Så ska fler elever bli behöriga till gymnasiet

Sedan slutet av 00-talet har elevernas socioekonomiska bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. Detta ställer höga krav på att skolan arbetar kompensatoriskt och ger varje elev det stöd den behöver för att utvecklas så långt som möjligt.

– Skolmisslyckanden kostar – det är dyrt för samhället men dyrast för eleverna. Därför är det avgörande att alla elever som riskerar att inte nå behörighet till gymnasieskolan får det stöd de behöver. Läxhjälpsgaranti och lovskola för fler elever ökar jämlikheten och gör att fler elever får tid och stöd att klara skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Alla elever har i dag inte samma möjlighet att få hjälp med sina läxor. Föräldrars utbildningsbakgrund och familjens ekonomi har stor betydelse för vilket stöd eleverna kan få hemifrån. Regeringen har därför avskaffat rutavdraget för läxhjälp och i stället satsat 388 miljoner kronor årligen på kostnadsfri läxhjälp i hela landet. Regeringen anser också att alla elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan ska garanteras läxhjälp. Utredaren får därför i uppdrag att ta ställning till vilka skolformer och årskurser som bör omfattas av en läxhjälpsgaranti.

Lovskola gör att elever som behöver mer tid med en lärare kan få det. Det kan vara ett framgångsrikt sätt för elever att under en koncentrerad tid nå goda resultat. Regeringen vill att alla elever som riskerar att inte nå behörighet till gymnasieskolans nationella program ska vara skyldiga att delta i lovskola. Utredaren ska därför föreslå hur en skyldighet att delta i lovskola ska utformas och ta ställning till vilka elever och årskurser den ska gälla.

Elever som är äldre när de kommer till Sverige behöver vanligtvis mer tid för att bli behöriga till gymnasieskolan. Utredaren ska därför analysera och föreslå hur skolplikten kan förlängas för nyanlända elever som inte är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Utredaren ska bland annat ta ställning till om en förlängd skolplikt ska kunna fullgöras i ett introduktionsprogram i gymnasieskolan.

Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och ska redovisas senast den 12 april 2021. Anna Westerholm, som i dag arbetar som avdelningschef på Skolverket, förordnas till utredare.