Jennifer bloggar: Det som inte får hända

Det skriker i hela kroppen för det har hänt igen. Det som inte får hända har hänt igen. Jag kan inte ta in den bilden utav att människan kan vara så grym. Jag kan inte begripa. Människan är så omänsklig.

I lördags kväll mejades människor ner på London Bridge utav en skåpbil. Tre terrorister tog sig sedan ur bilen för att börja knivhugga människor. Oskyldiga människor. Drygt två veckor innan skedde ett bombdåd i Manchester efter en konsert utav Ariana Grande. Enligt polisen var bombdådet ett terrordåd. Flera människor, ungdomar och barn miste livet. Oskyldiga människor.

Det är två terrorattentat utav flera under den senaste tiden i Europa. Jag upplever att det har kommit till det sjuka stadiet att man knappt håller koll på det. Det har blivit ett för stort antal, för många och för mycket att hålla koll på.                                                            Det är så hemskt att man ska behöva titta tillbaka och tänka ”jaha juste ja” och jag blir så arg på mig själv att jag kan glömma det. Hur kan man glömma såna hemskheter? Eller frågan är kanske hur man skulle vilja glömma. Blunda och tänka att det inte händer. Att det inte är verken verklighet eller sanning. Men sedan slår det en i ansiktet att det händer runt oss, med oss och ute i världen. Jag förstår inte.

Terror tar fram det bästa och det sämsta i oss. Det är så fint att se hur människor visar sin medmänsklighet och hjälp. Hur man öppnar sina armar och hem. Hur man pratar, gråter och tröstar varann. Det är så fint att se hur folk står enade och visar kärlek. Hur främlingar helt plötsligt står upp för varann. Terrorn binder ihop människor på ett sjukt sätt.

Mina tankar går till alla drabbade.

• Jennifers egen blogg finns på denna länk http://www.nouw.com/akerblads