Lotta bevisar att landsbygden lever
Nyheter I lilla byn Pukarp, nordväst om Skillingaryd, och i ett före detta traktorgarage hittar vi Lotta i sin drejarverkstad.
Lotta, som flyttade ut till Pukarp för 26 år sedan, möter reportern med ett stort leende när vi stiger in i ladugården. Liselotte Wisth hade jobbat som barnsköterska sedan 1986. År 2000 läste hon in sitt tredje år och sökte in på lärarutbildningen, vilken hon märkte när hon kom in på skolan att det var inte detta hon ville. Sju år senare gick Lotta på folkhögskolan och lärde sig mer om konst och form och på den vägen är det…
– Såklart blev jag heltänd och det är så fantastiskt att forma någonting med lera, börjar Lotta berätta när vi sitter i hennes drejarverkstad.
– Jag pratade med min man om att kunna ha någonting här hemma och ladugården var tom så renoveringen påbörjades. Jag köpte in drejskivor och ugn. I december 2009 hade jag invigning här hemma i före detta traktorgaraget i Pukarp, säger Lotta.
Lotta gick ner på 75% på sitt dåvarande jobb på förskolan Framtiden, sedan 50% och efter ett och ett halvt år kände hon att hon hade inte hjärtat på jobbet, det var hemma i Pukarp, och tankarna cirkulerade mest om vad hon skulle göra när hon kom hem.
– Idag kör jag heltid i min drejarverkstad. Jag håller även i kurser samt hoppar in som lärare någon dag i veckan på Mullsjö folkhögskola och periodvis på Fenix, säger Lotta.
– Det roligaste med lera är att kavla (fat) och dreja (muggar och gräddkannor bland annat). Kanterna är viktig och jag är noga. Ett fat tar minst en halvtimma att göra med finliret runtomkring. Det ska torka några dagar och sedan brännas i 950 grader. Det blir process med nedkylning, sen ska glasyren på och sedan ska det brännas en gång i 1240 grader, berättar Lotta.
– Jag uppskattar verkligen att ha min lilla verkstad här hemma på gården och landsbygden är en fantastisk miljö att jobba i, avslutar Lotta som har fler spännande projekt på gång framöver i lilla byn Pukarp.