Miljöpartiet belyser biologisk mångfald

De ville berätta om sina tankar om hur vi kan bruka naturen på ett sätt så att vi både klarar vår försörjning av mat och råvaror men samtidigt bevara och utveckla och restaurera för biologisk mångfald och klimat. 

Biologisk mångfald, vad innebär det? Så här skriver Naturskyddsföreningen på sin sida: 

”Begreppet biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp för all den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden. Den biologiska mångfalden spelar en avgörande roll för naturens grundläggande funktioner, så som pollinering och rening av luft och vatten.”

– Ofta tänker man att biologisk mångfald är alla arter men det finns fler dimensioner av mångfald. Det är variation inom arten också och att den finns på fler platser. När den mångfalden finns så har arten större möjlighet att anpassa sig till förändringar. När det finns större variation så finns det alltid individer som klarar sig och då kan deras avkomma kanske klara sig bättre framåt, säger Anna Isaksson.

– Allt i naturen samspelar ju, det går inte att plocka ut en del och tro att tar man bort den så kommer allt att fungera ändå men så är det ju inte. Varenda sak, växter, djur, insekter och vi också, allting hänger ihop. Vi håller ju på att ruinera naturen på det sättet som vi hanterar den, säger Kristin Stark.

– Motsatsen är ju monokultur, där man bara har en sorts gröda på jättestora områden till exempel. Eller skog som bara är granar. Då blir det mer utsatt för skadedjur, säger Annika Åberg.

– Det finns många hundra arter som är rödlistade som hör hemma i odlingslandskapet och de finns fortfarande men bara några enstaka på vissa platser och de kommer inte åt varandra , de blir isolerade och försvinner till slut. Det är ju vi människor som förstör deras livsmiljö och då blir det katastrof för arterna när de är så få, säger Anna Isaksson.

Anna Isaksson, Kristin Stark och Annika Åberg.

– Alla kan bidra på olika sätt i sin egen trädgård och låta naturen ta över och inte tukta allting. Det kan vara bra att ha en liten vattensamling i trädgården och man kan bygga insektshotell eller spara gamla träd som man låter ligga kvar, det gillar insekterna, säger Annika Åberg.

– Vad som är mångfald, allting hänger i hop, allting påverkar varandra, blommorna har sina speciella insekter som hör i hop. Det finns insekter som bara går på en enda blomma. Nere i marken finns massa organismer, inte bara maskar utan svampar och mycel. När vi avverkar stora kalhyggen så får naturen börja om från noll. Störning kan vara okej, det kan till och med vara nödvändigt i vissa fall. Det finns blommor som har kortlivade frön som måste gro inom ett par år, då behövs det blottad jord. Men vi har genom vårt rationella bruk av åkrar och skog gjort att det har blivit nästintill monokultur överallt. Vi ska ha så mycket av en sort som möjligt. Då trängs allt annat undan. Så blir det väldigt sårbart, berättar Anna.

– Även om vi har blivit bättre på kemiska bekämpningsmedel och vi använder mindre mängd så har det slagit ut många insekter, det går inte att förneka. Ju fler vi blir och ju mer vi ska ha desto större blir den här påverkan. Nu har det gått så långt att världssamfundet och forskarna går ut med larmrapporter om att den här krisen är lika stor som klimatkrisen och hänger tätt ihop. Håller inte ekosystemen så har vi inte förutsättningar för vårt eget samhälle heller. Vi har kunnat göra handelsgödsel men det leder bara fel med kortsiktiga vinster med ökade skördar men så småningom odlar man bort jorden. Om man bara lägger på handelsgödsel och inget naturgödsel eller organiskt material blir det ingenting som ger det här livet någonting att finnas i. Inget nytt kol att leva av, de insekter som lever som nedbrytare måste ju ha någonting att jobba med. Till slut blir det ju bara en död mineraljord kvar och den kan inte leverera en spannmålsgröda heller och skördarna kommer att gå ner om man fortsätter så. Och det händer ju globalt, vi har en enorm jordförstörelse. Vår politik går ut på att vi måste anpassa produktionen så vi kan vidmakthålla ekosystemen men ändå få ut något som vi kan leva av. Om vi har mer ekologisk mat så använder vi inte handelsgödsel eller bekämpningsmedel då måste man sluta systemen och ta mer vara på den näringen som finns och anpassa bruket mer till de naturliga förutsättningarna, fortsätter Anna

– Mycket av det vi gör belastar och påverkar ju miljön men det viktiga är att miljön och naturen tillräckligt snabbt kan återhämta sig från det att vi har varit där. Bara att vi finns påverkar vi. Det gör inget om det bara hinner restaurera sig igen, säger Annika Åberg.

– Vi vill ha gränser för hur mycket och hur hårt vi kan nyttja naturen för vi måste bruka den på ett varsamt sätt och leva på räntan, inte av kapitalet, säger Anna.

– Det är viktigt att människor får kunskap om naturen och biologisk mångfald. Att man är ute och vistas i naturen och återknyter relationen till jordbruket och  varifrån maten kommer och att det man lägger på sin tallrik påverkar hur landskapet ser ut. Jag tror att man bryr sig mer om man förstår vilket arbete som ligger bakom. Det är också en beredskapsfråga. Om det blir krig eller kris på riktigt, får vi då tag i tillräckligt med mat? Lantbrukarna måste få betalt för det vi vill ha, både mat och andra ekosystemtjänster. Den jordbrukspolitik vi har i dag gynnar stora industrijordbruk i Europa, inte våra Småländska bönder, fortsätter Anna Isaksson.

– Man måste ju också se att vinsten den ligger ju inte precis framför näsan, den ligger ju en bit i från och det kan vara svårt att se för många människor idag, avslutar Kristin Stark.