Robin Mållberg – tillbaka från Skolverket med nya idéer

Vi har tidigare berättat att Robin är handplockad av Skolverket för att medverka i deras råd för introduktionsprogrammen. Nu är han alltså hemkommen efter första mötet och har med sig flera idéer hem.

– Det var ett fritt forum där det öppnades upp för dialog och där alla kunde dela med sig av saker som fungerar och där diskussioner spann vidare på olika delar som man såg som utvecklingsområden i de här programmen. Den stora behållningen är att man både får ge av det man själv tycker är saker som funkar men också att man får tillbaka idéer från de andra skolorna. Utifrån det kändes det väldigt givande, säger Robin Mållberg.

Att just Fenix gymnasium och biträdande rektorn Mållberg blev handplockad till rådet beror nog på att studieresultaten för eleverna på introduktionsprogrammet på Fenix lyckas mycket bättre än landet i stort. Genomsnittet för elever som når gymnasieexamen på introduktionsprogrammen i Sverige är sju procent. På Fenix är det 30 procent som når en examen enligt siffror från 2024 berättar Robin.

– En del är att vi verkligen försöker ge dem chansen att nå dit genom att jobba mycket aktivt med dem. Klarar de en kurs så försöker vi lägga in en kurs till och pusslar och grejar för att de ska nå dit, säger Robin.

Fastnar på introduktionsprogrammet

Många elever brukar annars fastna på introduktionsprogrammen utan att klara sin examen. Det är något av allt som diskuterades på Skolverket i veckan. Tanken är egentligen att eleverna som påbörjar ett introduktionsprogram ska klara sin gymnasieexamen efter sina tre år.

– Att eleverna lyckas så bra här beror nog på att vi integrerar våra elever i de andra programmen. Så de upplever oftast inte att de går något annat program. Det är en av våra styrkor. Men också att vi ger våra elever chansen att ta en examen.

Fenix modell är något som Robin Mållberg förmodligen kommer att prata sig varm om framåt i Skolverkets råd som han alltså kommer att medverka i under de närmaste tre åren.

– Vi är något på spåren när det gäller de här eleverna. Men det är verkligen ett lagarbete, alltifrån de undervisande lärarna till övrig personal som gör grejer för de här eleverna.

Utbyte av idéer

Medlemmarna i rådet har möjlighet att ta till sig av varandras idéer, och utveckla dem vidare i sina kommuner, och Skolverket kan få in nya förslag till förbättringar för att jobba vidare med nationella riktlinjer för introduktionsprogrammen.

– Det var superintressanta diskussioner och jag hade med mig några grejer hem som jag kände att vi måste prata om och se om vi kan göra något med. Jag tror att vi kommer hitta fler idéer från de andra kommunerna som vi kan spinna vidare på för att bli ännu bättre på att nå våra elever.

Tidigare övergång till gymnasiet

Den kanske viktigaste idén just nu handlar om övergångar, alltså övergångar från högstadiet till gymnasiet. En del kommuner har ett annat typ av samarbete när det gäller elever i nian som är långt från skolan och som kanske inte ens kommer till skolan.

– Då var det någon som hade testat att låta eleverna läsa sin grundskola i gymnasiet istället. Att man alltså plockade in eleverna tidigare och gjorde en väldigt lång övergång till gymnasiet istället. Den idén gillar jag. För ibland så vänder det bara, när de byter skolform.

Det finns flera exempel på lyckade övergångar på Fenix. Flera elever som haft det tufft och svårt i högstadiet, som kanske inte ens har gått till skolan, får plötsligt godkända betyg och har inte längre samma svårigheter med skolan när de börjar gymnasiet.

– Ibland är det en nystart som krävs. Det kanske går att tidigarelägga den och hjälpa någon elev på det sättet. Jag hoppas det i alla fall. Och jag tror att det här är en sak som vi kommer att kunna göra, säger Robin.

Modell även för Vaggeryd?

Att det skulle kunna fungera bättre för elever i gymnasiet till skillnad från i högstadiet tror Robin beror på att gymnasiet till stor del kan anpassa sig efter eleven.

– Den stora skillnaden är att vi har ganska mycket friare tyglar här än vad de har i högstadiet. I grundskolan har man sin bestämda skolform att förhålla sig till. Eleverna ska gå sina timmar. Men går man ett introduktionsprogram är tyglarna väldigt mycket friare. Det gör att det är lättare för oss att anpassa för eleven.

Fyrkantigare i grundskolan än gymnasiets introduktionsprogram

Robin menar att grundskolan har en mer mycket mer fyrkantig box som eleverna ska passa i.

– Grundskolan gör verkligen vad de kan här, men vi har en annan box som är lite större och det är viktigt att vi når så många elever som möjligt, så att de inte hamnar utanför gymnasiet. Det är ett stort problem för dem som hamnar utanför.

Robin efterlyser fler valmöjligheter för eleverna

– Det finns en studie- och yrkesvägledare som jobbar med de här ungdomarna. Hon är superduktig. Men hon har bara en 20-procentig tjänst. Det är alldeles för lite. Det skulle behövas mer. För det är några elever som inte ens kommer till skolan och de hamnar verkligen långt bort från arbetsmarknaden sen. Det är ett orosmoment tycker jag, säger Robin Mållberg.