Nytt skolsamarbete presenterades

För någon vecka samlades kommunernas skolledning i Gummifabriken i Värnamo. Enligt ny lag ska en kommun ha primärt samverkan med minst två andra, arbetsmarknadens behov ska styra mer, möjlighet att fritt söka utbildningar inom det primära samverkansområdet och ett regionalt planeringsunderlag har tagits fram av skolverket. Lagen trädde i kraft 1 juli 2023 och gäller utbildningar som påbörjas 2025. Kommunerna får årligen 16,16 kronor per invånare i generellt statsbidrag för att implementera lagen och med länets invånare innebär pengen 6,2 miljoner kronor. Tidigare har elever kommit in på utbildningar i ”icke-samverkanskommuners skola” i mån av plats, men från och med 2025 kommer möjligheten för elever att lättare söka utbildning sydväst… Per-Erik Lorentzon, förvaltningschef, berättade för politikerna i barn- och utbildningsnämnden: 

– Vi har, och har haft, samverkan tidigare. Men med GGVV blir det ett nytt gemensamt samarbete. Det är fritt att söka utbildningar inom det primära samverkansområdet och tidigare har eleven blivit antagen på utbildning i mån av plats. Vi kommer som vanligt, förutom det nya samarbetet, att ha ett sekundärt samarbete med Jönköpings kommun. Länet är uppdelat i tre samverkansområden. För vår del är det viktigt att vi samverkar i GGVV-området, vi har tidigare samverkat när det gäller vuxenutbildning men nu gäller det även gymnasiet.

– En del i det här är ett regionalt planeringsunderlag. Vi ser att vi ligger högt i yrkesprogram och att platserna på industri, vård- och omsorg och el- och energi behöver ökas. Vi behöver starta, men var gör vi det bäst, i vilken kommun? Vi konkurrerar inte med varandra utan samarbetar. Det kan vara behov av en spetsutbildning inom teknik, då tänker vi inte i Vaggeryds kommun utan i hela samverkansområdet. Man jämför kostnader per elever, ju mer yrkeselever vi utbildar desto mer kostar det. Som ekonomiprogrammet har stora klasser men vi kan inte ha lika stora klasser på en maskinutbildning på ett naturbruksgymnasium där det sistnämnda kostar rätt så mycket mer per elev, av förklarliga skäl. 

– Vi har nu haft en länsgemensam dialog om var vi bygger ut yrkesprogrammen. Är det så att exempelvis Jönköpings kommun satsar och utökar på el-sidan så får vi andra lugna oss. Det är alltid en riskfaktor med andelen resande elever. Vi ser att utresande elever har en lägre närvaro. Närvaron ska vara 80 procent för att erhålla en gymnasieexamen och vi har en bättre närvaro när skolan är på hemmaplan. Vi ska inte jobba som enskilda öar utan vi måste samverka med alla i länet. Vi optimerar nu och synkar så mycket vi kan. Hela det här projektet har gett oss ett skarpt samarbete.

När statistik gällande antagning årskurs 1 gymnasiet ses Vaggeryds kommun har 52 procent yrkesprogram och 48 procent högskoleförberedande program som kan jämföras med Jönköpings kommun 38 procent yrkesprogram och 62 procent högskoleförberedande program. Överlag ses de mindre kommunerna har en högre andel elever i yrkesprogram jämfört med både Jönköping och Värnamo.

I och med ovan olika procent på de olika programmen följer också kostnaderna. I Vaggeryd kostar i genomsnitt en elev 126 134 kronor vilket kan jämföras med Jönköpings kommuns genomsnittskostnad för elev som är 111 749 kronor. 

Ett länsgemensamt projekt har således undertecknats som har förts utifrån dialog om invånarens utbud, anordnarens möjligheter, elevströmningar, kostnader och vad som händer efter gymnasiet.

– Ensam är inte stark och vi behöver samarbeta för att bibehålla vår position, avrundar skolchef Lorentzon. 

Fotnot: GGVV står för Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommun.