Med falkögon på ”gubbhyllan”

På den så kallade ”gubbhyllan” har fastighetsägaren Claes donerat ett trädgårdsbord och några stolar. När vi anländer till Grytås finns redan Thomas och Hans på plats, kikaren är uppställd och det finns möjligen fika i ryggsäcken intill. Här spenderas många timmar för fågelskådarna.  

Varför just här, undrar vi?
– Det är en bra och öppen plats. Fåglarna har stråk i anslutning till både Lagan och E4:an och just nu är det högsäsong då fåglarna flyttar söderut. De fåglar som har destination Afrika har redan varit förbi oss, men de som flyttar ner till Europa på vinterhalvåret ser vi nu på väg över oss i rakt sydlig riktning. På morgonkvisten är det bäst här. Vi ser flyttfåglarna komma från både Norrland, Finland och Ryssland. Just nu är det mest småfåglar, rovfåglarna är morgontrötta innan de börjar dagen med jakten på föda, berättar Hans Boberg. 

Gäss och vråkar ser man fram till en vecka in i oktober ungefär. Tranorna har bytt boplats under vintern och reser inte ner till Afrika längre utan uppehåller sig i Spanien och Frankrike, därför startar deras resväg något senare än ”förr i tiden”. 

– En bra dag här kan det vara tusentals fåglar ovanför oss, menar Thomas Axelsson som redan räknar upp ett antal fåglar (reds anm, en del syns inte, bara hörs, men fågelskådarduon kommenterar vilka som flyger förbi). 

Andra bra fågelskådarplatser i kommunen är, för att nämna några, bland annat vid Bratteborgs gård och fågeltornet i Sandsjön. Föreningen Skillingaryd-Vaggeryds oriontologiska förening har hunnit fylla 35 år och har i dag ett 80-tal medlemmar. Föreningen är bland annat med i kommunens miljöråd. 

– Längst ned i sydöstra delen av kommunen har vi faktiskt en del i Store Mosse och Häradsjön. De har höjt vattennivån där och där är en bra sjö att se fåglar. Inrapporteringen av arter görs både i lokal föreningssida samt extern artportal. 

– Vi har inte bara småfåglar som bor här hos oss utan även några bofasta örnar. Och då är det kungsörn, var örnparet bor vill vi dock inte säga till dig, men de vill gärna bo nära en mosse och gärna med lite träd runtomkring. Vi har även numera sett havsörnen komma mer och mer. Havsörnen är några decimeter större än kungsörnen som har 2.30 meter i vingbredd. De livnär sig på skogsfåglar, småvilt som harar, berättar Hans. 

Thomas flikar in att:
– Tonfalken, som inte funnits hos oss tidigare, häckade här i Grytås för något år sedan. Maten avgör var de bor. Vi ser att fågelsammansättningen har förändrats genom tid. Både klimatförändringar då det blivit varmare här än normalt samt var födan kan nås någonstans. 

Strax norr om ”gubbhyllan” finns Högabråtens master. Ops, säger Hans och ställer sig bakom tubkikaren; 

– Nu har vi två glador som cirkulerar runt masten. Just här finns det termik. Fåglar samlas vid så kallade termiker och de här gladorna drar nytta av detta ser jag. Vi har ett tiotal gladpar i kommunen så vi ser dem regelbundet och ofta. 

Bofink, Grönsiska, Stenknäck, Sädesärla, Trädlärka och Ängspiplärka flyger förbi konstaterar Boberg och Axelsson och fortsätter: 

– Vi ligger i Lagandalens stråk så här är en strategisk plats om man vill lyssna och se fåglarna. Vi har under åren rapporterat in runt 260 arter i kommunen. Falsterbo är sista anhalten innan de drar söderut, så i Skåne, Öland, Halland och upp mot västgötaslätten är bra fågelskådarplatser. 

– Här finns duvhök, sparvhök och kärrhök. Vi har också sett Tallbit 2020-2022. Tallbiten kommer från norr och den kallas också dumsnut då de är ogenerade och orädda. De samlas där tillgången på rönnbär är god. Den ser ut som en stor domherre och har ett ljuvligt läte. 

Här på ”gubbhyllan” i Grytås kan man sitta i timmar… 

– Man lämnar inte helt enkelt och det är väldigt svårt att slita sig. Maten där hemma får vänta, säger Boberg och skrattar gott. Vi har fram till i mitten på oktober att se fåglarna resa söderut. Om vädret tillåter så är vi här från februari månad igen, sånglärkorna kan komma tidigare än så. Det beror på väder och tillgång på mat. 

Under torsdagsmorgonen var det småfåglarnas dag och de såg man lätt, utan kikare, och framför allt hördes de väl. 

– Småfåglar flyger lågt. Rovfåglar kan vara svåra att hitta då de kan upp mot tusen meters höjd. 2006 hade vi en unik art i vår kommun, det var Klippsvalan. Då kom det fågelskådare från Umeå ner till oss för att få en skymt. Vi har även haft vit häger som heter Ägrätthäger, den sågs senast i Svenarum. Vi har varit vid kusten någongång när hårda vindar har gjort att havsfåglar kommer längre in mot kusten. När jag var där en gång fick jag ”ett larm” att det var en Natthäger i Lidköping. Ovanlig raritet, så jag tog den vägen hem. Vi tror att Natthägern hade ställt in sin kompass fel, därav hamnade denne i Lidköping, berättar Hans Boberg. 

Det är ett brett fågelstråk över Grytås. Fåglarna använder sig av både Lagan och E4:an som kompass. 

– En del fågelarter flyger utmed kusten, men det blir en omväg. De som vågar, och hittar, tar en genväg och då är det över vår kommun ner mot Falsterbo, berättar Hans. 

Det blev en intressant morgon i Grytås där det under en timma sågs över 20 olika arter vara på väg söderut och vi tackar för guidningen av fågelskådarna Boberg och Axelsson, som varit engagerade i fågelskådarföreningen sedan mitten av 60-talet. 

– Vill man skåda fåglar eller följa med ut på exkursioner, är det bara att kontakta föreningen, avslutar Hans och tackar för redaktionsbesöket på ”Gubbhyllan” i Grytås.