Konstverket som är ett lekredskap

Men egentligen är benämningen konstverk tveksam.

Faktum är att hela skapelsen ska ses som lekredskap kombinerat med konstverk. Av samma anledning är det egentligen fel att peka ut träskulptör Ulf Celén som konstnären bakom verket. Det har nämligen varit långt fler aktörer än så inblandade.
– Min roll har väl snarast varit samordnarens, framhåller Ulf Celén.
Historien bakom skolgårdskonstverket börjar för ett år sedan, eller rättare sagt 1843 när en gammal ek slog rot. Den hamnade i fjol slutligen i avverkat men nära nog komplett skick till sist framför Remida i Skillingaryd.
Det var då den process  som ledde fram till invigningen tog sin början.
– Eleverna från femte klass valde och sparade i samspel med slöjdlärarna Marja Moberg och Roger Randow den del av trädet som vi sedan utgick ifrån. Någonstans fanns i det läget en tanke att låta materialet bestämma vad som skulle hända. Men då visste vi inte vart vi var på väg, sådant löser sig efter hand, berättar Ulf Celén.
– Det gick faktiskt enastående bra. Dels var eleverna intresserade, dels var de kreativa. Min uppgift blev att filtrera och samordna  elevernas idéer.
Eleverna fick till uppgift att fritt rita och beskriva vad som kunde göras. Resultatet blev en fem centimeter tjock dokumentsamling som konstnären benämner ”guldgruva”.
Under hans överinseende satte eleverna sedan igång att hugga med olika slags stämjärn och att såga. Gamla verktyg, som en timmersvans visade sig fungera väldigt bra i elevernas självinstruerande händer. Ulf Celén berättade att en del av de järn som användes var tillverkad i Vaggeryd av bröderna Svensson. Deras funktion beskrivs som helt outstanding.
– Det är många som under arbetet frågat vad det ska bli. Framför allt ser jag detta som en plats för samling, med sittytor, platser där du kan ligga ned eller hänga.
Det utseende som skolgårdskonstverket har idag kommer att ändras med tiden. Till våren kan det mycket väl bli så att linoljefärg plockas fram för en ommålning.