Nytt särskilt boende: Vi ska bygga för framtidens behov
Nyheter Boel Sjöström utvecklingsledare, Lotta Damberg förvaltningschef och verksamhetschef äldreomsorg Liv Svensson fanns på plats under måndagskvällens kommunfullmäktige för att återrapportera om förstudie om utveckling och dimension av ett nytt särskilt boende i kommunen…
Boel Sjöström berättar om analysen som gjorts:
– Vi kommer att ha en ökad äldre befolkning. Vi såg att det kommer vårdtyngda medborgare som blir äldre. Kan vi möta detta? För att säkerställa dessa fem områden gjorde vi en analys och vi lade till att vi behöver titta på antalet platser igen, vi behöver titta på brukare med speciella behov. Sex områden handlar den här djupare analysen om. När vi pratar om ett vårdtyngt behov, minst 75 år, minst tre diagnoser och vårdats minst tre gånger på sjukhus de senaste tolv månaderna. Sårbarhet, och vi kommer att möta dessa utifrån problematiken. Psykisk ohälsa är en brukare med speciella behov. Oftast så tror man att symtomen beror på åldrandet i sig. Man behöver kunskap för att möta denna målgrupp.
– 47 medarbetare har gått utbildning inom äldreomsorgslyftet. Vi har sett på vård- och omsorgsprogrammet vid Fenix. Varför vi pratar om detta är att vi tittar på pensionsavgångar som ska täckas upp. Vi ser flest pensionsavgångar på Sörgården i Skillingaryd i närtid. Vi tror att vi inte kommer att täcka de här pensionsavgångar med de som går utbildningarna nu. Vi har också fått kompetenskravet för undersköterskorna, eftersom det är en skyddad titel och det kommer att ställa ett större krav på oss som arbetsgivare. Ska vi ha samma personaltäthet i morgon som vi har i dag ska 80 procent behöva jobba inom välfärden om tio år.
65 år och uppåt har vi tagit med invånare upp till 99 år. Vi tror att gruppen från 90 år är gruppen som behöver plats på särskilt boende.
2023 är 890 personer 80 år eller äldre. Av de 890 är tio procent som har en plats på särskilt boende. Man bor på ett särskilt boende ungefär ett år.
– Vi ligger något högre än andra kommuner. Hos oss är man 86–87 år när man flyttar in på särskilt boende.
– Vad har vi för trygga bostäder i kommunen, man vill bo kvar hemma tillsammans med sin maka/make så länge det går. Behovet av hjälp är 50 timmar i månaden. När man kommer till särskilt boende har man 100 hjälptimmar i behov.
Hur många platser skulle vi behöva i kommunen?
– Totalt 309 trygga bostäder i vår kommun i dag. Behovet skulle kunna vara ett demensboende och då skulle vi behöva 40 platser och 5 platser för brukare med särskilda behov. 355 platser varav 129 är särskilt boende platser. Morgondagens behov; 90 år eller äldre, vi tar hänsyn till alla delar i förstudien och utvecklingen och dimensionen av det nya kan därmed vara 45 platser.
Ulf Abrahamsson (C) frågar:
– Personaldelen är viktig. Kanske inte ert uppdrag, men det finns också en ekonomi. Vad är plan B. Plan B om vi inte rent ekonomiskt kan skapa ett nytt särskilt boende?
Lotta Damberg;
– Vi bygger för framtidens behov. Gör vi inte det så har vi platser, men vi får svårt för vår personal och den blir mer kostnadsdrivande än om vi bygger nytt. Det viktigaste är att vi kan ta hand om den invånare som behöver avancerad vård.
Thomas Axelsson (KD);
– För några år sedan hade vi behov av 150 platser. Nu är det nere på 130. Det är en minskning. Tio procent anser man inte behöver den här tjänsten. Personalökning på 50 procent, kan ni förtydliga?
Liv Svensson;
– Undersköterskorna är både till vårdcentralen, hemtjänsten och socialtjänsten, vi är många aktörer som behöver kompetensen.
