Så utvecklas skolan
Nyheter Fler elever som lämnar årskurs nio i Sverige är behöriga till gymnasiet. Och fler gymnasieelever tar studenten inom tre år. Men skillnaderna är stora mellan kommunerna. Så här har skolan utvecklats i kommunen
Hjortsjöskolan. Arkivbild
Under det senaste läsåret hade 70 procent av grundskollärarna i Vaggeryds kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en ökning från 69 procent 2018.
I riket som helhet har det inte skett någon dramatisk förändring när det gäller lärarbehörighet under mandatperioden. Den har legat på en tämligen stabil nivå.
Vaggeryds kommun har ungefär lika stor andel behöriga lärare än riket som helhet. Högst andel behöriga i Jönköpings län finns i Habo kommun, där 88 procent var behöriga i minst ett ämne. Se siffror för alla kommuner i Jönköpings län i slutet av den här artikeln. För hela riket låg snittet under förra läsåret på 71 procent.
Förra läsåret gick 90 procent av eleverna i årskurs nio i Vaggeryds kommun ut med behörighet till yrkesprogram på gymnasiet. Det är fler än 2018, då motsvarande siffra var 81 procent.
I riket som helhet har kan man se en positiv utveckling de senaste åren, efter flera års sjunkande resultat. Från en bottennotering på 82,5 procent år 2017 var det förra året 86,5 procent av eleverna som gick ut med behörighet. Kommunen ligger över rikssnittet.
Det är en större andel av alla elever som gick ut gymnasiet på tre år nu jämfört med i slutet av förra mandatperioden – både i Vaggeryds kommun och i riket som helhet. Andelen har ökat från 69 till 75 procent i kommunen. Kommunen ligger högre än rikssnittet. Högst genomströmning i Jönköpings län har Mullsjö kommun, där 77 procent klarade utbildningen på tre år.
I över hälften av alla kommuner ökade andelen som klarade gymnasiet på tre år under mandatperioden. Att öka genomströmningen var ett av syftena med gymnasiereformen GY 2011.
Källa: Newsworthy
Statistik från Newsworthy
Är detta nåt att klappa dig på axeln för? Nä självklart kan man inte vara nöjd förrän alla elever går ut grundskolan och har klarat målen! Och självklart kan man inte vara nöjd förrän alla lärare i skolan är behöriga! Kan ju va så att andelen som inte klarar målen hör ihop med att andelen behöriga, kompetenta lärare hör ihop. Vore också intressant o veta hur det ser ut med andelen behöriga lärare inom särskolan? Misstänker starkt att andelen behöriga lärare är ännu lägre där…och där är behoven av specialkompetens ännu högre för eleverna. Vore högst intressant om Skillingaryd.nu kunde gräva i det lite…