Jörgen Johansson (C): Känns overkligt men spännande

Jörgen Johansson (C).

När började du i politiken?
– 2016–2017, innan valet och jag fick en plats i kommunstyrelsen 2018. Fick en bra inbjudan och jag kände mig välkommen i politiken från alla parter och alla partier.

Varför blev du politiskt aktiv? 
– Jag var en sådan som satt på fiket och gnällde. Jag bestämde mig för att jag ska engagera mig i stället för att gnälla. Jag har ingen historia kring eller om politiken, jag visste inget om den politiska organisationen eller hur många ledamöter det fanns i kommunfullmäktige. Man kan väl säga att jag började från noll. Det ser jag som en fördel att jag inte har så mycket historia med mig. Jag hör det i debatterna ibland om sådant som hände för 25 år sedan… 

– Att gå med i Centern var inte självklart. Jag har alltid sett mig som någon form av borgerlig väljare och som egen företagare har jag sett mig från det hållet. Jag valde mellan Centerpartiet och Moderaterna. Det var lite den mänskliga värmen, medmänskligheten, synen på människan i sin helhet och landsbygdsfrågorna som gjorde att jag valde Centerpartiet. Som det är nu så är jag glad vad jag valde när jag ser vilka steg Moderaterna har tagit samt hur man driver politiken lokalt. Jag har egentligen inga problem att man drar sig till höger eller vänster, så är det ju i en kommun, men hur man partipolitiskt väljer och hur man behandlar företag så kan jag inte kan inte riktigt förstå när det gäller vissa partier. Vi behöver de traditionella Moderaterna och jag är övertygad om att de hittar tillbaka. Två skilda i politiken som ska samverka blir varken hackat eller malet och det är inte det som invånarna förväntar sig. Centerpartiet har stått stadigt på mitten och stått upp för de värderingar man har. Landsbygden betyder mycket för mig. 

Medan vi sitter på konditoriet övar försvarsmakten på skjutfältet och det skallrar i både kaffekopp och rutor. Jörgen tittar ut över torget i Skillingaryd och kommenterar: 

– Så som det låter här i Skillingaryd så skulle ingen kunna bo här i byn egentligen men hos mig i Alshult är det influensområde och samma förhållande som det är ute i Tofteryd, att man inte får bygga bostäder. Där tycker jag allt att det är lite maktmissbruk. Man gör servitut för vägar och skriver in det översiktsplanen men det har ingen betydelse över huvudtaget, debatten var i princip onödig. Den enskilde invånaren betyder inte mycket. Samma sak med vargen, är det svenska folket som har bestämt att vi ska ha varg eller är det någon annan som har bestämt det. Vargfrågan gör mig arg varje dag, när min dotter är ute och går med hunden eller jag i skogen, man känner sig otrygg och det förstör den gröna näringen på landsbygden och jakten. Ibland förstår man inte på vart Sverige är på väg. 

Från nyårsdagen blir du andre vice ordförande i kommunstyrelsen, hur känns det?
– Känns lite overkligt. Har man varit i elektrikerbranschen sedan ung ålder och egen företagare i 34 år och sedan bryta och gå in i något som jag inte vet vad det innebär. Man erbjuds mycket stöd av kommundirektören och man har lärt känna tjänstepersoner som är hjälpsamma och förstående. Man får inte ha så mycket prestige utan man får vara självkritisk. Det kanske är många som behöver vara det och kanske erkänna att man gjort fel.

– Jag har ju lite kännedom eftersom jag var ersättare i kommunstyrelsen och ledamot i tekniska nämnden under förra mandatperioden och de två år som har gått nu av denna mandatperiod så är jag ordinarie ledamot i kommunstyrelsen. Minns första gruppmötet jag var med på 2016, alliansen började prata om ”ks”, ”kf”, ”soc”, ”bun” och jag satt som ett frågetecken men nu vet jag ju vad alla förkortningar betyder. Från nyårsdagen kommer jag också ta plats i kommunstyrelsens arbetsutskott. Skillnaden där emot att bara sitta i kommunstyrelsen är att man får information i mycket tidigare skede och det blir djupare. Man är med från början enkelt beskrivit, så det blir en stor skillnad. 

