Politik under kommunens 50 år

Vid valet 1970 var det en något udda skara som ställde upp i valet till kommunfullmäktige. Det udda inslaget var att Moderaterna och Liberalerna (då Folkpartiet) gick till val gemensamt under beteckningen Kommunens Väl och det blev inte helt lyckat så 1973 gick partierna till val var och en för sig.

Mycket har hänt men politiken har följt de trender som gällt i samhället som helhet. Men först en reflektion där vi jämför med valet 2018 med 1970 års val:

▪ Moderaterna fick sju mandat (1970, noll mandat)*

▪ Centerpartiet fick fem mandat (1970, nio mandat)

▪ Liberalerna fick tre mandat (1970, noll mandat)*

▪ Kristdemokraterna fick fem mandat (1970 tre mandat

▪ Miljöpartiet fick ett mandat (1970, partiet ej bildat)

▪ Sverigedemokraterna fick sex mandat (1970, partiet ej bildat)

▪ Empartiet fick två mandat (1970, partiet ej bildat)

▪ Socialdemokraterna fick elva mandat (1970, 14 mandat)

▪ Vänsterpartiet fick ett mandat (1970, två mandat)

Valdeltagandet hamnade på 94 procent och till kommunfullmäktige valdes 40 män och en kvinna.                                                                                                                 *

* Moderaterna och Folkpartiet ställde upp under namnet Kommunens Väl 1970 och fick då 13 mandat

1970 var det fem partier i fullmäktige (sex partier om man betänker att Kommunens väl bestod av Moderaterna och Folkpartiet). 2018 valdes nio partier in i kommunfullmäktige. Valdeltagandet 1979 var 94 procent något som sjunkit genom åren och 2018 var det 85 procent. I och för sig en ökning från det lägsta valdeltagandet som var 2002 med något över 80 procent.

1970 bestod kommunfullmäktige av 40 män och en kvinna. 2018 års val resulterade i ett fullmäktige med 27 män och 14 kvinnor, det är alltså en bit kvar till jämställt kommunfullmäktige.

Hur har partierna utvecklats genom åren?

I lokalpolitiken ska man se att riksvalvindarna blåser även här. Det har inte varit några större strider förutom när kommunen bildades. Då fick regeringen skicka en medlare till kommunen. Av tradition har Vaggeryd, som bruksort, lutat mer åt vänster medan Skillingaryd med försvarsmakten i ryggen var mer åt det borgerliga hållet. I Vaggeryds kommun har stödet sett ut som följer de senaste 50 åren avseende antalet röster:

Moderaterna:
Bäst 1824 röster 2010
Sämst:  993 röster 2002

Centerpartiet:
Bäst: 2209 röster 1976
Sämst:  594 röster 2010

Liberalerna:
Bäst:  721 röster 1985
Sämst:   408 röster 2002

Kristdemokraterna:
Bäst: 1481 röster 2002
Sämst:  655 röster 1973

Miljöpartiet:
Bäst: 431 röster 2014
Sämst:  46 röster  1991

Socialdemokraterna:
Bäst: 3164 röster 2010
Sämst: 2360 röster 1973

Vänsterpartiet:
Bäst: 780 röster 1979
Sämst:   235 röster 2006

Sverigedemokraterna:
Bäst:  1164 röster 2018
Sämst:     0 röster 2002

Empartiet deltog första gången 2018 och fick 474 röster

Det visar inte hur den procentuella fördelningen eftersom det varit olika antal röstberättigade de olika valåren, men det ger en fingervisning om hur politikens vindar har förändrats genom åren.

Under åren har det varit nio ordförande i kommunstyrelsen, alla män.

1971-1974 Harald Johansson (S)

1974-1977 Nils Jonsson (C)

1977-1989 Allan Friberg (C)

1989-2002 Evald Andersson (C)

2002-2004 Börje Gustafsson (KD)

2004-2010 Bengt Dahlqvist (M)

2010-2014 Berry Lilja (S)

2014-2016 Allan Ragnarsson (M)

2016-         Gert Jonsson (M)