Livet i kommunens sjöar och vattendrag drabbas när anslaget till kalkning minskar
Nyheter Länets anslag från havs- och vattenmyndigheten minskar trots prisökningar med nästan 25 procent under de två senaste åren. Cirka 20 procent av planerade kalkningar i länet måste avslutas. Biologin får betala priset för nerdragningarna. Hos Länsstyrelsen konstateras: "Störst effekt kommer det ha på Österån och Västerån".
Bild från kalkning. Foto Sara Mejving
Under de två senaste åren har kostnaden för kalkning ökat med nästan 25 procent. Verksamheten var hotad redan 2022 och 2023 men extra anslag från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) betalades ut och kalkminskningen blev marginell. I år, 2024, sänks anslaget.
Ingela Tärnåsen vid Länsstyrelsens natur- och vattenenhet förtydligar:
– Neddragningarna gäller framför allt Vaggeryds kommun. Störst effekt kommer det ha på Österån och Västerån. Värnamo kommun omfattas inte av neddragningarna.
De sjöar (nästan 90 st) och vattendrag (13 mil) som drabbas av kalkavslut kommer att återförsuras och pH-värdet kan komma att sjunka så lågt som till 4,5. Målet för pH är vanligtvis 6,0 för sjöar och 5,6 för vattendrag. Detta innebär att försurningskänslig biologi inte kommer att kunna föröka sig eller så dör de känsligaste arterna ut.
- Lågt pH-värde kan resultera i att fiskrom inte kläcks. Främst mört i sjöar och öring i vattendrag.
- Lågt pH-värde kan orsaka att halten oorganiskt aluminium blir så högt att det blir skadligt för främst fisk.
- Lågt pH-värde kommer leda till att försurningskänsliga arter som lever i sjö- och vattendragsbottnar försvinner.
- Lågt pH-värde resulterar i att försurningskänsliga växt- och djurplankton försvinner.
- Fritidsfisket drabbas när fisken minskar.
Den biologiska mångfalden är hotad
Miljömålen ”Bara naturlig försurning” och ”Levande sjöar och vattendrag”, nås i många vatten tack vare kalkningen. Kalkningen bidrar också till att god ekologisk status uppnås inom Vattenförvaltningens arbete med EU:s vattendirektiv. Utan kalkningsåtgärder riskera målen att inte nås och den ekologiska statusen kommer att försämras.
Fotnot: Kalkning av sjöar och våtmarker har gjorts sedan 80-talet. Där man nu minskar kalkningen är i Vaggeryd, Sävsjö och Gislaveds kommun.
Karta från Länsstyrelsen
Hade det inte varit bättre att kalka sjöar än att lägga pengarna på bensinbolagen
Tragiskt, när vi sett vilken uttalad effekt kalkningen hade. Före kalkningen fanns det bara gigantiska överlevare bland mörtarna, men föryngringen var borta. Efter kalkningen återkom mörtyngel och småmört, och hela ekosystemet kom igång igen. Vi fick lommar och fiskgjusar, och matfisken blev ätbar igen. Här gjordes fiskevårdsinsatser med återutsättning av löja, som varit utdöd – och nu lever löjorna igen. Det vore tragiskt om kalkningen upphörde och ekosystemet fick förfalla igen.