Lotta Damberg:
– 80 procent som finns behövs i välfärden. Vi ska räcka till med smartare arbetssätt, digitalisering. Det är viktigt att vi arbetar så smart som möjligt. Tidigare var det 150 platser men då hade vi inte biståndsbedömt trygghetsboende. Vi har sett att det är viktigt att dela på de som är friska kognitivt och inte. Man vill kunna prata med de som bor på samma avdelning.
Nadira Kilim (S);
– Gifta par, kan man bo i samma rum?
Lotta Damberg;
– Mejeriet har vi byggt lite större rum. Det är i vårt biståndsbedömda trygghetsboende vi har möjlighet för par. Men det här är en diskussion att ta med sig.
AnnaKarin Slunge (S);
– Man säger att 70 är 50 och vi blir friskare. Är det så att kommunen, enligt lagändring, ska ta hand om oss när vi blir äldre?
Boel Sjöström:
– Vi blir multisjuka när vi blir äldre. Här pratar vi om invånare som är 95 år och äldre.
Kommunfullmäktiges ledamöter tackade socialförvaltningens tjänstepersoner för informationen.
Boel Sjöström utvecklingsledare berättar om rapporten som gjorts
Gert Jonsson (M);
– Uppdraget kom från kommunfullmäktige och socialförvaltningen tog sig an uppdraget. Den här frågan ligger i framkant. Vi träffar andra kommunpolitiker runtom i länet, det här är en stor utmaning för alla. Jag säger att vi har en idé och en plan och det är en långsiktig tanke. Vi ska hitta fler möjligheter. Utveckling av hemtjänsten. Vi jobbar med friskfrågor och aktiviteter och det gör att vi inte får samma utmaning som andra. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Ann-Katrin Löfstedt (M);
– Jag yrkar bifall till återrapporteringen. Det är några punkter jag vill lyfta fram. Trygga bostäder. Vi har varit duktiga på bygga. Vi utökar på Sörgården, Furugården och Mejeriet och det blir fyra boende där insatserna avgör för invånarna. 80 plus ökar efterhand. Man vill vara frisk så länge som möjligt. Man kommer osökt in på förebyggande insatser. Vi måste ge våra seniorer möjlighet att göra fysisk aktiviter. Grönområde ska anläggas i närheten av våra boende. Föreningsliv, pensionärsföreningar och äldresamordnare gör ett fantastiskt arbete. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska behålla den personal vi har. Socialnämnden gör bedömningen att det nya boendet ska ha plats för 45 personer med stort vårdbehov samt fem platser med särskilt behov.
Fredrik Nord (C);
– Gert, du förutsåg att den skulle byggas på Yggen, läste jag på Skillingaryd.nu. Är platsen bestämd? Jag yrkar bifall till förslaget.
Thomas Axelsson (KD);
– Bra material ni har tagit fram. Jag yrkar bifall till den informationen vi fått. Det finns trots allt utmaningar. Personalbehovet. Man måste beakta hur den utmaningen faller ut. Hur ska vi hitta personal som kan och vill jobba inom äldreomsorgen. Inget säger att det är på Yggen äldreboendet ska ligga.
Gert Jonsson (M);
– För att kunna lösa det här allt vi pratar om så är alla nämnder inblandade. Var ska det ligga någonstans? Vi har en förberedelse att ta fram detaljplaner som kan innehålla ett vård- och omsorgsboende. Det finns förutsättningar för det på Yggen. Vi ska skapa förutsättningar.
Magnus Thelin (L);
– 45 platser. Så ser inte beslutet riktigt ut. Kan ni klargöra det på något sätt? Vi godkänner väl bara rapporten?
Mats Oskarsson (M) ordförande i kommunfullmäktige förtydligar igen vad man beslutar om och påminner att det står i handlingarna.
Kommunfullmäktige beslutar att godkänna återrapporteringen.
