Lägre elpriser noteras

Efter rekordnoteringen i december sjönk spotpriset – alltså det pris som elbolagen betalar för att köpa in elen – i Jönköpings län.

I elområde 3, där bland annat Gislaved och Skillingaryd ligger, noterades ett månadspris i januari på 104 öre per kilowattimme vilket kan jämföras med 181 öre i december. I elområde 4 – där till exempel Värnamo och Gnosjö ligger – kostade en kilowattimme 109 öre. Där kostade elen 187 öre månaden innan. Det senaste året har prisskillnaden mellan de båda områdena i snitt varit 15 öre per kilowattimme.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. De två södra elområdena, 3 och 4 som Jönköpings län tillhör, har oftare högre pris än de nordliga områdena. Jämfört med de norra delarna av landet, där priserna ofta följer varandra, var spotpriset för en kilowattimme 75 öre dyrare i elområde 3. I södra delen av länet var kilowattimmen 80 öre dyrare än i norra Sverige.

Elpriserna i Jönköpings län var relativt låga jämfört med andra nordeuropeiska områden.

Under januari förbrukades det ungefär 14 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är något mindre än snittet för månaden. Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 31 januari konsumerades som mest el i Sverige under januari. Högsta timvärde uppmättes mellan klockan 17.00 och 18.00 den 10 januari. Det producerades mer elenergi i Sverige än det konsumerades under januari. Ungefär två femtedelar kom från vattenkraft, en tredjedel från kärnkraft och runt 26 procent från vindkraft. Det är den högsta andelen vindkraft under en månad de senaste sju åren.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med november 2021 – har solkraften stått för ungefär 0,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,5 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad). Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprättahålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Det produceras som sagt mer elenergi i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste sju åren har Sverige importerat mer el än man exporterat under en månad. Tittar man timme för timme är det vanligare att Sverige har nettoexport. Under januari importerade Sverige mer el än man exporterade under 26 av 744 timmar. Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Källa: Newsworthy