Panelsamtal avslutade biskopens dag i Skillingaryd

Panelsamtal i kyrkan. Från vänster Nicklas Gideskog, Johan Thorsell, AnnaKarin Slunge, biskop Fredrik Modéus samt Göran Svensson

Först firades en mässa i Skillingaryds kyrka därefter tog Nicklas Gideskog, ekumeniska rådet, näringslivschef Johan Thorsell, politikern AnnaKarin Slunge och Göran Svensson från frisksportarna plats i kyrkan tillsammans med biskop Fredrik Modéus för att diskutera ”Ett gott samhälle för alla – Skillingaryd om 15 år”. 

Kontraktprost Marianne Häggkvist agerade som konferencier och det var många djupa frågor som skulle besvaras av paneldeltagarna inför ett 30-tal intresserade som tagit plats i kyrkbänkarna. 

Kontraktsprost Häggkvist:
– Att få ta och ge och att känna att jag duger i förhållande till andra. Att finnas i sammanhang. Det är stora utmaningar om vad vi tycker är det goda samhället. Vad skulle ni säga att det är det vi ska arbete med för att nå det goda samtalet?

AnnaKarin Slunge: 
– Jag tänker att vi ska fortsätta där vi är. Jag tycker att bygden är ett bra samhälle. Jag tycker att vi ska ha god immigration.

Göran Svensson:  
– Som representant för föreningslivet så känner jag att föreningslivet är väldigt viktigt i vår region. Det som är fantastiskt i vår kommun är att det förutom vanliga idrottsföreningar har vi tillsammans med kyrkan betytt väldigt mycket. 

Nicklas Gideskog: 
– Psykiska måendet hos unga. Det är tufft för många. Vi ska lyssna. 

Johan Thorsell: 
– Jag kan tycka att vi har ett mansdominerat näringsliv. Jag vill se mer kvinnor som ledare i våra företag. 

Fredrik Modéus: 
– Jag skulle vilja anknyta till den psykiska ohälsan. Det kom för tre dagar sedan en rapport från folkhälsomyndigheten där man för första gången har skrivit in att de extensiella frågorna. På tok för lite uppmärksammat. 

Kontraktsprost Häggkvist frågar panelen ”Vad behöver vi oavsett förändringar”?

Göran Svensson:
– För att vi ska kunna leva i framtiden så tror jag att det är viktigt att vi kan vår historia och på det sättet utveckla vår framtid. 

AnnaKarin Slunge: 
– Alla behöver kärlek, alla behöver ögonkontakt. Man behöver kramar och utrycka känslor. Det händer man när man möts, det är mötet med andra som vi växer och då måste vi skapa mötesplatser. 

Niklas Gideskog: 
– Under pandemin hjälpte vi till att handla och man märkte att man tog varje halmstrå till att möta andra. 

Fredrik Modéus: 
– Som kyrklig företrädare behöver vi försvara kulturen. 

Johan Thorsell: 
– Vi behöver mötesplatserna. Att vi också ser till att skapa de mötesplatser även om tekniken tar oss en annan väg. Mötesplatser på arbetsplatsen och i föreningslivet.

Kontraktsprost Häggkvist frågar panelen ”Vad är lycka”;

Göran Svensson: 
– Lycka är i högsta grad individen som formar. Det klart att lycka kan vara så mycket. Då är jag egoistisk säger jag att familj är lycka, att fjällvandra är lycka, att komma bra till i en moutainbiketävling är lycka. 

Johan Thorsell: 
– Personliga prestationer, där man tar ett steg över sig själv egentligen. Når någon slags framgång men också där man finner sig till freds med det man håller på med. 

AnnaKarin Slunge: 
– Riktig lycka kan man inte ha om man inte har till freds i botten. 

Nicklas Gideskog: 
– Det här är en individuell fråga. I det stora hela är det när man befinner sig i ett sammanhang där man inte finner någon press eller prestationskrav. Det kan vara olika för olika människor. Men en plats där man känner sig hemma. 

Fredrik Modéus: 
– Jag har svårt med koppling mellan lycka och ett gott samhälle. Jag har svårt att prata om lycka, jag pratar om tacksamhet istället. Alla de här renodlade tillstånden är förenklingar. 

Kontraktsprost Häggkvist frågar panelen ”Naturen som kraft, vad tänker ni där”;

AnnaKarin Slunge: 
– Om 15 år så är det här viktigt. Cirkulärt samhälle där man verkligen utnyttjar resurser så mycket det bara går. Det är på gång, men det har inte fått fart det som var tänkt. Om 15 år är samhället godare. 

Fredrik Modéus: 
– Inga enkla frågor. Jag tänker när vi pratar hållbarhet, ekonomiska och social hållbarhet. Den ekonomiska hållbarheten behöver innefatta en kritik mot att tillväxt alltid är normen. Man måste kunna kritisera tillväxten utan att bli tagen för tillväxtkritiserare. Kyrkan ska inte bara bli ett eko av samhället att barn och unga lider av psykisk ohälsa men vi har resurser. Kyrkan ska tala sitt språk om eventuella hälsan. 

Göran Svensson: 
– Det är som handen i handsken för mig. Naturen betyder allt. Det ska vara välmående och på något sätt ska det användas i friskvårdande syfte. 

Johan Thorsell: 
– Ekologiskt och ekonomisk hållbarhet. För mig är den sociala hållbarheten det kittet mellan människor hur vi är överens och sams och trivs i ett gott samhälle. Inte så mycket med naturen, är jag rädd, men jag svarar så. 

AnnaKarin Slunge: 
– Tron ligger i botten och det är botten i min tillvaro. Att vara kommunpolitiker kommer ur det. Jag har en drivkraft att ha ett större sammanhang och en helhet. För mig är det grundläggande och ger mening och kraft och det skulle jag inte vilja vara utan. Vi måste ha ett ord och språk för de här upplevelser och för förundran. Vi måste mötas i tro och mötas i språk och ta det på allvar.

Nicklas Gideskog: 
– Finns det något att tillägga?  Naturen är en av de bästa platserna för att uppleva andlighet och jag vill värna om de inomsamhälliga gröna platserna. Man ska inte behöva åka iväg i en skog långt bort. 

Kontraktsprost Häggkvist frågar panelen ”Tankar om svenska ord, förenas vi i ett språk som vi förstår”;

Nicklas Gideskog: 
– Vi har haft många språkcaféer med nyanlända, viktigt att vara en del av samhället. Viktigt att göra sig förstådd. 

Göran Svensson:
– Språket är för mig lika med kommunikation. Då är den stora frågan. Hur når vi ut på ett förståeligt och intressant sätt för de vi vill nå utmed? Generationsklyftor gör att det språk jag har inte når fram till de yngre. Språk och kommunikation är viktigt. 

Fredrik Modéus: 
– När du säger språk dras mina tankar till kultur- och skönlitteratur som är ofantligt viktigt för ett friskt välmående. 

Johan Thorsell: 
– När vi pratar språk så vill jag säga att det är viktigt att man är inkluderad, men sedan tänker jag på sport. Där kan det vara andra typer av saker, där behöver man inte tala ett språk. Men man lär sig att känna varandra även om man inte pratar med varandra.