Nykvist om dikningsföretag på LRF:s årsmöte

Bonden och takstolsspikaren Henrik Nykvist, som också sitter i LRF:s regionsstyrelse, presenterade sig för medlemmarnas i LRF:s lokalavdelning Tofteryd-Hagshult-Åker. Henrik var inbjuden för att prata om dikningsföretag och framtidens LRF-rörelse på lokalavdelningens årsmöte. 

– Dikningsföretag har vi försummat. För två generationer sedan jobbades det mycket med detta men vi har tappat kunskapen. Vi behöver ta hand om vattnet och det är extra viktigt när årsmedeltemperaturen ökar i stora delar av landet. Att gräva diken och byta invallning är exempel på det som i miljöbalken kallas för vattenverksamhet, sedan han vi sjösänkningsföretag som är en del av vattenverksamheten samt invallningsföretag, börjar Henrik berätta. 

Att underhålla sina diken är både en rättighet och skyldighet och Henrik berättar att det slamrar igen cirka en centimeter sedimenttillväxt per år. 

– Vi har en bra och rådgivande Länsstyrelse. Vi på LRF har inte resurser att starta dikningsföretag utan det måste finnas ett driv i ert område men det kan vara lite snårigt att hitta rätt information. I dag finns det oerhört många dikningsföretag som inte har någon styrelse kvar, tillköpta fastigheter och bortplockade fastighetsbeteckningar. Man behöver bara äga en procent av ett dike för att kräva en dikning och alla har skyldighet att vara med och betala. Många av er vet kanske inte ens om man tillhör ett dikningsföretag. De flesta dikningsföretagen startades på 30-talet och gjordes för att man behövde mat helt enkelt, vi behövde mer mark att odla på, säger Henrik. 

Efter en kort dragning om våra diken fick medlemmarna på årsmöte information om framtidens LRF och att lokalavdelningarna kommer att få göra sina val under hösten 2025. Om att lokalavdelningen kan välja att vara kvar eller inte, hur arbetet, ekonomi, det administrativa och styrelse då kommer att se ut. Lokalavdelningar kan också sammanslås om så önskas men kommungrupperna kommer att vara kvar som det är i dag. 

– Vi från regionen vill se ett lokalt engagemang och det är jättebra om de finns kvar. 

I landet finns det 900 lokalavdelningar i LRF, varav 67 i länet. Framtidens LRF har diskuterats en tid och ett beslut kommer under nästkommande år. Lokalavdelningen Tofteryd-Hagshult-Åker är en av tre i kommunen som har 233 medlemmar. 

Under verksamhetsåret har lokalavdelningen varit medarrangör till julmarknaden i Åker, anordnat föreläsning om batterilagring, utflykt till vagnsfabriken Högafors, anordnat grillkväll i Tofteryd och tipspromenad Linnesjön runt. 

Samuel Åkerström, Järnboda, omvaldes till ordförande och Hanna Sjöholm, Dammens Kvarn, nyvaldes som kassör efter Martin Gustafsson, Gräshult, som lämnade styrelsen efter lång och trogen tjänst. Övriga i styrelsen är Clas Magnusson, Dan Gustavsson, Johan Pettersson, Sara Mejving och Emil Söderkvist. 

Smörgåstårta och lotterier, där all behållning gick till We Effect, avrundade årsmöteskvällen i Ekhults missionshus.

Har din förening haft årsmöte? Skicka in text och bild till redaktionen@skillingaryd.nu

Fotnot: På Jordbruksverket sida finns att läsa att ”bra vattenhushållning inom jordbruket innebär rätt mängd vatten vid varje tidpunkt för grödans tillväxt och markbärighet för maskiner i fält. Detta skapar förutsättningar för jämnare och högre skördar, god markstruktur, bättre växtnäringsutnyttjande och minskad klimat- och miljöpåverkan. En av förutsättningar för en bra vattenhushållning är att förvalta och underhålla befintliga vattenanläggningar. I dag är även bebyggelse och infrastruktur beroende av att dessa fungerar. Utsläpp av dagvatten från bebyggelse eller åtgärder i vattnet kan påverka en vattenanläggning och måste hanteras rätt. Om man gör åtgärder i ett vattenområde, exempelvis gräver ett dike, en våtmark eller en damm, eller förändrar något annat i ett vattenområde är det en vattenverksamhet.

Man måste alltid ha tillstånd för ny markavvattning. I södra Sverige är markavvattning förbjudet, så här måste du förutom tillstånd också söka dispens, hos Länsstyrelsen. Förbudet kom till för att skydda värdefulla våtmarker. 

Ett markavvattningsföretag har ofta tillkommit genom förättning när flera fastigheter var i behov av ny markavvattning. De kallas även vattenavledningsföretag, dikningsföretag, invallningsföretag eller regleringsföretag, beroende på när och varför de tillkom. Det finns mellan 40 000 och 50 000 markavvattningsföretag i Sverige och de flesta bildades under första halvan av 1900-talet. I samband med att ett markavvattningsföretag tillkom bildades en samfällighet för att sköta underhållet av den gemensamma vattenanläggningen och ta tillvara på samfällighetens intressen. Namnet på samfälligheten är samma som på tillståndet eller vattenanläggningen. Samfälligheterna är viktiga sakägare i samband med till exempel ny bebyggelse. Det går forfarande att bilda ett nytt markavvattningsföretag genom ansökan till mark- och miljödomstolen. Förutom diken och ledningar finns även vattenanläggningar som till exempel brunnar och trummor. För att veta vem som har ansvarat för dem och hur de ska underhållas är det viktigt att kunna läsa och förstå tillstånd och ritningar. ”