Munkagårdsleden invigs i Svenarum

Lördagen börjar i ”berättarboden” där det kommer att bjudas på visprogram med historik om varför Munkagårdsleden gjorts. Jan Eric berättar: 

– Munkagårdsleden har precis som Munkaleden, en historisk förankring. På 1100-talet gick de från Nydala kloster till Byarum. Vandringen gjordes varje dag, nunnorna i Byarum fick inte fira mässa utan att en munk var med och gick. Så två gick dit och två hem. 

Varför Munkagårdsleden?
– Jag är vice ordförande i föreningen och förra året sa vi att vi skulle göra ett projekt om den här vandringen som munkarna gjorde i Svenarumstrakten. År 1140 fanns en träkyrka i Svenarum och liksom markerna här i socken skänktes till munkarna i Nydala. Hubbestad säteri blev någon form av inkomstkälla för munkarna. Det hette fundationsdonation och det betyder att man skänkte saker för att klostret i Nydala kunde byggas. Det fanns en del frälsejordar, de var inte skattepliktiga, och så fanns det sätesjordar vilket betydde att man skänkte marker till Nydala i gengäld att man fick en god ålderdom. Den skattepliktiga delen var knuten till staten. Vi i Svenarum hamnar mitt i historiken så därför har vi anlagt denna led. 

När sittningen i berättarbod är klart på lördag klipper kommundirektören Annika Hedvall bandet till den nya Munkagårdsleden, precis intill prästgården i Svenarum. Därefter görs en vandring, ungefär en kilometer, mot Ettrarps ängar, vandra tillbaka och invigningen avrundas med en fika i prästgårdens gröngräs.

Munkegårdsleden går från Munkehatt – vid Järnboda där tre socknar möts – till Byarums kyrka. Sammanlagt är det 42 kilometer och går man från Nydala så är den 52 kilometer. 

Hur har arbetet sett ut för att få fram leden?
– Jag har jobbat med att planlägga leden sedan i höstas. Hittat gångstigar, vandrat och röjt undan en del.  Jag har pratat med markägare som har hjälpt mig hur leden ska formas. Vi har varit fyra i föreningen som satt upp stolpar och pilar så det är lätt att följa leden. Nu blir det en led till, och en ny, dimension av leden. 

Jan Eric fortsätter:
– Dels är jag en del av Munkagårdsleden men jag är också kopplad till pilgrimscentrum i Vadstena. Där finns reliker av sankta Birgitta i klosterkyrkan. Vi håller på att jobba med ”Sankta Birgitta ways”, hon var ett ganska stort helgon i Sydeuropa och nu vill man göra en led från Hamburg till Vadstena. Munkagårdsleden kommer att vara en del av denna led. Om man tänker sig så många som vandrar kan vi få 100 000 människor som går igenom vår skogsbygd. Stor del i besöksnäringen då det här lyfts upp till ett större perspektiv och sätter Svenarum på kartan. Mötesplatsen Härådalen byggs just nu i prästgården i Svenarum. Jag planerar också för en mindre slinga, Svenarumsslingan, på ungefär fem kilometer där man kommer tillbaka till samma ställe som man startade. 

Jan Eric passar också på att dra lite historia om prästgården i Svenarum som han flyttade till 2009. Kulturskolans chef blev Jan Eric sommaren 2007 och bosatte sig i Vaggeryd innan flyttlasset gick till Svenarum. 

– Först fanns det ingen stationär kyrkoherde utan det har varit kopplat till Vrigstad. 1849 fanns det en gammal prästgård i Svenarumsbacken, men den var så dålig, så man byggde en prästgård vid infarten här och Jan Eric pekar mot riksväg 30. 1945 byggdes huset här medan drängstugan intill är från 1870. Kristian Tyrann bodde på gästgiveriet och Linné var i Kroggården. Vi har en fantastisk historia här i Svenarum, avrundar Jan Eric.

Fakta om Munkagårdsleden och dess omland

Munkagårdsleden erbjuder en vandring i munkarnas fotspår genom det landskap som går över de marker, ägor och gårdar som en gång tillhörde Nydala kloster och som skänktes av bönder och jordägare till klostret. Denna vandring tar sin början vid Munkehatt och går via Svenarum, Hok och Höglandsleden till Byarums kyrka. Ledens dragning gör det möjligt att göra en rundvandring på cirka 9 mil med start och mål vid exempelvis Nydala kloster. 

Vid Munkehatt möts tre socknar, Hagshult, Tofteryd och Svenrum. Den vidsträckta Svenarums socken har två till tre förhistoriska enheter: Svenarums kyrkby, Hok och möjligen Långserum. Kyrksocken bestod av 30 hemman vid 1500-talets mitt, varav endast två var skattejord, de övriga frälsefrågor, det vill säga gårdar från beskattning. I sydvästra delen av socken omtalas häradsskogar och häradsjord från 1200-talet. Söder om Svenarums kyrkby låg den äldre bebyggelsen i två regelbundna rader på sedimentjordar på ömse sidor Härån. Den sydligaste enheter Hubbestad ingick troligen i Nydala klosters fundationsdonation. Under 1300- och början av 1400-talet var en stor del av socknen i frälseägo. Åtminstone Hok, Fiskaby och Horshaga och kanske Svenstorp, Torarp och Harkeryd var under en längre eller kortare tid sätesgårdar för personer som ingick i rusttjänstfrälset. Under senmedeltiden övergick den mesta frälsejorden till Nydala kloster, som brukade den med landbor, det vill säga bönder som brukade en gård som ägdes av Nydala kloster. 

Under 1100- till 1400-talet spelade munkarna i Nydala kloster en betydande roll i den omgivande medeltida småländska regionen. Förhållandet mellan munkarna och bönderna runtomkring var komplext och varierat. Bönderna i bygderna runt klostret hade ofta en symbolisk relation med munkarna. De kunde dra nytta av klostret resurser, som till exempel skydd, utbildning, möjlighet till handel och en trygg och säker ålderdom. Å andra sidan förväntades att bönderna skulle bidra till klostrets välmående genom att man till exempel arbetade på deras mark eller betalade skatt. Ibland uppstod tvist om mark, skatter eller andra ekonomiska frågor. Dessutom kunde klostret och dess representanter ibland betraktas som utnyttjande eller arrogant av lokalbefolkningen. 

Det är historiskt klarlagt att det fanns ett direkt utbyte mellan bönderna i Svenarums socken och munkarna i Nydala kloster. Det är troligt att munkarna vandrade till markerna och ägorna i Svenarums socken för att övervaka eller delta i jordbruksaktiviteter.  

Under medeltiden var gårdarna i Svenarum och deras kontakter med munkarna i Nydala kloster en viktig del av det lokala samhället och ekonomin. Under vandringen på Munkagårdsleden kommer man får närma sig många av dessa betydelsefulla och historiska gårdar och vandra på marker och ägor som en gång under en tid tillhörde munkarna i Nydala kloster. 

Skog dominerar men åkrar och hagmarker skrifter med denna och många höjder utbreder sig storslaget med sjöar och vattendrag som ljusa inslag i det skogsråna. Bebyggelsen har väl i stort sett följt socknens längdriktning efter gammal genomfartsväg efter ådalen, men enstaka gårdar och även hela byar har liksom klättrat upp på höjderna i öst och väst. 

Gårdar som passeras vid vandring på Munkagårdsleden är Angved, Hubbestad, Svenstorp, Torarp, Sätesgården Fiskaby, Ettrarp, Svenarums kyrkby, Prästgården i Svenarum, Kroggården, Stora, Hooks herrgård och Björkefall.