Lars-Evert berättar om Gamla Waggeryd

I Waggeryds Museiförenings arkiv finns många vykort med parken som motiv. Man verkar har varit stolt över sin fina park. Hur kom den till?

Med anledning av sin 50-årsdag den 23 april 1920 hade municipalfullmäktiges ordförande Svante Larsson inkommit med ett donationsbrev på 5000 kr. I brevet skrev han bland annat:

”Vårt samhälle befinner sig i en nydaningsperiod och en plan för framtida bebyggande regleras genom tomtindelning. Frågan om att bättre kunna tillgodose behoven av ljus och kraft står också på dagordningen och förslag till avloppsledningar och förbättringar av brandredskap tränger sig fram till ett avgörande. Allt för att bereda invånarna ökad bekvämlighet, nytta och trevnad. Under dessa omständigheter får det som inte är brådskande stå tillbaka, till exempel planteringar på torg och allmänna platser.”

Svante Larsson menade alltså att samhällets pengar skulle användas till vatten och el medan hans gåva på 5000 kr skulle vara en planteringsfond och placeras räntebärande. Räntan skulle användas till skötsel av anlagda planteringar. Kapitalet skulle enligt donatorn aldrig få understiga 2000 kr.

Familjen Larsson flyttade 1909 till Waggeryd och byggde då huset Solhem, nuvarande CC-service.

När Svante Larsson fyllde 50 år var han direktör för kabelfabriken vid Frideborgsvägen, i de lokaler som på 1930-talet blev Bröderna Lindhs konfektionsfabrik.

Man började redan hösten 1920 med stubbrytning för att förbereda parken. Den låg  i kvarteret med dåvarande namnet Skolan. Att parken i folkmun kom att kallas Hundparken berodde på att fullmäktige beslutade om en hundskatt som skulle hjälpa till att bekosta parken men det var Svante Larssons donation som var den ekonomiska grunden. Skatten var 20 kr per hund, första året inbringades endast 140 kr i hundskatt.

Alla i fullmäktige gillade inte idén om en park. Inkomstskatten höjdes 1921 till 2%. Karl Ling, till exempel, ledamot i municipalnämnden, protesterade varje gång en höjning av skatten kom på tal och han var också emot anläggandet av en park.

I februari 1922 beslutade man att ta 1500 kr ur planteringsfonden för att påbörja arbetet. Svante Larsson, stationsmästare Axel Sterner och Alfred Johansson, direktör för Waggeryds snickerifabrik, utsågs att övervaka. Det tog några år att färdigställa parken. Den var fortfarande inte helt klar i augusti 1927.

Det var inte bara vid Västra skolan som samhället bekostade planteringar. Ett par år efter att arbetet med Hundparken påbörjats ordnades en plantering i den så kallade Trekanten vid korsningen Västra Storgatan/Jönköpingsvägen. Det tillkom 1925 även en plantering vid Ålandsö i korsningen Götaforsvägen/Östra Storgatan.

Vi som gick på Västra skolan på 1950-talet minns att det var strängeligen förbjudet att beträda gräsmattorna i parken. Gjorde man det var skolvaktmästaren Rune Nystrand snabbt framme och sa till på skarpen.

På vykortet ovan ses den cykelväg som gick mellan parken och skolan. Bredvid denna anlades en lekpark med bland annat gungor och karusell. Ett kärt nöje var att ligga på magen på karusellen och rita i sanden medan någon annan satte högsta rotation på karusellen. Man mådde inte helt bra när man reste på sig. Ett annat nöje, åtminstone för mig, var att gunga så högt som möjligt och i högsta läget hoppa för att mäta hur långt man kom. Låter farligt så här i efterhand, tur att föräldrarna inget visste.

Hundparken försvann i slutet av 1960-talet eller i början på 1970-talet när skolområdet blev större och fler byggnader behövdes.

Ljungsdal, Gliets gata 11, ligger precis väster om korsningen Gliets gata/Ödestuguvägen. Huset, byggt 1922, hade tidigare adressen Ödestuguvägen 23. Dess historia beskrevs i denna tidning 20 mars 2022.

