Martinas blogg: Äntligen barnkalas!

Det är tidig fredagsmorgon. Barn och make sover och Tarzan, vår katt, är på bushumör. Jag är visserligen vaken, men nå vidare leksugen är jag inte. Hunden verkade inte heller vara på lekhumör för han försvann illa kvickt när Tarzan började busa med honom. Lite fascinerande ändå att titta på honom när han går på jakt här i vardagsrummet. Smyger mot babysittern och attackerar en osynlig fiende där bakom. Far en sväng under soffan och slåss mot diverse bröte som liksom magnetiskt dras under soffan. Upphör aldrig att förvånas över alla märkliga saker man kan hitta under en helt vanlig vardagsrumssoffa. Sen plötsligt blev han trött, rullade ihop sig till den sedvanliga kattbollen och la sig på pianopallen och somnade.

Denna veckan har varit ganska kravlös. Efter att barnen startade sitt sommarlov så intensivt så behövdes det vila. Det tar på krafterna för både vuxen och barn att hitta på en massa saker hela tiden. Det spelar ingen roll att det är rakt igenom roligt. Det tar kraft ändå och kräver lite lugn och ro i några dagar.

Tyvärr är trötta barn och trötta vuxna inte riktigt på samma nivå. Trötta barn är ännu kravkänsligare än vanligt. De har en hårfin gräns mellan vad de orkar med och vad som är för jobbigt och resulterar i utbrott, bråk, gråt och skrik. Och den trötte vuxne blir ännu tröttare.

Man trodde man visste vad det är att vara trött innan man får barn. Men man hade faktiskt ingen aning. Man borde lära sig från djuren. De lägger sig helt sonika och vilar när de behöver. Det hade dock varit enklare att göra det, om barnen var synkade och behövde ta det lite lugnt eller sova en stund samtidigt som oss föräldrar.

Idag är det dock inte mycket tid för vila utan det är fullt ös som gäller för imorgon (lördag) är det dags för ett efterlängtat barnkalas. Vår pojk fyllde ju 7 i januari och det där barnkalaset har liksom sakta men säkert skjutits framåt. Men nu äntligen blir det av.

Vi slår ihop med en klasskompis som fyller under sommaren. Så man kan ju låtsas att det var meningen. Minecraftkalas ska de ha gossarna. Så jag ska baka gräsblock och sandblock. Och vika godisaskar istället för godispåsar. Minecraft är simpelt förklarat ett tv-och dataspel uppbyggt av fyrkanter. Allting är kantigt och man kan bygga både hus och landskap av dessa kuber eller block som det visst kallas. Blocken är i spelet gjorda av antingen sten, trä, jord, sand, gräs, vatten eller glas. Det finns även djur och människor. Och zombies, inte att förglömma zombiesarna.

Eftersom jag tvingats genomlida både en och hundra youtubefilmer om just minecraft vet jag att det finns de som byggt fantastiska saker i detta spel. Städer och byar som tagit mycket tid. Men samtidigt gynnar det ju kreativiteten och det vore ju synd att inte uppmuntra.

Nåväl, kalaset blir ett förmiddagskalas i lekparken. Detta är något helt nytt för mig. Vi har haft utekalas förut. Förra året i halvsnö grillade vi korv ute och lekte, men fikade inne. Nu är det ju förhoppningsvis soligt och fint. Så då passar det fint med femkamp och picknick i lekparken. Hoppas vi.

Kalas blir det i varje fall och jag hoppas att gossarna känner att vi ansträngt oss för att det ska bli bra och följa temat. Dock gick deras fantasi långt över vår förmåga att kunna fixa. Men det är härligt att höra hur deras tankar går. De ville bland annat att vi skulle gräva ner en kista med godispåsarna och sen skulle de hitta dem med hjälp av en skattkarta. Jag gillar tanken, men känns lite väl avancerat. Dock kanske vi kan hitta en liten kista här hemma att lägga godisblocken i. Vi får se helt enkelt vad det blir av det.

//Martina