Hur kom ni fram till att dela på era roller, (C och KD) när ni bestämde att ni skulle samverka?
– Det var en teknisk samverkan för att överhuvudtaget få den posten. Man måste bli den största oppositionsgruppen för att få oppositionsrådet. Teknisk samverkan är inte lika med politisk samverkan. Jag ser det som en fördel att sitta på den här posten sista delen av mandatperioden inför valet. Jag har varit lite passiv de första två åren, man har drivit en del frågor och suttit och lyssnat men medialt sett inte varit framåt. Det innebär ju inte att man jobbat för det har jag verkligen gjort men jag har lyssnat in mycket. Jag har ingen ambition att bli starke man i Centerpartiet utan jag vill driva vår politik. Jag hoppas att jag kan göra ett bra jobb för både invånarna och Centerpartiet. Våra invånare bestämmer och det är ju så det ska vara. Jag har ingen egen vinning egentligen, jag har ett jobb som jag trivs med i grund och botten, men jag brinner för samhällsfrågorna och framför allt vill jag ha mer värde för invånare. Vi jobbar med exploateringar men att höja attraktionen för invånare tycker jag att vi har tappat. 

Att sitta i opposition, hur tror du att det är? 
– Det blir lite speciellt. Nu har jag inte så lång politisk karriär och inte så mycket erfarenhet, egentligen bara som majoritet. Som oppostionsråd ska man hitta en strategi för att få igenom sin politik. Det är enklare att sitta i opposition men det är ingen som vill det så klart, man vill vara majoritet. Som majoritet har man yttersta ansvaret, framför allt det ekonomiska. 

Hur stor tjänstgöringsgrad på Skillingehus får du nu och kommer du vara kvar på El-Agenten?
– Jag kommer att ha en tjänst på 80 procent på kommunkontoret. Jag har aldrig jobbat så lite som 40 timmar i veckan och jag räknar inte inte att jag ska göra det framöver heller. Det är ju 24 timmar på ett dygn och sju dagar i veckan så jag har många timmar att nyttja. Jag har lämnat ifrån mig mycket på El-Agenten och har delägare som tar ett bra ansvar. Jag tycker fortfarande att det är väldigt kul att vara företagare. Det händer så mycket roligt, som exempelvis Business Vaggeryd, jag tycker att det börjar växa fram något som är både trevlig, bra och roligt. Man får försöka hålla isär rollerna men i ett litet samhälle är det svårt att låta bli att vara jävig. Jag tycker inte att man är jävig för att man vet mycket. Tycker snarare att det är en styrka. Viktigaste är att lyssna på invånarna. Man försöker lyssna in vad invånarna vill. Därför är det helt fantastiskt när invånare engagerar sig och pratar om vad man vill. 

– Det kommer bli helt annorlunda framöver då jag får träffa andra kommuner i länet och nätverka. Det är en förmån. Det är en av de stora egna vinningar att få träffa nya människor och lära sig mycket nytt när jag går in i rollen som oppositionsråd. 

Vad förväntar du dig de närmaste två åren? 
– Jag förväntar mig att vi på något sätt kan hitta varandra och bredare överenskommelse i stora frågor för invånarnas skull, det är största önskan jag har. Simhall, Östermo, företagarna, vi måste kunna ge invånarna långsiktighet och trygghet. Vi ska skapa trygghet i samhället på alla plan. 

Om du får önska – hur ser styret ut nästkommande mandatperiod? Och vem vill du samverka med?
– Ja du… ska jag vara helt ärligt så är det väl rätt rörigt både på riks- och kommunal nivå. Vad är det jag röstar på tänker nog främst S och M-väljare. Centerpartiet gör ett hyfsat val hoppas jag, då vi står stadigt i mitten. Vilka ska vi samarbeta med och vilka ska vi inte samarbete med? Det är en viktig fråga för alla partier. Jag hoppas att det finns en vilja i kommunen att hitta tillbaka till allianshållet. Största frågan är ekonomi, det är tuffa år framöver. Det blir gediget budgetarbete framöver. Spännande, lite kuslig känsla och ett stort ansvar. Man ska inte glömma att det är en miljard vi budgeterar. Vi inser att vi måste hålla tillbaka kostnader på drift men även på investeringssidan. Tuffaste besluten som politiker är att man måste tänka helheten. Det blir ingen simhall de närmaste åren, avrundar Jörgen Johansson (C) som med relativt kort politikerkarriär tar plats på kontoret på Skillingehus efter nyår.