År 1923 byggdes ett hus med dåvarande fastighetsbeteckning Borgen 1, nuvarande adress är Gliets gata 9. De som byggde var smeden, senare snickaren och fabrikören Villy Claesson, född i Byarums församling 1897 och hans hustru Hildur, född i Hagrida (Haurida) 1895. Sonen Sievert var född 1919.

Oskar Friberg, hans hustru Svea Dagmar Helena (syster till Villy Claesson) och deras son Assar var hyresgäster 1923-28. Friberg hade då herrekiperingsaffär i Stora Hotellet.

Hyresgäster 1923-26 var också den senare biografvaktmästaren Edvard Alse och hans hustru Ester, född Nestor. Då hette de Karlsson i efternamn. Barnen Evy och Irene var födda men inte Rolf och Siv. Det fanns fler hyresgäster på 1920-talet.

När Villy Claesson 1936 byggde ett nytt hus på nuvarande adress Jönköpingsvägen 16 övertogs Borgen 1 av Berta och Fredrik Palmqvist, födda 1899 i Värnamo, respektive 1897 i Halmstad. Deras barn var Rune, född 1924, och Birgit, född 1927. Familjen kom då från Skogsborg (se nedan). Fredriks mor, Anna Sofia Palmqvist, flyttade också dit 1936. Fredrik och Berta Palmqvist bodde kvar i huset så länge de levde. Fredrik avled 1966 och hans hustru Berta några år senare.

Huset stannade kvar hos släkten Palmqvist när dottern Birgit, gift med Karl Andersson, senare tog över huset. De hade dottern Ann-Christine. Rune Palmqvist arbetade som sin far vid järnvägen och flyttade från Vaggeryd.

Skogsborg. Foto L-E Eskilsson 2019.

Skogsborg, byggt 1923, ägdes först av Elisabeth och Oskar Neij och senare av Anna och Karl Fransson. Båda familjerna flyttade in det året.

Förmodligen var det Oskar Neij som byggde huset 1923. Han byggde efter några år huset Rosenhill och flyttade dit.

Möbelsnickaren Karl Fransson var född i Svenarum 1890 medan hans hustru Anna var född i Byarum 1895. Barnen var Thorwald, född 1921, och Eivor, född 1927. Familjen ägde huset i många år. Karl Fransson avled 1954, hustrun Anna bodde kvar i huset fram till sin död i slutet av 1970-talet.

Rosenlund på 1940-talet. Foto lämnat av Annemaj Fransson, uppväxt i huset och barnbarn till husbyggarna.

Huset byggdes 1923 av stationskarlen Herman Karlsson, född i Åker 1889 och hans hustru Agda, född i Värnamo 1896. Barnen var Karl-Erik, född 1918, och Maj-Britt, född 1921.

Kända Vaggerydsbor var hyresgäster på 1920-talet. Sadelmakaren, senare möbelhandlaren Carl Bergh, hyrde där tillsammans med hustrun Berta Elin Charlotta och dottern Elsie. Sonen  Roland föddes senare. Andra hyresgäster var Gustaf Karlsson, kallad ”Gustaf Vasa”, och hans hustru Cecilia Ester Karolina. Deras son Stig föddes 1928.

Huset Rosenlund stannade länge kvar i släktens ägo. Agda Karlsson blev änka 1946 och bodde kvar hela sitt liv. Dottern Maj-Britt ägde i många år huset tillsammans med sin man, den kände kommunpolitikern Nilseric Johansson. De hade döttrarna Annemaj, född 1950, och Britthelén, född 1959.

Stationskarlarna Herman Karlsson och  Fredrik Palmqvist, båda boende på Skolgatan, gifte sig 1917 respektive 1922 med systrarna Agda och Berta Kleist. En tredje syster, Ruth Elisabeth Kleist, bodde också i Vaggeryd och var gift med Edvard Bergvall.

Svågrarna Herman Karlsson och Fredrik Palmqvist ses här i den första HNJ-uniformen (HNJ = Halmstad Nässjö Järnvägar). Knappar i kavaj, väst och mössa var i försilvrad mässing med motiv av ånglok. På mössan fanns deras anställningsnummer i silver.

Några av nedanstående vykort kommer från Tomas Johanssons vykortssamling:

1930-talet

Lars-Evert Eskilsson