43 procent av niorna når inte behörighet till gymnasiet
Nyheter I mitten av januari delgavs information om terminsbetyg hos arbetsutskottet i barn- och utbildningsnämnden. Trenden på Hjortsjöskolan sjunker när höstterminens betyg visar att 43 procent av niorna inte når gymnasiebehörighet.
En handlingsplan för Hjortsjöskolan i Vaggeryd, årskurs 7-9, gällande de sjunkande betygen föreslogs av arbetsutskottet i barn- och utbildningsnämnden för någon vecka sedan och ärendet är första punkten på eftermiddagens dagordning hos politikerna i barn- och utbildningsnämnden.
Vid kommunstyrelsens arbetsutskott för en vecka sedan lyfte Jan-Erik Aronsson (SD) frågan om skolresultaten.
Jörgen Johansson (C) och Kenth Williamsson (S) under pressträffen
Kenth Williamsson (S), ordförande i kommunstyrelsen menar att frågan om betygen ska lyftas i kommande presidiemöte med barn- och utbildningsnämnden och fortsätter:
– Vi tittar också på hur vi kan utforma dagordningar för oss framöver så att vi fångar upp frågor från nämndmöten. Skolfrågan är en sådan punkt och vi ser gärna det som en stående punkt så vi följer upp kontinuerligt.
Jörgen Johansson (C) oppositionsråd kommenterar de sjunkande skolresultat:
– Vi har en uppsiktsplikt i kommunstyrelsen. Jag har lyft detta att jag som politiker måste kunna känna mig trygg med de åtgärderna som görs, i bland annat skolan. Det gör jag inte nu och jag vill att man tydliggör vad man har för åtgärder. Jag är övertygad om att man jobbar med det men man måste också visa det för politiken. Skolan och tryggheten är det viktigaste vi har, så det måste upp högt på agendan.
Gymnasiebehörigheten vid Hjortsjöskolan, bland samtliga elever i årskurs 9, var 57 procent när höstterminens betyg för 2024 presenteras. Om man jämför med vårterminen 2024;s behörighet var procentsatsen 74 procent av eleverna.
Terminsbetygen för Fågelforsskolans nior var höstterminen 2024; 80 procent och efter vårterminen 2024 var det 92 procent av eleverna som var behöriga till gymnasiet.
Höstterminens trend bland niornas betyg på Hjortsjöskolan har tidigare varit; 2020; 86 procent, 2021; 66 procent, 2022; 60 procent, 2023 68 procent.
Höstterminens trend bland niornas betyg på Fågelforsskolan har tidigare varit; 2020; 78 procent, 2021; 80 procent, 2022; 76 procent, 2023; 81 procent.
På båda högstadieskolorna har niornas vårterminsbetyg, behörighet till gymnasiet, legat generellt högre än under höstterminens.
När det gäller ämnesbetygen på respektive högstadieskola, svenska, matematik och engelska, ses en fortsatt negativ trend bland betygen i matematik på Hjortsjöskolan.
Detta är ett problem som jag lyfte redan på -90 talet redan då fanns det lärare som var oengagerande i elevernas lärande. Min dotters klass hade 2st lärare redan i lågstadiet och där 1 av dessa hade som mål att bli politiker på heltid så hon skulle slippa vara lärare. När man frågade dessa lärare om varför det fanns några elever som inte hängde med så var svaret att de inte var intresserad av att hjälpa dessa utan de fokuserade på de som ville lära sig något. När hon sedan kom upp till högstadiet så hade hon 2st ”mentorer” i klassen och då fanns samma ointresse från dessa mentorer som det var i lågstadiet. De fokuserar endast på de som har lätt för att lära sig något resten är tyvärr ointressant för dagens lärare då de innebär att de måste engagera sig. Sedan så ser man hur lektion timmar avslutas ganska tidigt på våren och eleverna får en massa utomhus aktiviteter istället för att sitta inne och förbättra betygen. Redan när jag gick ut skolan -80 så hade vi utomhus aktiviteter ca 4-6v innan skolavslutningen och det har inte blivit mindre snarare mer istället för att lära eleverna något. Och vi ser ju hur svenska barn släpar efter resten av världen i kunskap och det går inte att skylla på den extremt höga invandringen utan det krävs resurser och intresse från lärararna vilket tyvärr inte finns I hela landet.
