Mitt julminne – Horda 1960
Nyheter Min ”skådespelardebut” inleddes nog 1960 ett par år innan jag flyttade till Skillingaryd.
Dags för julspel. Längst ned till vänster ses min bror Hans. Sedan står jag intill ”Maria” följd av Stig Freij, okänd och Gunnar Glans. [1/3]
Längst fram till vänster Gunnar Glans, jag själv och till höger Stig Freij. [2/3]
Lite fest med ”skådespelarna”. Till vänster ses Stig Freij och är Gunnar Glans. Fyra från höger är broder Hans, jag själv en som arbetade där och som hette Gerd. [3/3]
Jag var åtta år gammal och bodde kvar i Horda där min mamma jobbade på vårdhemmet Tallebo som drevs av min”mormor” Ellen Isaksson. Vi bodde i ”Villan” som låg alldeles intill men jag och min bror tillbringade mycket tid inne på Tallebo.
Det ordnades alltid lite aktiviteter för de boende på Tallebo och en av dem kommer jag särskilt ihåg. Det var julen 1960 – årtalet mindes jag inte men står så i fotoalbumet. Jag hade fyllt åtta år i mars detta år och allt var spännande, särskilt fotboll, boxning, grankottar och katten Messi. Plus mängder av annat.
Jag minns bara en del kring denna fest där jag var en av stjärngossarna och egentligen skämdes jag nog att behöva var klädd så, men kanske inte för jag ler i alla fall på bilderna som min mamma Ingrid tog.
Det var en form av julspel och personal men även några av de boende medverkade, exempelvis Gunnar Glans och Stig Freij. Man har sport för mig senare att det var trevligt och att alla var duktiga. Min bror Hans har berättat att det nog var i stora matsalen det var föreställning och alla boende var på plats.
Att ordna saker för andra är väldigt berikande för såväl publik som för agerande. Kanske var det just då som mitt intresse att ”roa” andra inleddes. Så småningom lärde jag mig att bli en fixare – se till att saker och ting skulle hända.
Det där med skådespelande var väl ingen hit. Som ung var jag för blyg. På konfirmationshögtiden som 15-åring uppträdde jag och en del andra. Tack och lov att det var en pantomim.
Så småningom försvann den där rädslan att tala inför andra men sjunga har jag dessbättre avstått från att göra. Jag lyssnar hellre och nu i juletid blir det gärna Fairytale of New York.
God fortsättning på julen.