Så ska niornas betyg höjas
Nyheter Förra veckan kom Skolverkets rapport om niondeklassarnas gymnasiebehörighet. Som kommun ligger Vaggeryd på riksgenomsnittet – men mellan de två högstadieskolorna är det stora skillnader. – Vi vill att båda skolorna ska ligga högt, säger skolchefen Per-Erik Lorentzon.
För att en elev ska vara behörig att söka till ett yrkesprogram på gymnasiet krävs godkänt betyg i tre kärnämnen samt ytterligare fem ämnen. 92 procent av eleverna på Fågelforsskolan som gick ut i våras var behöriga. Men bara 76 procent på Hjortsjöskolan.
Matematiken spelar in
Per-Erik Lorentzon är skolchef i kommunen och han pekar på en rad faktorer på vad anledningen till skillnaden kan vara.
– Det är svårt att sätta fingret på exakt vad. Det finns en rad faktorer. Vad man kan se är att det hänger ihop väldigt mycket med matematik. Vi måste förbättra matteresultaten, vilket hela landet måste göra. Vi har gjort en genomlysning och kommit fram till att man måste få eleverna att ”tänka matematik” så att man förstår hur man kommer fram till resultatet och ”inte bara gör”. Trots alla mattesatsningar som gjorts så har det inte gett resultat. Men vi är glada att vi kommit så här långt. Sedan behöver de här två skolorna jobba mer lika, berättar han.
Helen Kähr. Foto: Per Bunnstad
En del i att få skolorna att jobba mer lika är att Fågelforsskolans rektor Helen Kähr kommer jobba med övergripande frågor på 30 procent.
– Hon kommer jobba med lite av varje, men med målet att skolorna ska jobba mer lika. Det här är ett sätt.
Många faktorer spelar in
En annan faktor som diskuterats är om ombyggnationen av Hjortsjöskolan påverkat resultaten.
– Fågelforsskolan har inte genomgått samma omfattande renovering under samma tid, säger Carl Johansson (M).
– Men precis som Per-Erik Lorentzon säger så är det svårt att sätta fingret på en enskild anledning.
Per-Erik Lorentzon:
– Jag tror också att det kan ha att göra med att närvaron varit låg för de som slutade nian på Hjortsjöskolan i våras. De har haft fyra år med ganska skral närvaro och det ämne det sätter sig mest på är matematiken. Jag tänker att även det kan vara något för riket att titta på hur närvaron sett ut, både under pandemin men även efter. För att få den här önskade stabiliteten så måste vi jobba över hela spannet under lång tid.
Uppgifter till Skillingaryd.nu pratar om att det finns föräldrar som vill flytta sina barn från Hjortsjöskolan till Fågelforsskolan.
– Många är det inte, men det är klart att ett sådant intresse finns om man åker åt det hållet. Man ser att man lyckas väldigt bra på Fågelforsskolan. Det är egentligen inte så konstigt att man tänker att det blir bättre om man flyttar dit. Men för oss är det lite sorgligt att det blir så, att det är en så stor skillnad mellan skolorna. Vi är inte riktigt där vi vill vara, säger Per-Erik Lorentzon.
Per-Erik Lorentzon är skolchef i Vaggeryds kommun. Foto: Sara Mejving
Mamma till två: att det är ett föräldraransvar som du skriver, det är det till en viss del i vissa fall säkert, men skolan har ett ansvar att ge varje elev undervisning. Problemet är stora klasser där lärare inte har tid med individanpassat lärande, barn som inte klarar av skolmiljön, stora grupper, stökig miljö där lärarna inte klarar av att hantera pga för låg personalstyrka och resurser. Tro mig, många barn klarar helt enkelt inte av att vara i skolmiljön idag och det har inget med föräldraansvar att göra!
Mammatilltvå (vem du nu är): Varför hade vi inget skolk när jag gick i skolan? Vilka föräldrar förutom enstaka hade accepterat att deras barn skolkade och utestängde sig själv från framtida yrken? Visst ligger det ett betydande föräldraansvar i detta! Jag har ingen direktkontakt med dagens skola, men reportage man ser exempelvis på TV bör ändå vara rimligt rättvisande och det ser ju ut att vara ett odiciplinerat kaos. Det är lätt att låta studiemiljön förfalla, men det kräver kraft att genomföra lite återgång till ordning och reda.
Det blev fel i min kommentar, som var riktad till ”Förälder” och inte till ”Mammatilltvå”. Beklagar, men har inte möjlighet att själv korrigera.
En tydlig risk att resultatet minskar i Fågelforsskolan när man ta bort Helen från skolan 30 procent. Det är inget bra koncept. En skola är sin rektor, förstör inte det som är bra och fungerar.
Byt rektor på Hjortsjöskolan omgående, det är rektorns ansvar att det ska fungera.
Minska antalet anställda i Buns administration som uppgår till cirka tolv stycken (cirka sex miljoner). Vad gör alla? ”Tidigare” var det tre stycken som skötte allt. Om man minskar antalet anställda på ”Slottet” skapar detta resurser till skolan. Verkställ!
Hur kan man acceptera att ”närvaron är låg”? Är det ett ledningsfel? Är det en allmän uppgivenhet som tillåtits utveckla sig till ett attitydfel på skolan?
Eller är det eleverna det är fel på? Ett barn sa att han ”behöver inte gå i skolan för han skall leva på socialbidrag precis som farsan”. Eller har man tänkt sig en framtid som kriminell? Någon form av försörjning måste ju alla ha. När jag gick i skolan var det otänkbart att någon skolkade – otänkbart både ur samhällets och ur föräldrarnas synvinkel. Det fick konsekvenser om man skolkade.
Eller är det läroplanen det är fel på? Både innehållet och språkbruket i det en förälder skickade till mig var svårbegripligt. Förstår lärare och elever vad eleverna förväntas kunna? Jag gjorde det inte, och jag har ändå arbetat med läroplaner och pedagogik fast på universitetsnivå.
C G läste precis en uppsats om skolfrånvaro tror det var 20 procent av alla på gymnasiet som har problematisk skolfrånvaro och CSN-bidraget dras in tyvärr. I en skola där alla ska passa in i en fyrkant i ett mer annorlunda samhälle, är det enkla tesen att alla vill inte eller kan inte ingå i den fyrkanten som är snävare när du själv gick i skolan.
Peppe! Om var femte gymnasieelev har sådana närvaroproblem att CSN-bidraget dras in, då måste det ha skett en drastisk försämring av gymnasiet. Jag känner till en enda gymnasieelev med frånvaro på gymnasiet, och i det fallet var det en riktad frånvaro enbart från gymnastiken. Men det blir väl så när ”politiken” har orealistiskt högtflygande idéer och varenda kotte förväntas ha ”tagit studenten”. Fast dagens ämne var frånvaron på grundskolenivån och att elever inte heller klarar sig in på detta nya gymnasium.
En låg skolnärvaro är till stor del ett föräldraansvar. Ett gott samarbete med skolan är ju en nödvändighet för att komma tillrätta med problemet. I dag lägger föräldrar ofta ansvaret på någon annan, inställningen till skola, studier och framtiden sätts till stor del i hemmet. Lärare med ett stort engagemang och förmåga att fånga eleverna är en annan bidragande faktor.