Föräldrar behöver engagera sig mer och få sina barn att förstå att det är deras framtid det handlar om. Allt ansvar ska inte ligga på skolan. Men jag kan också säga att om det sattes in mer personal och det ändrades i skolledningen på en viss skola i kommunen så kanske det skulle bli en förändring av undervisning och inställning hos personal.
Men mycket handlar om samarbete mellan föräldrar och skola
Att få ungdomar till att respektera lärare och undervisning samt sina klasskamrater
Har det inte funnits någon handlingsplan 2024, 2023, 2022,….?
Handlingsplan hit och dit. När ska politiker förstå att god undervisning kostar. Det måste börjas redan i förskoleklass och lågstadiet och vidare. Rädda betyg i 8an och 9an är ju aldrig lösning. Ge istället alla skolor och lärare rätt förutsättningar så fort barnen börjar skolan. Försök snälla politiker förstå att problemen och svårigheterna börjar inte på högstadiet utan långt tidigare. För att göra det ännu tydligare till S o C tänk er att ni läser en bra bok, säg en klassiker. Hur mycket fattar ni om ni bara få läsa sista tredjedelen?
Ja, åtgärder måste komma tidigt och alla måste engagera sig, är inte bara skolans ansvar.
Pengar är en del av lösningen men måste ju då användas till rätt åtgärder.
Som politiker är jag inte expert på detta, men har krävt att få kunskap om åtgärder som pågår för att sedan göra en bedömning om det är tillräckligt.
Skolan och barnen är ju det viktigaste vi har.
Jörgen Johansson, jag vill påpeka att vi var på samma möte med kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 januar i2025.
Under övriga frågor tog jag upp följande, vad det gäller barn- och utbildningsnämndens förvaltning.
Hur tänker ordförande i kommunstyrelsen Kenth Williamsson agera gentemot barn- och utbildningsnämndens förvaltning och ordförande i nämnden, då skolresultaten på en av skolorna i Vaggeryds kommun, rasar – främst Hjortsjöskolan samt i årskurs 8 förra året, var det elever som hade 25 procent lärarlösa lektioner
Då kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan har den ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning.
Detta fick jag påminna ordföranden ett par gånger innan han gav med sig, och sa att detta skulle lyftas i kommande presidiemöte med barn- och utbildningsnämnden och informera om resultatet vid nästa möte.
Jörgen Johansson var då väldigt nöjd med att barn- och utbildningsförvaltningen hade plan på hur allt skulle åtgärdas. Detta kan övriga i rummet kan intyga.
Men för att påminna Kenth och Jörgen kan ni läsa i protokollet för mötet
Sammanfattning under övriga frågor. Jan-Erik Aronsson (SD) lyfter fråga angående skolresultaten. Ordföranden tar med sig frågan till kommande presidiemöte med barn- och utbildningsnämnden.
Jan-Erik Aronsson
Oppositionspolitiker
Sverigedemokraterna
Läs i texten från pressträffen där det tydligt står att jag inte känner mig trygg och kräver att få veta vilka åtgärder som nu görs.
Centern,
Det är väl ändå så att vår kommun leds och styrs utifrån vad som sägs och protokollförs på de kommunala sammanträdena, inte vad som därefter deklareras på Skillingaryd.nu?
Satsa på sociala insatser hos familjerna säger jag! Allt börjar runt köksbordet!
Det är katastrof på hög nivå enligt mig. Hur kan detta hända? Var är handlingsplanen för detta?
Det måste väl ändå tolkas som katastrofsiffror att 43 procent av eleverna har så dåliga betyg att de inte når behörighet till gymnasiet. Satsa nu på lärarna, eller fler lärare, i denna skola, det är de som kan vända detta dystra resultat.
Det hade varit mycket intressant att göra en uppföljning på dessa elevers betyg efter åk 1 på gymnasiet.
De senaste 3 årgångarna. Det finns såklart flera faktorer som utgör betyget i matematik, men handlar det om undervisningen på grundskolan eller att elever generellt i upptagningsområdet till Hjortsjöskolan 7-9 helt enkelt saknar förmågan och kunskaper för att nå godtagbara kunskaper?