Miljoninvestering för miljön
Nyheter Sommarstugeägarna i Starkeryd tog saken i egna händer. Snart är nya reningsverket klart för de elva boende utmed naturskön Linnerydsstrand.
I augusti började grävningen men projektering-, tillstånd- och förarbetet har tagit nästan ett år.
– Alla har inte haft tillgång till vatten och jag har, som exempelvis haft miljötoa tidigare, säger Thord Ihreborn, en av sommarstugeägarna, som en av anledningarna till att tanken började ta form.
– Soldattorpet flyttades hit, av mina föräldrar, på 50-talet och är min sommarstuga idag, förr var det en avsågad tunna som avlopp. Idag är det ökade krav på bekvämligheter. Nu har nästan alla sommarstugor både diskmaskin och tvättmaskin, börjar Lars-Göran Harrysson berätta.
När vi går bort mot vattenanläggningen berättar Lars-Göran Harrysson, Thord Ihreborn och Börje Claesson om arbetet med det nya reningsverket i Starkeryd.
– För 15–20 år sedan ställde kommunen krav på oss att lösa vatten- och avloppsfrågan. Vi överklagade, fick rätt, och så höll det på i många år. Kommunen lämnade löfte om att nästa mandatperiod ska något göras, när det var nästa mandatperiod lovades det ytterligare. Till slut gav vi upp, säger Lars-Göran Harrysson.
Vid besök vid Elmia Wood förra året utanför Bratteborg såg Lars-Göran reningsverket som idag finns i Starkeryd. I augusti förra året arrangerades ett möte med samtliga ägare och ett ja till bygget blev till. Tomterna står på ofri grund och markägarna har varit välvilliga att lämna plats åt reningsverket. Så blev det. Ett företag i Tranås utsågs till att leverera alla ingår-i-artiklar, mängder med ideélla arbetstimmar låg framför gänget.Tillstånden från kommunen tog sin tid, men i maj i år fick de bygglov för sitt reningsverk där inget kommunalt bidrag har gått ut utan allt har betalats av sommarstugeägarna.
– Vi har valt att bygga in ledningarna till huset och sedan är avloppet självfall till pumprummet. I vattenbrunnen finns en slang till samtliga fastigheter där vi här nu framöver kommer att hämta hem dricksvattnet med hjälp av en stor hydrofor. Alla fastighetsägare som ville vara med i nya avloppsanläggningen har även tackat ja till vattnet, berättar Lars-Göran.
– Det här är ett miljonprojekt, men det blev väldigt bra. Jag har nog grävt ner närmare 500 meter avloppsledning, säger Börje.
– Vi som har förmånen att få tillbringa vår tid i det här fina Starkeryd är också noga med miljön, säger Lars-Göran.
– Idag är det fler dagar man är i sin sommarstuga än om man jämför med för 25 år sedan, intygar Börje.
– Vi ökar värdet på våra fastigheter också och det kommer att bli billigare VVS framöver, menar Thord Ihreborn som snart flyttar ut permanent till stugan i Starkeryd.
Nästa vecka driftsätts reningsverket och helt klart, och alla stugor inkopplade, beräknar trion med att det är i november eller december månad. Men redan idag går det att använda avloppet.
Till vänster om sommarstugevägen är en stor sandhög uppgrävd. När man kommer närmre ser man ett flertal brunnslock och förstår direkt att här inunder finns något som inte syns. Vi går upp på sanhögsbädden och Lars-Göran instruerar i hur reningsverket fungerar.
– Här är en uppsamlingsbrunn som även kallas dämpningsbrunn. Här rinner avloppet ner först i och ska egentligen ”ligga till sig”. Den här brunnen töms en gång om året. Vid nästa brunn syresätts det och många många små plastdetaljer (reds anm; hundratusentals) ligger i brunnen som ska filtrera avloppsvattnet. Plastdetaljerna kallas biohudbärare på VVS-språk och gör att det blir biologisk rening. Vid nästa brunn pumpas allt tillbaka till brunn nummer ett igen och så vidare. Till slut är det enbart vatten kvar när det rinner ut i sista brunnen. Från den brunnen har nu avloppet blivit rent vatten och rinner ut i en klargörningsbädd som, för vår del, är 20 kubikmeter makadam innan det rinner ut i diket här bredvid. Avloppsvattnet är nu färdigrenat och det är en smidig och smart lösning att det har hand om allt själv, berättar Lars-Göran.
Tömning av brunn nummer ett görs en gång om året och ett serviceavtal är skrivit med tillverkaren dit eventuella störningar sker via sms-kontakt direkt från reningsverket i Starkeryd. Kontrollprogram enligt kommunens regler för egenkontroll tillkommer den nu nybildade föreningen. Reningsverket måste dock var 6;e månad ”få näring”, men det ser inte trion som ett bekymmer då fler och fler är i sommarstugorna även under höst- och vinterhalvåret.
– Vi har byggt reningsverk för helårsboende och det ska klara toppar som om 200 personer skulle bo i stugorna. Det har varit fantastiskt roligt att göra detta, även om det har tagit väldigt mycket tid med projektering och tillståndshandlingar. Alla boende här har varit suveräna på att hjälpa till samtidigt som företaget vi köper reningsverket av har varit fantastiska på alla sätt och svarat på många frågor utmed vägen, säger Lars-Göran Harrysson.
– Något reningsverk har vi inte byggt tidigare så vi var ju tvungen att fråga någon om råd. Nu är alla brunnar på plats och de är 3 meter höga och väger ungefär 7 ton per styck, säger Börje nöjt.
– Vi har samförlagt våra ledningar med fibern, för att få ner kostnaderna. Det är roligt att göra något åt sig själv. Skulle jag behöva stänga av vattnet, exempelvis på vintern, till min stuga gör jag det direkt vid vattenbrunnen, så drabbas ingen annan stugägare. Det här arbetet har vi gjort tillsammans, berättar Thord som nämner med ett stort leende att det var väldigt mycket kablar redan nedgrävda som skulle tas hänsyn till när grävskopan arbetade.
Information om minireningsverket som är byggt i Starkeryd; Hushållspillvattnet leds till minireningsverkets slamavskiljare där grövre avfall fångas upp samt även fett och olja i förbehandlingen. Därefter hamnar det i biologiska reningssteget där det finns plastdetaljer i mängder (biohudbärarna där det sitter mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnet syrekrävande ämnen och kväve. Nedbrytningen sker under tillförsel av syre i form av små luftbubblor som tillförs genom särskilda membranrör som finfördelar luften. Syretillförseln sker intermittitent eftersom man på så vis får både aerob och anoxisk kväverening. Under perioder utan tillförsel av avloppsvatten går biobärarnas mikroorganismer i dvala och det klara dom i sex månader utan att biomassan minskar. Därefter sker fosforreduktion genom dosering av aluminiumsalter. Doseringen flödesstyrs beräknat på de tre senaste dagarnas vattenflöde. Efterklarningskammarens botten har en inbyggd fals som leder sekundär- och kemslam ned mot botten varifrån det återförs till slamavskiljardelen med hjälpa av lufthävert.
Minireningsverkets styrning är placerad i ett automatikskåp för utomhusmontering. För syresättningen används en linjär membrankompressor som blåser luft via rostfria ledningar och slangar ut genom särskilda membranluftningsrör.
Nästa vecka kopplas VVS- och elen in i och totalt är snart elva fastigheter uppkopplade i miljoninvesteringen för miljön.