Kommunpolitiker i blåsväder
Nyheter Kjell Boberg, kommunpolitiker, föreningsledare med mera berättar i dag om en händelse för 63 år sedan då han med flera formligen hamnade i blåsväder. Värst drabbad blev dåvarande kommunchefen Kaleb Toftgård Ekhult , chef för dåvarande Klevshults storkommun.
Det har stormat i Tofteryd även förr i tiden. På sistone minns vi stormarna Per och Gudrun. Den första riktiga stormen jag minns var julen 1953 och då med förödande konsekvenser. På annandag jul träffades traditionsenligt mamma Elins alla sju syskon (Malmasläkten från Nässja i Åker) med sina familjer på julkalas.
Denna julen 1953 var det vår tur att ha kalaset hemma hos oss i Boarp. Det åts julmat, pratades, historier berättades och det sjöngs julsånger, stämningen var mycket god. Alla vi kusinbarn (15) roade oss på vårt något vilda sätt i hela huset. Jag var då 14 år och hörde till de ”äldre” barnen. Jag minns att stämningen på dessa släktkalas var mycket trevlig och alla höll igång och trivdes. Det eldades i alla kakelugnar och de hemstöpta stearinljusen på alla borden brann med fin låga.
Vad jag minns var det fint vinterväder denna jul med cirka 20 cm snö och cirka 10 grader kallt och lite blåsväder. När julkalaset började klockan 4 på eftermiddagen Annandag jul hade det börjat blåsa upp. Detta bekymrade inte mina morbröder och mostrar som alla var vana vid vinterväder och i vanlig ordning kom åkandes i sina bilar och parkerade runtom på ladugårdsplanen. Alla var på denna tid vana att färdas i vinterväglag, snöskyffel, såg, yxa och snökedjor fanns i bilarna om väglaget blev dåligt.
När stämningen var som bäst efter all julmat och den hemlagade ostkakan med sylt och gräddtårta med kaffe intogs hördes en kraftig ”smäll” och det brakade till utanför. Samtidigt gick strömmen och all elbelysning slocknade i hela huset och utanför. Som tur var lyste stearinljusen upp någorlunda i rummen. Utanför var det mörkt och snöstorm!
Alla gästerna i huset rusade upp och ut i hallen för att leta rätt på sina kläder/skor och ut i mörkret för att se vad som hänt! Jo, den stora aspen mitt på gårdsplanen hade blåst ner och fallit på elledningen (luftledningen 4 trådar) som gick från ladugården till huset. Elledningarna som var fastsatta i husväggen gjorde att det hördes väl när de grova elledningarna brast under trädet.
Väl ute i snöovädret/stormen konstaterades att en bil låg under det stora trädet och de övriga sex bilarna på gårdsplanen hade klarat sig. Bilen under trädet var något tillbucklad och tillhörde min morbror Kaleb Toftgård i Ekhult. Morbror Kaleb och moster Berta och kusinerna Börje, Sune och Per-Olof fick lifta med andra släktingar hem till Ekhult denna kväll. Bilen som skadades var av fabrikat Vauxhall 1950-årsmodell och som tur i oturen var det den enda bilen av alla som var helförsäkrad!
Trädet som blåste ner var en storvuxen asp som stod mitt på ladugårdsplanen och liknade en gammal stor ”sparbanksek”. Stammen mätte cirka 1meter i diameter.
Vad hände sedan med den skadade bilen och den stora aspen? Jo, den skadade bilen byttes mot en ny röd Volvo PV444/1953. Den stora aspen sågade jag (14 år) och Lars Toftgård (13 år) upp. Detta blev vårt extraarbete under jullovet 1953. Vi sågade allt för hand och vad jag minns tog det hela jullovet i anspråk. Trädet var stort och stammen var ju cirka 1 meter i diameter vi rotändan! Virket sågades sedermera upp till 2×6 tum plank som användes till staket runt trädgården.
Kjell Boberg