Nakna sanningen om maktspelet i Skillingehus
Nyheter År som 2011, 2013 och 2015 har verkligen sina svagheter.
På något sätt har det känts lite tomt när det på sensommaren inte serverats någonTofterydsrevy.
Men den som väntar på något gott…
Förväntan var därför stor hos undertecknad när färden mitt i värsta skyfallet på sena lördagskvällen ställdes mot PO:s Lada i Nåthult. Rubriken på Tofterydsrevyn 2016 är ju Beslutet som fattades. Det lovade att showen skulle handla om kommunpolitik. Har man dessutom som undertecknad spenderat merparten av arbetstiden under de senaste sju åren på att försöka hänga med i svängarna kring det politiska spelet i Skillingehus taggar det förstås förväntan ytterligare.
Jag blev sannerligen inte besviken och jag tror att ingen annan heller blev det. Beslutet som fattades är till och med både bättre och roligare än jag hade förväntat mig. Denna fartfyllda show måste man bara älska.
Handlingen utspelar sig på en plats, receptionen i Skillingehus där nyanställda informatören (Hanna Axelsson) råkar göra sin första arbetsdag samma kväll som kommunen håller sin stora Nobelfest.
In på scen stormar först receptionisten (Rebecka Mattsson) och sedan huvudpersonerna, kommunalrådet Allan Brallansson (Christer Malmborg) som tillsammans med kommundirektören Bo Magnusson (Mattias Lindqvist Toftgård) gemensamt ska bedra centerpartisten Jan Evaldsson, (Ludvig Ros) en devot Evald Andersson-beundrare från Tofteryd, så att Brallansson äntligen ska få sitt stora monument över sig själv: En bro över Hjortsjöns vatten. Verktyget är en bakslug kohandel om cykelvägen till Tofteryd med inslag av svek, maktkamp, handel med grus till brofästet, svågerpolitik och kärlek. Vad kan man mer begära….
Ute i Tofteryd har man ju anammat det gamla socialdemokratiska vallöftet om att alla ska med, det gäller även inslag som den avslutande (C)-happeningen som för övrigt avrundas med självaste Annie Lööfs medverkan. Alla är verkligen med, ung som äldre.
Skådespelarprestationerna satt, med undantag för någon enstaka longör, som de skulle redan premiärkvällen, vilket visar att huvudaktörerna sitter allt säkrare i sina sadlar. Särskilt osympatisk och bra är kommundirektören Mattias Lindqvist-Toftgård som kommundirektören. Han blir bättre och bättre.
Men utan Christer Malmborgs texter hade vi förstås inte haft någon Tofterydsrevy värd namnet. Tänk att man kan hitta på något så fullständigt absurt men roligt som Skillingaryds Manskör featureing Linnéa och deras lätt ekivoka Klingande klockspel.
För att inte tala om när Ester och Thyra med sina rollatorer har begett sig till Dule bäck för att bada.
– Har du flytväst, Thyra, frågar Ester under avklädningen.
– Nej, men jag har Sim-kort, blev svaret från Thyra med telefonen i högsta hugg.
Mycket bättre än så blir det inte med glada amatörer. Mängder av härliga schlagers kryddat med Fawlty Towers-varning och dansnummer i ett rivande tempo skapar helt enkelt en härlig mix.