Martinas blogg: Jobbstart, fönsterklättring och nya tänder

Först tänkte jag att jag inte hade gjort någonting denna veckan, men sen kom jag på att jag gjort något rätt så bra trots allt. Jag och Felicia och Martina (alltså vår församlingspedagog, inte ett alterego eller liknande) har spenderat ett antal timmar nere i källaren på församlingshemmet i Skillingaryd. Vi var ju och shoppade förra helgen och nu har det varit bråda dagar för att hinna få färdigt så mycket som möjligt innan barngrupperna startar igen.

Veckan har inneburit en massa vimpelklippande. Klättrande på stolar och uppe i fönster för att få fast dem. Ett osamarbetsvilligt tält. Snälla vaktmästare som fixat så det hamnat tyg på väggen och så ett ulligt och gulligt får är redo att möta små barn. Vi har byggt lego, och Felicia har i sann marodörsanda rivit precis alltihop igen med stor glädje. Felicia har förövrigt testkört de flesta av leksakerna och gett dem godkänt. Snabb som attan är hon när hon kryper för att hitta nya saker. Snöret till vimplarna var också himla smaskigt tyckte lilla fröken.

Papper är liksom hennes grej. Hon älskar papper. Reklam. Toarullar. Viktiga papper. Storasyskonens läxor. Allting som det är meningen att hon inte ska äta och stoppa i munnen. Hon har fått två tänder till. Så nu har vampyrtänderna i överkäken fått sällskap av ett par framtänder mitt i. De där tänderna testar hon gärna på den som är intresserad. Biter i fingrar, axlar, händer, näsor.. Hon har dessutom kommit på nu (äntligen!) att mat som kommer på sked också kan vara gott. Vågar ju knappt tro det, men i flera dagar har hon ätit allt utan protest. Plötsligt händer det och jag njuter så länge det varar.

Felicia har även testat på det här med pappaledighet. I onsdags var jag på jobbet, iklädd arbetskläder och id-bricka för första gången på vad som kan kännetecknas av en evighet. Och tack och lov så var det riktigt roligt att vara tillbaka. Så mjukstarten i att gå bredvid och träffa lite nya vårdtagare är nu avklarad. På fredag kväll ska jag jobba själv. Blir en aktiv helg nästa vecka för då ska jag både jobba fredag kväll, lördag dag och på söndagen ska jag ta emot era röster. För visst ska väl alla rösta? Jag tänker inte skriva så mycket om politiken. För det är inte det som bloggen är till för. Däremot så anser jag att alla ska rösta. Även om man så röstar blankt, så anser jag att man ska ta sig upp ifrån sofflocket och gå och rösta. Det är en så enormt stor rättighet vi har i vårt land att få lov att rösta. Och det är ju extra enkelt nu när man kan rösta i så många dagar innan själva valdagen. Finns inga ursäkter till att låta en demokratisk rättighet, eller faktiskt skyldighet, gå till spillo.

Vad man ska rösta på, det återstår denna veckan att ta reda på. Jag har bekymmer varje val. Tänker lite på ett citat som stod i en dassbok när jag var liten ”Vissa byter partier för sin övertygelse skull och vissa byter övertygelse för sitt partis skull”. Eventuellt stod det i omvänd ordning, men poängen är densamma. Är det meningen att man ska följa ett politiskt parti i vått och torrt även om de helt går emot ens egen röst i frågor som står nära hjärtat? Jag tycker inte det, och blir istället smått ambivalent varje gång det är val för att jag inte riktigt vet var mitt hjärta ligger. Eller rättare sagt, jag vet vad jag anser, men inte alltid vem som håller med mig.

Men veckan är lång, jag ska nog hinna hitta rätt jag med. På ett ungefär jag nog koll trots allt.

//Martina