Julkalendern lucka 23 – man ska bo i husvagn

Avsnitt 23: Man ska bo i husvagn…

Före detta övervaktmästaren i Skillingaryds församling, Bo ”Bobbo” Ekros, bosatt i Tofteryd, sitter i sin tjänstebil som tillhör parkförvaltningen i Sävsjö kommun. Som få kommunanställda börjar han sitt arbete exakt klockan sju på morgonen och dagens första uppdrag är att inspektera all fin julbelysning i Vrigstad, bland annat den på ön i Vrigstadån.

Det är lördag men han har helgjouren i kommunen och sköter både park och det tekniska. Bobbo kommer till torget i Vrigstad och tror knappt sina ögon, hur mycket glögg drack jag egentligen i går, är Bobbos tanke. Vid det nedlagda gatuköket på torget står en åsna.

Bobbo vet inte hur han ska agera. Det kan ju bara inte få gå en lös åsna dagen före julafton i Vrigstad. Trafiken är hård och intensiv i samhället och det är fara för både åsnan och bilister.

Samtidigt vaknar Josef och Maria i rummet på Vrigstad Värdshus, Maria blir bara större och större. Graviditeten gör sig mer och mer påmind. De går ner till frukostmatsalen och dagen till ära är överhotellägare Svante Stenervik på plats och presenterar en specialitet på frukostbordet, ostkaka med hjortronsylt. Svante verkar stressad, telefonen ringer i ett. Många vill hyra rum inför den stundande skattskrivningen i Jönköping. Hotellet och alla övriga enheter i koncernen blir fullbokade innan klockan 9.00. Maria och Josef tycker det är gott med ostkaka men har ändå en fundering om att svenskarna har konstiga frukostvanor.

Medan Josef och Maria njuter av ostkakan blir Bobbo allt mer nervös. Han tar telefonen, ringer och väcker Sävsjö kommuns räddningschef Lars-Göran Andersson. L-G är en före detta Vaggerydsbo och har även varit räddningschef i Vaggeryds kommun.

– Ett svårt fall säger L-G, jag kan knappt dra ut räddningsstyrkan i Stockaryd för detta. Jag får ringa till två av Sävsjös kloka män, före detta Skillingarydsborna Kjell-Åke Borgström och Stellan Johansson.

Stellan svarar inte men överklokman Kjell-Åke Borgström är på alerten. Han säger att det måste vara någon hotellgäst på Vrigstad Värdshus som har tappat bort sin åsna. Innan L-G har hunnit med att tacka för samtalet har Kjell-Åke sålt några brevmärken till honom.

Josef och Maria är mätta och belåtna efter frukosten. Maria går till rummet och packar, medan Josef går till Tegnérparken för att hämta åsnan Tomas, men det finns ingen åsna där. Den har rymt. Josef rusar tillbaka till frukostmatsalen till Svante och skriker att åsnan har rymt.

– Illa säger Svante, men den kan inte kommit så långt.

Maria tittar ut genom fönstret och ser hur Bobbo kommer med den snälla åsnan, de båda är vid Vrigstad kyrka.

Försenade kan Josef och Maria fortsätta sin vandring mot Jönköping på den hårt trafikerade riksväg 30. Trafiken ökar hela tiden. Märks att alla vill vara i god tid till skattskrivningen.

Åsnan Tomas verkar pigg, trots sina nattliga äventyr. Däremot är Josef och Maria trötta efter all ostkaka i ostkaksbyn och det tar tre timmar innan de kommer till en by där det står en skylt Kohult. Konstigt tänker Maria, här finns ju inte en enda ko. Båda börjar bli trötta och även åsnan Tomas börjar bli trött.

– Vi måste söka härbärge snart säger Josef, frågan är om det finns något nu när alla ska skattskrivas.

De kommer till ytterligare en by. De knackar på ett ställe som heter Blomsterlyckan. Överallt i allo Anita Jonsson öppnar dörren och välkomnar Josef och Maria. De stiger in ett ett hem som har alla tänkbara dofter. Knäck, skinka, nybakat bröd och allt. Anita är en riktig husmor som vill göra allt själv inför julen.

Vid köksbordet sitter överkommunalråd Gert Jonsson och läser en veckas gamla nyheter i dagens JP. Gert hälsar Josef och Maria välkomna. Gert fixar ett riktigt stall till åsnan Tomas på en mjuk torvbädd och Anita fixar på en kort stund fram en riktig festmåltid. Alla fyra äter och njuter, Maria och Josef undrar om de kan få bo i Kvighult under natten. Gert säger att deras hem alltid har öppna famnar men just i kväll är det fullt, för det kommer 47 moderater från Olofström som ska skattskrivas i Jönköping.

Anita ser Josefs och Marias besvikna blickar och kommer på en idé:

– De kan ju få bo i vår Kabe i natt.

– Visst säger Gert och öppnar till parets pärla, en husvagn med fabrikat Kabe, tillverkad i Tenhult.

Anita bäddar, skickar med Blomsterlyckans maskot Nisse i Kaben.

Josef och Maria somnar sött.