Längtan till landsbygden är stor
Nyheter Det är stor efterfrågan på husen som byggs i Tofteryd konstaterar Dag Gustavsson
Dag Gustavsson är Tofteryds egna husentrentreprenör och snart står tre nya hus färdiga för inflyttning.
– Min pappa sa att ”jag flyttar aldrig till samhället”. Det har följt mig genom åren och jag gör vad jag kan för att andra ska kunna få bo på landet, säger Dag Gustavsson och berättar att snart är hans tre hus färdigbyggda i Nåthult.
– Det är mycket stor efterfrågan att få bo på landsbygden. Vår fina och attraktiva Tofthagaskola lockar också yngre att söka sin bostad här i Tofteryd. De tre hus som byggs nu är på vardera 78 kvadratmeter på nedre plan och loftet är på 25 kvadratmeter. Totalt inryms fyra sovrum. Efter att jag sökt förhandsbesked för att bygga någon form av multihall på andra sidan vägen kommer snart upp hos kommunens nämnd. Därefter har jag gjort vad jag kunnat på mina marker, hälsar Dag Gustavsson från Nåthult.
Håller med, kul att se att det satsas på landsbygden. Skjutfält täcker större delen till öster, sedan blir det en stoppkloss av vindkraftverk.
Åt norr satsas det på industrimark, åt väster satsas det på vindkraft. Åt söder äger militären. Vart ska det satsas på landsbygden härnäst? I en annan kommun är svaret.
Ett tips till er som kollar på att bygga på landsbygden i vår kommun, kolla upp kartan på vindbrukskollen och sedan kolla upp skjutfältet. Detta bygget är 4,5 kilometer från vindkraftverk, närmare än så är vågat.
Ta mitt råd och välj en annan kommun.
Kul att det byggs på landsbygden och att det satsas! Vi vet att landsbygden är attraktiv, det är därför vi valt att bosätta oss här.
Tyvärr har kommunen valt ut vissa ställen som kan offras för vindkraftsindustrin. De platserna blir allt annat än attraktiva. Vår egna mark får inte bebyggas för att det klassas som industriområde, våra fastighetsvärden sjunker och i hela våran närmiljö kommer det göras stora ingrepp i naturen. Hej då mjuka skogsvägar, fågelkvitter, skog och svampplockning. I stället hej till kalhyggen med tillhörande breda motorgrusvägar, buller dag som natt och lite hederlig bisfenol A spridd i skog, mark och vattendrag.
Man kan tro att någon borde skydda boenden från detta. Men nej. Kommunen rycker till och med på axlarna åt att deras egna vindbruksplan inte följs vare sig vad det gäller buller eller avstånd till verken. Inte heller bryr man sig över de värdefulla våtmarker det ska grävas ner kablar i eller vägar genom.
Vi vill inte flytta! Inte heller bo kvar. Vi kanske inte ens kan sälja när verken är på plats.
Om vi kan det, så får vi gratulera Vaggeryds kommun till sina första klimatflyktingar ifrån den ”gröna” vågen.