Lisbeth lägger saxen på hyllan
Nyheter I 49 år har Lisbeth Olofsson varit frisör. De senaste 40 åren har Salong Hårfint funnits utmed Östra Allégatan i Skillingaryd där en kundkrets på 300 kommunbor har fått bästa service.
Den sista mars besökte den sista kunden Salong Hårfint och nu lägger Lisbeth Olofsson ett långt och innehållsrikt yrkesliv bakom sig. Vi besöker henne i salongen och det skulle visa sig att det var en slump att salongen hamnade just där…
Men vi går tillbaka till 70-talet. Lisbeth Olofsson, som är född i Månsarp, gick tvåårig frisörlinje vid Jönköpings frisörskola. 1974 klev hon åter in på skolan och gjorde sitt gesällprov. Hur kom det sig att Lisbeth blev frisör undrar vi?
– Jag gillade nog allt med att ”pyssla om” håret, klippning och permanent, därför valde jag frisörskolan. Efter att jag tagit mitt gesällbrev började jag på en salong inne i Jönköping. Jag träffade Finn som då bodde i Vaggeryd. Jag flyttade till Vaggeryd 1976 och pendlade in till mitt arbete i Jönköping.
Hur hamnade ni här i Skillingaryd?
– Det var svärmor som tipsade om det här bostadshuset som byggdes 1962, bredvid salongen där vi sitter nu. Från början var det ett bageri här och därefter livsmedelsaffär fram till 1975. Mårtensson, som ägde det innan vi, hade zooaffär. Vi hade tänkt att köpa hus i Vaggeryd, men svärmor tyckte att det här skulle passa oss bättre. Vi tänkte väl mest att vi åker ner och titta och det visade sig att det passade perfekt till min salong. Det har varit fantastiskt skönt att jobba så nära bostaden. Om det finns någon nackdel? Nej, det tror jag inte, eller kanske möjligen har avigsidan varit att man inte varit centralt belägen och att spontankunder inte hittat hit men det gör inte så mycket för min kundkrets har alltid varit trogen. Jag har klippt alla åldrar, män som kvinnor, genom åren. Jag har även tagit med mig saxen och klippt mina kunder hemma om så önskats.
49 år som frisör har respekt med sig, kan du berätta lite om trenderna genom årtionden?
När 70-talet begav sig var det början av med flower power-stilen, långt hår och mittbena. Det var inte så mycket frisyr. Halvlånga frisyrer, hårband hade både tjejer och killar.
Sedan kom det en revolutionerande modeikon och frisör, engelsman som introducerade korta och blanka frisyrer, enkla helt enkelt. Var väldigt revolutionerade, det var många som hade höga frisyrer. Däremot var det många peruker som köptes. Postischer vilket var ett löshår som satt på en träns. En peruk har en underdel och nät och det har postisch också, man satte bara den uppe på hjässan. Tanter som var tunnhåriga tyckte det var bra eller om man ville ha högre frisyrer. Många köpte peruker när man var utomlands.
Hennafärg blev modern. Den var brunröd och den blev lite olika på olika personer. Hennafärg var ett pulver som man blandade med vatten. Henna kom från en växt, och den blev väldigt modern. Det blev så modernt att industrin tog upp denna idén. Vi köpte riktigt henna från från frisörfirma, Henna har använts i tusentals år, kommer från Mellanöstern och Afrika, och smyckade händer och fötter. Här uppe blev det modernt med att färga håret med henna.
Under 80-talet kom punken. Då var det kammen, afrofrisyren, permanent och starka färger. Sedan i slutet av 80-talet skulle man ha spiralpermanent, det var speciella spolar, det blev väldigt modernt. I slutet av 80-talet klippte man kort på sidorna, men rakade ränder som mönster. Sedan hade man permanent upptill, ”undercut”. I slutet av 80-talet kom de inbakade flätor. Permanentat hår hade unga, gamla, kvinnor och män.
I slutet av 80-talet skulle man ha speciella lockar, som man gjorde på långa hår. Sen hade vi också ”hockeyfrillan”.
Under 90-talet fortsatte hockeyfrillan och ”igelkottsfrisyren” kom. Dels kunde man ha spretigt hår eller så var det modernt de amerikanska soldaterna som hade fyrkantig frisyr. Man hade en speciell kam med en liten bred kam med ett pass i, man skulle köra in den i året och sedan sätta passet och därefter i nivå klippa. Precisionsklippning. På tjejerna skulle det var spretigt hår. Vaxet kom här på 90-talet.Våfflat hår var populärt. Slutet av 90-talet kom ”pottfrillan” med mittbena.
Trenden kom, som Viktoria Beckham klippte sig i slutet av 90-talet, där det var kort frisyr med kort uppklippt nacke och jämnlångt hår framtill. Det var ”kort bob”.
Under 1900-talet så började man färga underhåret. Man hade mörkt underhår och ljust upptill. De här ”Spice girl” hade bantuknutar, man gör en mittbena och två svansar och en svans på varje sida mittbenan och sedan gjorde de knutar.
Det blev egentligen början av 2000-talet som man klippte raka frisyrer. Många korta frisyrer kom under denna tid. Sen har vi de små klämmor som sitter på orkidéerna idag, de höll håret uppe. Färgen exploderade på 2000-talet. Mer och mer färg och mindre permanent. Därefter kom rastaflätorna och ”redlocks”.
Plattången kom 2005, allmänt blev den inte så vanlig direkt, utan det kom lite senare, 2010 skulle alla spikrakt hår…
Kunderna har blivit goda vänner…
– Man känner varandra väl och man får en god relation med sina kunder. Jag får ett förtroende och jag har följt mina kunder både i glädje och sorg. Jag kommer att sakna mina kunder, så klart, menar Lisbeth.
Vad har varit det roligaste med ditt yrke?
– Det konstnärliga. Att få använda sin kreativitet. Det har varit positivt att få göra kunderna nöjda och fina. Man höjer faktiskt självförtroendet hos kunderna och det har känts fint att kunna vara behjälplig med det.
Vad ska du hitta på nu?
– Nu ska jag ta det lugnt och sedan får vi se till hösten…, eftersom jag gillar det konstnärliga tror jag att jag ska sy och måla. Men det känns bra att sluta nu, jag känner mig färdig som frisör och jag vill tacka alla mina trogna kunder som varit hos mig genom åren, avrundar Lisbeth och lägger saxen på hyllan.
Lisbeth Olofsson stänger nu dörren till sin salong efter 40 år i Skillingaryd
Tack för din fina service i alla år Lisbeth.
Ha det gott som pensionär nu och satsa på det du vill göra.
Kram.
Tack för fin service Lisbeth.
Ha det fint som pensionär nu.