Oförändrad försörjningsgrad för kött totalt sett – uppåt för mjölk och ägg

Konsumtionen av kött minskade med 1 procent. Äggmarknaden hade en stark tillväxt och försörjningsgraden nådde nästan 97 procent. Mjölkinvägningen ökade med 3,6 procent och försörjningsgraden steg till 73 procent. Mjölksektorn var på frammarsch förra året och invägningen var den högsta sedan 2015. För ägg var det en kraftig produktionsökning, både ökad konsumtion och försörjningsgrad, samtidigt som exporten steg med 73,1 procent.

– Under fjolåret fick vi ta del av nyheter om brist på nötkött orsakad av minskad produktion, som inte kunde kompenseras genom att importera mer eftersom läget var likartat i många andra EU-länder. Även utbudet av matfågel var lägre än året innan trots en ökad produktion, på grund av att importen minskade och exporten ökade. Vi bedömer att det främst är bristen på kött som förklarar att konsumtionen minskade med 1 procent snarare än en vikande efterfrågan, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.

Bild David Alin

Vår köttkonsumtion totalt landade på 80 kilo per person 2025, vilket kan jämföras med knappt 81 kilo 2024 och drygt 88 kilo 2016 – som i dagsläget är den högsta nivån hittills. Konsumtionen har både minskat och ökat enskilda år det senaste decenniet men det handlar över perioden om en nettominskning för alla köttslag med 9 procent. För de enskilda köttslagen är minskningen 13 procent för griskött och nötkött vardera, 1 procent för matfågel, 13 procent för lammkött och 5 procent för övriga köttslag. Några av de viktigaste orsakerna till variationen över åren är vegotrenden och nya maträtter, kostrekommendationer, ökad miljö- och klimatmedvetenhet, tillgången på kött, intresset för svensk beredskap och livsmedelsförsörjning, ökat fokus på böndernas betydelse och de mervärden de skapar samt stigande matpriser och lågkonjunktur.

I oktober 2025 levererade Jordbruksverket ett förslag till regeringen inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0 på mål för 18 jordbruksprodukter, uttryckt som ökad försörjningsgrad. Måttet är en indikator för hur stor andel av efterfrågan under ett år som hade kunnat tillgodoses av inhemsk produktion. Det visar också hur konkurrenskraften gentemot omvärlden utvecklas. Efter att fallit tillbaka de 20 första åren av Sveriges EU-medlemskap började försörjningsgraden stärkas för de flesta animalieprodukter runt 2015, i takt med att svenska mervärden efterfrågades allt mer.

Försörjningsgradens utveckling 2025 visar steg i rätt riktning gentemot de föreslagna målen för matfågel, ägg och mjölk. Emellertid backade försörjningsgraden för nötkött, får- och lammkött samt griskött.

Produktionen av nötkött minskade trots höga priser, trenden inleddes redan i januari och har fortsatt in på 2026. Även konsumtionen minskade och handelsbalansen försämrades. Antalet kor i december förra året var dock 1,7 procent högre än 2024, vilket kan ge fler födda kalvar framöver. Orsakerna till utvecklingen är bristande lönsamhet till följd av dåliga foderskördar 2018 och 2023, ökade kostnader för insatsvaror, att dikoproduktionen är småskalig och ofta drivs som bisyssla samt är stödberoende, liksom svagt intresse från den yngre generationen att ta över. Ett nytt stöd för betesdrift för mjölkkor som införs 2026 samt påbörjad utformning av ett djurvälfärdsstöd för dikor bör gynna intresset att satsa.

• Försörjningsgraden för nötkött sjönk till 54,0 procent 2025, från 56,7 procent 2024. Jordbruksverkets förslag på mål är att försörjningsgraden ökar till 65 procent 2035.

Grissektorn hade en förhållandevis stillsam utveckling där produktionen, konsumtionen och importen ökade med några procent samtidigt som exporten minskade. Den ökade konsumtionen av griskött kan till viss del hänga samman med att utbudet av både nötkött och matfågel minskade. Det svenska priset till grisköttsproducenterna är fortsatt bland det högsta inom EU.

• Försörjningsgraden för griskött sjönk till 80,6 procent 2025, från 81,3 procent 2024. Jordbruksverkets förslag på mål är att försörjningsgraden ökar till 95 procent 2035.

