedelsverket gör sina kostråd: de utgår från råvaror, inte processad mat.
Det är också viktigt att skilja på kostråd och politik. Livsmedelsverkets råd bygger, precis som de nordiska näringsrekommendationerna och WHO:s riktlinjer, på sammanvägd vetenskap om hälsa. De följer snarare forskningens utveckling än någon ideologisk agenda.
När man tittar på stora studier på barn – till exempel den på nästan 9 000 barn – finns det ingen skillnad i vare sig ork, tillväxt eller näringsstatus mellan barn som äter vegetarisk mat och barn som äter kött, så länge maten är bra sammansatt. Det är en central punkt: frågan handlar inte om “kött vs inget kött” utan om kvaliteten på måltiden som helhet.
Det är helt rimligt att diskutera mattraditioner och vad man personligen tycker om. Men när kommunen utgår från nationella kostråd gör man det för att maten ska vara näringsriktig för barn – inte för att följa någon trend eller “modevåg”.
Kort sagt: man kan absolut föredra kött, men det ändrar inte det faktum att barn klarar sig utmärkt på välplanerad vegetarisk mat, vilket är vad forskningen visar.
Johan J. Ett tvåårigt barn begriper att det handlar om politik och inte om personlig smak när samhällsägda verksamheter som äldreboenden, har för avsikt att växla över till mer vegetabiliskt. Om det inte vore politik – varför skulle då politikerna blanda sig i det hela?
C G Gustavsson:
Som tidigare docent och läkare förstår du säkert att “politik” i detta sammanhang inte betyder ideologi, utan handlar om att omsätta vetenskapliga råd från myndigheter i praktiken. Precis som inom vården uppdateras behandlingsriktlinjer ständigt utifrån ny forskning – ingen skulle hävda att man ska behandla hjärt–kärlsjukdomar idag på samma sätt som på 1970-talet, trots att det då var standard.
På samma sätt behöver skolor och äldreomsorg följa de uppdaterade kostrekommendationerna. Utan detta systematiska införande av ny kunskap skulle vi stå kvar med äldre, mindre evidensbaserade metoder – oavsett hur “naturligt” eller “bra” något kändes då. Beslut att öka vegetabiliska inslag handlar alltså om vetenskaplig evidens omsatt i policy, inte om politisk ideologi.
Johan, vad glad jag blir att du så att säga tar kampen. Mycket välskriven insändare. Du bemöter också ganska orimliga kommentarer med en respektfull och saklig ton. Hedervärt!
Som psykolog kan jag bara instämma i att problemet på inget vis är fysiologiskt, enbart psykologiskt. Det är intressant att några här till och med avvisar din text som ”korruption” och andra bias, att allt vegetariskt skulle vara processade industriprodukter. Det är såklart skrattretande, att äpplen, havre, vitkål och baljväxter skulle avvisas på de grunderna. Samtidigt finns det ju stora ekonomiska intressen i att bevara nuvarande enorma köttindustri. Och de allra flesta svenskar äter kött. Så här är det som om Goliat skulle betrakta sig själv som David. Bisarrt är ordet, att dessa vuxna, ofta män, beter sig så här illa och intellektuellt ohederligt.
Med allt detta sagt, ta hand om sig själv, och försök att inte strida alltför ihärdigt. Det är lätt att låta dumheten krypa inpå skinnet. Jag väljer som du märker medvetet att vända mig till dig. Jag tror inte längre att de hör forumen gör något annat än förstärker motsättningar. Men att möta dessa brötiga små männen i verkligheten, det skulle eventuellt kunna fungera.