LSS, ekonomi och sjukskrivningar i fokus

Sedan tidigare har det funnits ett uppdrag att uppdatera riktlinjerna för kommunens arbete med LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det har varit eftersatt där den senaste uppdateringen gjordes 2011, något som bör göras årligen. Riktlinjerna är i sin tur vägledande för de rutiner som personalen har att förhålla sig till. Utan aktuella riktlinjer är risken större för felbeslut då regelverket inte är uppdaterat.

Dessutom har verksamheten inom LSS förändrats en hel del de senaste åren beroende på tolkningar av lagen som gjort att kommunerna har blivit belastade då statens roll förändrats enligt beslut inom rättsväsendet.

– Vi måste ha aktuella och uppdaterade dokument för att underlätta hanteringen av ärenden och att tillämpningen inte spretar, säger Lotta Damberg som är socialchef med instämmande av nämndens ordförande Ann-Katrin Löfstedt (M).

Den ekonomiska redovisningen visar att nämnden tycks ha god kontroll på ekonomin totalt även om de finns områden som sticker ut, såväl positivt som negativt. När det gäller vård av missbrukare visar det på ett överskott på dryga miljonen, beroende på att kommunen blivit betydligt bättre på att hantera detta i egen verksamhet istället för att köpa dyra placeringar på institutioner. När det gäller barn och unga så är det istället ett större underskott som redovisas och det beror på att man fått ett flertal unga som placerats på institution eller i familjehem. Det har man att förhålla sig till när det sker och är svårt att budgetera för.

När det gäller kostnaden för ensamkommande barn har man sedan tidigare haft ett stort överskott som lagts i nämndens fonderade medel. Nämnden hade ansökt om att få ta 900000 kronor i anspråk för detta arbete, något som beviljades av kommunfullmäktige i måndags. Där lämnades även utrymme för att nämnden ges möjlighet att ansöka om mera medel ur fonden, som innehåller nio miljoner kronor, om så skulle krävas.

De redovisades också hur sjukskrivningarna ser ut inom nämndens verksamhetsområden. Korttids-sjukskrivningarna, det vill säga färre än 14 dagar, ligger på drygt 9% och långtidssjukskrivningarna, på mer än 60 dagar, är på cirka 22%. Andelen har sjunkit de senaste åren, något som de tror ligger i linje med den förändrade organisation som har antagits och fortfarande utvecklas. De ligger väl till i jämförelse med andra kommuner, men har en uttalad ambition att komma ännu längre. Det riktas kritik mot att en del läkare lite lättvindigt sjukskriver för utmattningsproblematik som kan ha sin grund i mer än arbetet. Här kan en rejäl rehabliliteringsplan vara mera effektiv där de kan arbeta vidare under vissa förutsättningar samtidigt som det ges stöd för andra insatser vi sidan om arbetet.