Produktionen av matfågel ökade, samtidigt som importen minskade och exporten ökade kraftigt. Det ledde till minskad konsumtion, efter flera år av ökningar som gynnats av ett konkurrenskraftigt pris på kyckling liksom trender kopplat till mat, hälsa och miljö. Vi äter sedan några år tillbaka något mer matfågel än nötkött. Utbrotten av fågelinfluensa runt årsskiftet har drabbat svenska avelsbesättningar med matfågel hårt och begränsat tillgången på slaktkycklingar att sätta in i stallarna. De största marknadseffekterna spillde över på 2026, så det är ännu för tidigt att kvantifiera dem.

• Försörjningsgraden för matfågel ökade till 74,9 procent 2025, från 71,6 procent 2024. Jordbruksverkets förslag på mål är att försörjningsgraden ökar till 85 procent 2035.

Bild Sara Mejving

Liksom för nötkött så minskade produktionen av får- och lammkött. Samtidigt ökade importen från en redan hög nivå medan exporten minskade från en redan låg nivå. Konsumtionen steg, men det handlar om små ökningar räknat i vikt. Orsakerna till den negativa utvecklingen är till viss del desamma som för nötköttsproduktionen. Statistiken över antal får i december 2025 visar att det fanns 6,3 procent fler tackor och baggar på svenska gårdar jämfört med året innan och det bör betyda att antalet födda lamm ökar 2026.

• Försörjningsgraden för får- och lammkött sjönk till 22,8 procent 2025, från 25,3 procent 2024. Jordbruksverkets förslag på mål är att försörjningsgraden ökar till 30 procent 2035.

Äggmarknaden växte kraftigt med ökad produktion, export, konsumtion och försörjningsgrad samtidigt som importen backade. Det byggs många nya stallplatser för tillfället, men produktionsökningen 2025 speglar också ett återställande efter utbrottet av salmonella för några år sedan då många värphöns avlivades. Konsumtionsökningen 2025 betyder att genomsnittssvensken åt 0,67 ägg per dag, inräknat både färska ägg och ägg i förädlad form. Äggbranschen har ett eget konsumtionsmål att svensken ska äta i genomsnitt ett ägg per dag.

• Försörjningsgraden för ägg ökade till 96,9 procent 2025, från 87,3 procent 2024. Jordbruksverkets förslag på mål är att försörjningsgraden ökar till 105 procent 2035.

Invägningen av mjölk steg med 3,6 procent 2025 och nådde den högsta nivån på tio år. Mer svensk mjölkråvara möjliggjorde ökad produktion av mejerivaror, smör med hela 27 procent vilket gav den högsta produktionen på 20 år. Trots ökad ostproduktion med 6 procent var försörjningsgraden i princip oförändrad på knappt 37 procent, vilket beror på att importen ökade. Konsumtionen av ost steg med 1,2 kg per capita. Produktionen av dryckesmjölk och syrade mejeriprodukter minskade medan den ökade av mjölkpulver. Den satsning på produktion av hushållsost i Götene som Arla presenterat, kommer gynna svenska mjölkproduktion och försörjningsgrad. Det går åt cirka 10 kg mjölk för att producera 1 kg ost.

• Försörjningsgraden för mjölkekvivalenter steg till 73,0 procent 2025, från 70,6 procent 2024. Jordbruksverkets förslag på mål är att försörjningsgraden ökar till 85 procent 2035.

Utsikterna för 2026 har varit positiva under en tid eftersom räntorna sjunkit och stabiliserats, detsamma gäller priset på många insatsvaror. Samtidigt har konjunkturen stärkts.

– Intresset att investera i stallbyggnader inom lantbruket ökade 2025 och antalet förprövade stallplatser var de högsta på 5 – 10 år för de flesta djurslag. Lägre ränta, gynnsam utveckling av produktpriserna samt riklig tillgång på foder är några faktorer som bidragit till ökad investeringsvilja, menar Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare vid Jordbruksverket.

Den senaste månadens tilltagande oro efter krigsutbrottet i Mellanöstern har emellertid förändrat bilden. Priserna på drivmedel, energi och mineralgödsel har snabbt stigit. De gäller även priserna på spannmål och oljeväxter, vilket medför att animalieproducenter redan fått ökade kostnader för foder. I förlängningen väntas matpriserna att stiga, vilket vanligtvis främst dämpar efterfrågan på livsmedel som i utgångsläget har höga priser. Osäkerhet om marknadsutvecklingen brukar leda till att jordbrukarnas intresse för investeringar minskar, vilket kan ta udden av den positiva riktning vi såg för investeringar i stallplatser 2025.

Källa: Jordbruksverket