Jessica om livet i rymden

– Jag kommer ikväll att prata om det finns liv i rymden. Det är preliminära slutsatser ur ett historiskt perspektiv från 1900-talet. Jag samarbetar med en grupp astrobiologer vid Lunds universitet och jag tror att det finns något där ute, börjar Jessica berätta strax innan föreläsningen startar.

Det är första gången hon besöker Vaggeryd. Tidigare under dagen har hon föreläst för Fenixelever om ”honligt” och ”hanligt”.

– Det finns bakterier på andra planeter och då är det inte svårt att utveckla liv, även om det det väldigt lång tid. Jag har alltid varit intresserad av astronomi vilket började när jag, som tonåring, läste en bok om utvecklade organismer i rymden och jag fick upp ögonen att forska om livet i rymden. Vi skapar liv i labbet och forskar vetenskapligt om livet i Lund, berättar Jessica.

Förutom rymdlivet forskar Jessica Abbott om könskromosomer där forskning görs på bland annat bananflugor som har två X-kromosomer och en X-kromosom tas bort samt selekterar olika könshormoner bland honor och hanar. Innan föreläsningen i Vaggeryds bibliotek börjar hälsade Lo Claesson alla välkomna och nämnde att hon fastnade för Jessica då hon var med i tv-programmet ”Fråga Lund” där lektor Jessica berättade om den biologiska sfären.

– Nya livsformer, vad händer med samhället när vi skapar liv i labbet? Undrar Jessica som fortsätter berätta att från 1900-talet och framåt har det forskats om det finns liv i rymden. Charles Darwin selekterade arter vilka som var bäst anpassade för att lämna avkommor. Det har funnits liv länge hos oss. Darwin visste att det fanns stjärnor tidigt och rätt sorts kemiska ämnen i rymden. Wallace fastnade för samma teori men Darwin drog sig för publicering även om han är mest känd idag som forskade om evolutionen.

– Folk har spekulerat i århundrade om att det inte kan finnas liv på andra planeter men Spencer på 1940-talet tyckte inte det var konstigt att det finns liv någon annanstans än på jorden. Det har alltid varit astrologer som forskat i rymdlivet men inga biologer, som var sena med att ge sig in i diskussionen. 1871 forskade William Thomson om ”panspermia” som handlar om att livet utvecklas någonstans och kan förflytta sig mellan rymdens planeter. Olika asteroider kan färdas men man vet inte hur långt. Synen på mars har förändrats sedan 90-talet. Först trodde man att liv fanns på mars då man missförstod översättning av en italienska astronomen som ritade kartor och tolkningsbekymmer gjorde att folk trodde att det fanns liv på mars. Men växtlivet är inte omöjligt på mars då det finns kemiska cykler som tillsammans med klimatet kan utgöra liv, berättar Jessica Abbott inför ett fullsatt bilbliotek i Vaggeryd.