Linus minns 2020
Nyheter Linus Persson presenterar en krönika om året som gått.
Ja, nu har år 2020 passerat. Ett år med mycket glädje och även tråkigheter med corona som det stora ämnet. Men det har varit andra tråkigheter många har lämnat oss av andra anledningar. Jag kan inte nämna alla men tänker på Ami Björklund och Inger Davidsson som lämnade oss hastigt.
Skillingaryds sångfågel och glädjespridare Ing-Marie Andersson lämnade oss Kristi Himmelsfärdsdag, hon blev befordrad till härligheten, som man säger inom Frälsningsarmén.
När det gäller Ing-Marie måste jag nämna en av de bättre sakerna som jag gjort under året. En kort tid innan Ing-Marie lämnade oss fick jag med mig Maria Åberg, Anna-Karin Danielsson och Julia Nirhagen och vi hade en mycket uppskattad spontangudstjänst utanför hennes balkong. Anette Karlsson var hemma hos Ing-Marie och filmade lite. Ett oförglömligt minne och man kände att man gjort något bra.
När det gäller kyrklig verksamhet har det varit ett omtumlande år, jag är ju både intresserad och engagerad. Jag var med tidigt i våras och planerade för vägkyrkan i Åker, men hela det arrangemanget liksom vägkyrkan i Hagshult, sopplunchen i Svenska Kyrkan och fika på Frälsningsarmén fick ställas in.
När det gäller annat kyrkligt hade jag nackdelen att vara med om kyrkoherde Klas Svenssons avtackning i Tofteryds kyrka och Tallnäs. Men jag hade förmånen att vara med på hans installation i Vrigstads kyrka när han tillträdde som kyrkoherde i Sävsjö pastorat.
När det gäller kyrklig verksamhet så måste jag också nämna den största katastrofen, att klockstaplen i Hagshult brann ner. Det var en riktig kulturbyggnad. Känns tomt varje gång man kommer in på Hagshults kyrkogård.
Om vi fortsätter på det negativa så är det att mina ben började svikta. Balansen blev dålig och jag föll ofta. Ofta kombinerat med yrsel. En gång föll jag hemma och bröt armen. Jag lyckades ta mej till vårdcentralen för egen maskin. Blev genast en remiss till Värnamo sjukhus. Jag ringde till vännen Runo ”Kantarn” Eriksson och han körde. Den underbara personalen visade sig verkligen på sin bästa sida. Det tog mindre än två timmar att komma till röntgen, akuten och ortopeden för omplåstring.
Men benen har spelat spratt ett par gånger till, jag eller benen har orsakat två utryckningar för räddningstjänsten. Dels i Ugglarp i somras, dels en gång på Skillingaryds kyrkogård i höstas.
Ett trevligt uppdrag under året har varit att jag varit på promenader med underbara vovven Joar. Men när benen inte hängde med så fick jag ”sjukskriva” mig, men nu kanske det är dags att börja ”arbetsträna”.
Nu har jag fått medicin och benen har blivit lite stadigare. Tur att vi har våra samhällsfunktioner.
Nu får vi väl ta lite positivt. Kommer ju inte ihåg allt. Men minns 20:e dag Knut då jag, Runo Eriksson, Jenny Larsen, Jeanette Aronsson och Mattias Östenälv med flera ordnade med Knutsdans på Skillingaryds torg.
På försommaren var jag med och åkte en populär tipsrunda i norra delen i Åkers socken. Det blev fika i trädgården hos Sara ”i Högabråten” Mejving som numera bor i Gisslaköp. Det var Ola och Linnéa Hugosson som var pådrivande med dessa tipsrundor och de gladde många.
Jag är ju ingen dagboksmänniska så man kommer inte ihåg allt. Men jag minns utflykterna till kusinernas husvagn i Ugglarp som ena gången som slutade med att räddningstjänsten fick rycka ut.
Under senhösten bjöd vännerna Jeanette Aronsson och Karl Gallus på en resa till Göteborg, vilket jag uppskattade mycket.
Sista delen under året ordnade jag med vänner lite glädje för ensamma på julafton. Vi körde ut över 20 jultallrikar och julklappar till ensamma, vilket jag är stolt över. Lions och flera andra var med och sponsrade.
Likaså känner jag mej nöjd med julkalendern som jag skrev i december på Skillingaryd.nu – jag har fått många glada tillmälen.
När det gäller Skillingaryd.nu läser jag den flera gånger om dagen. Men helt klart var den roligaste nyheten på nyårsafton: Man kissade i Skillingaryd. Hela 20 kommentarer. Det visar att man kan skriva om både smått och stort.
God fortsättning
Linus Persson
I bland blir det fel, även när jag skriver. Det var Jeanette Östenälv och ingen annan som hjälpte till vid knutsdansen
Linus, trevligt att du tog med bilden från Gisslaköp den 9 maj när Ola och jag pausade med min medhavda födelsedagstårta. Beträffrande Östbos tipsrunda så var den Olas idé och till 95 procent hans verk med lite tillhjälp av mig och några andra i styrelsen. Roligt att det blev så populärt – i de sex sommarrundorna blev det 628 deltagare!
Linus Persson!
Ditt intresse för människorna i din närhet är beundransvärt och ditt journalistiska öga som bjuder oss på godbitar i både smått och stort förhöjer nöjet helt klart för oss läsare.
Sån’t är livet, smått och stort, tråkigt och roligt.
Tack Linus för en härlig minnesteckning över
2020.
/Jan