Positiva besked kring niornas slutbetyg
Nyheter Barn- och utbildningsnämnden meddelar att det har skett en positiv ökning kring betygen i årskurs 9.
Foto: Pixabay
– I höstas så fick vi in rapporter om dåliga betyg i årskurs 9, säger Marijo Corkovic (S) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
– Förvaltningen reagerade direkt och ökade undervisningen med 30 procent. Det genomfördes primär lovskola och andra insatser, exempelvis togs det in fler lärare på en del ställen.
Läget i höstas pekade nämligen på att 40 procent av eleverna på Hjortsjöskolan inte skulle få behörighet att söka gymnasium om trenden fortsatte även under våren.
– Vi lyckades sänka det till 26 procent så det blev en förbättring med hela 14 procentenheter, vilket vi tycker är bra, fortsätter Marijo.
Även på Fågelfors skedde en positiv utveckling då det från början var 26 procent som inte skulle få behörighet men som under våren sänktes till 16 procent.
– Det är dock 23 elever i hela kommunen som saknar betyg i kärnämnena; matte, svenska och engelska. Oftast är det svårt att hjälpa dem med alla dessa tre ämnena på en gång men vi gör såklart allt vi kan. Vi har inte kollat på några ekonomiska kostnader men vi har sökt bidrag för det vet vi att det går att få.
– Barnen får kosta pengar och de ska kosta pengar. Vi vill utveckla dem på rätt sätt, avslutar Marijo Corkovic.
Till skillnad från förra året då 77 procent fick behörighet till gymnasiet så meddelar barn- och utbildningsnämnden att detta året fick 78 procent behörighet.
Text: Linn Törnberg
Lovskolor verkar som ett projekt och korruption. Om man vill hjälpa till elever det borde hjälpa till i början med rätt tid och ge den hjälpen de behöver. Dessutom den lärare som undervisar lovskolan har rätt att vila och ta sin semester för att orka nästa år.
Helt rätt. Och dessutom behöver även eleverna vila! Lovskola blir enligt min erfarenhet sällan givande och bara något som ser bra ut på pappret. Sällan behöriga lärare och att eleverna ska finna motivationen när alla andra klasskamrater har fått lov det är svårt! Lägg stöttningen under skolåret istället och låt alla parter få välförtjänt ledigt!
Lovskolor har funnits i flera år, detta är ingen ny satsning för i år. Det finns inskrivet i skollagen sedan flera år, samt att man kan söka statsbidrag för dessa och därigenom förbättra det ekonomiska resultatet.
Men varför sådant fokus på årskurs 9, när ska man börja prata om tidiga insatser och läsa-skriva-räkna-garantin. Så att eleverna har en god grund att bygga vidare sitt lärande på, istället för panikinsatser i årskurs 9. Kan bara föreställa mig den uppgivenhet en elev som på höstterminen i årskurs 9 vet att man riskerar att inte komma in på ett nationellt program på gymnasiet och bara har fem månader att fixa allt.
Lovskolor är inte en satsning det är ett misslyckande! Ge barnen den hjälp och det stöd de behöver från början så att de slipper misslyckas först för att sedan lappa och laga på en lovskola. Hjälp dem så att de kan få känna att det går bra för dem från början.
Det är att satsa på barnen men det gör man inte för det kostar pengar och det får det inte göra, oavsett vad som påstås i artikeln.
Det är positivt att det gått åt det rätta hållet, framför allt för elevernas skull!
Men, som anställd på skolan skulle jag dock gärna se denna ”ökade undervisning”. Jag har inte sett denna alls, och i motsats till det var det fler ämnen som inte alls fick den stöttning de behövde eller behöver. Som i övriga riket drabbas skolan av nedskärningar och vi är inget undantag.
Att då säga att resultaten har gått upp tack vare att BUN – barn- och utbildningsnämnden – satsat mer pengar blir att fara med osanning, i själva verket är det vi lärare på skolan som fått vika oss dubbelt för att stötta eleverna.
Så, istället för att ni i BUN ska ta åt er äran, vad sägs om att ge det till oss lärare?
Håller med dig ”lärare” fler lärare i skolan och mindre grupper hade givit lärarkåren tid att se och hjälpa varje elev med sina unika utmaningar.
Men även en utbyggd elevhälsa för att stötta eleverna.
Frågan är då vart pengarna gått, om det nu inte till fler i verksamheten?
Elevhälsan hade varit ett perfekt sätt att satsa pengarna, även mindre grupper.
Det vi i skolan har märkt är tyvärr inget av det, viss omfördelning har skett där elever har fått minskad språkvalsundervisning för mer matematik, men det är det enda. Och då är det inte något förvaltningen satsat på, utan vi i skolan har brutit mot skollagen (!) och tagit bort den språkundervisning de hade rätt till och givit dem mer matematik. Så, jag undrar samma sak som du ”Fundersam”, var har man satsat? Hade varit intressant om man grävde lite i det, tvingat politikerna att faktiskt förklara mer ingående vad det är för satsning som de gjort.
Tro nu för allt i världen att det inte beror på eleverna. Lärarna har en mycket stor del i detta. Ser man att flertalet elever misslyckas har man nog inte lärt ut och nått dem överhuvudtaget. Har man för höga krav på dem? Eftersom att Vaggeryd låg bra till om man ser till landets nationella prov i matematik till exempel men att många riskerade F. Sådana saker måste tas i beaktning. Det är såklart rektorns ansvar att se till att sådana här viktiga, myndighetsövningar sköts på rätt sätt!
Björn! Jag tror inte för ett ögonblick att flertalet elever har misslyckats! Många kan de vara, men inte flertalet – det vore ju en katastrof!
En så fruktansvärd pennfattning, lindrigt sagt. Hur kan en skola acceptera något sådant?