Bra rapport för en gång skull. Men så förskräckligt att de dör redan efter cirka ett år boende på särskilt boende. De borde få komma in tidigare och få avsluta livet utan ansträngande flytt i sista minuten.
Märkligt att det inte finns boende anpassat för två personer med sina rullatorer och rullstolar. Levt ihop ett långt liv och inte få vakna, somna, vila på sängen i samma rum. Så känslokallt tänkt.
Socialnämndens ordförande säger att ”Vi måste ge våra seniorer möjlighet att göra fysisk aktiviteter”. Sedan stänger hon Mejeriets gymnastiklokaler för Skillingaryds pensionärer som behöver rehab för att hålla sig någorlunda pigga. Kluven tunga kallas det.
Håller med Bosse Holst om att på Yggen bör byggas för de yngre grupperna. De som fortfarande orkar ta sig ut i den planerade naturen runt knuten. Låt dem flytta dit till vanliga trygghetsboende utan omvägen med biståndshandläggare. Bättre att renovera upp hela Furugården till kraven för de blivande 90-åringarna. Furugården blir bra i centrum.
En sv de viktigaste frågan är vad skall ingå i ”ett särskilt boende” och vad skall ingå i ett ”trygghetsboende”
Lagstiftningen hittills talar om att det vid trygghetsboende skall ingå lokaler för gemensamhetsaktiviteter.
För särskilt boende talas om hemliknande vårdboende. Vad kommunen gjort i byggandet utav Mejeriet är att slå samman målen för båda boendeformerna. Men i praktiken är här de platser för ”särkilt boende för äldre” i praktiken utformade för äldre med mycket tungf vårdbehov.
Visst kan man ha så för innan Mejeriet byggdes hade vi särskilda avdelningar på såväl Furegården som Sörgården för äldre med mycket tungt vårbehov.
Så Mejeriet innehåll är inget särskilt nytt vad gäller de boende utöver trygghetsboendet.
Med andra ord så har kommunens äldreboende de senaste åren ökat vad gäller platser för äldre med mycket tungt vårdbehov och det finns inget som säger att detta är fel utan troligen helt rätt.
Att nu bygga ytterligare ett fjärde boende och enbart inrikta de flesta platserna för äldre med mycket tungt vårdbehov är också det helt rätt men att placera det i ett helt nytt bostadsområdet håller inte utan placeringen bör vara centralt i Vaggeryds tätort med närhet till nuvarande Furugården.
Det som passar bäst med placering i ett nytt bostadsområde såsom Yggen är ett antal trygghetslägenheter som innehåller många bra gemensamhetsutrymmen då det är just boende här som har kraft, ork och hälsa att vilja utnyttja det gemensamma.
Går man från politiken in på denna inriktning så borde man redan nu ge boende i trygghetslägenheter rätten att använda den badanläggning som finns på Mejeriet. Ja, även stimulera många äldre att även få rätten att använda gemensamhetsutrymmena.
Personligen tillhör jag gruppen 80 år våren 2023 och visst har jag mer än tre diagnoser samt varit inlagd på sjukvård flera gånger men inte under samma tolvmånadsperiod vilket var kommunens utgångskrav så bygg inget för mig. Jag kommer med all sannolikhet tillhöra gruppen med tungt vårdbehov som går bort cirka ett år efter erhållen äldrevårdplats.
Mina behov vill jag täcka in i eget boende med inkopplad digital vård och hemtjänst som i praktiken kommer att bli det verkliga fallet för 7 utav 10 äldre.
Vid nybyggnation tänk på hur det ser ut på exempelvis Mejeriet. Små rum och stora gemensamhetsutrymmen. Dessa utrymmen står oftast tomma. Själv skulle jag aldrig vilja tvingas in på så liten yta som rummen har. Inte mycket plats till privata möbler och andra tillhörigheter. Minska de gemensamma utrymmena som knappt används och låt våra äldre få plats att skapa hemkänsla i sina rum (lägenheter?) Det är de värda.