SÅM svarar angående nya FNI-systemet

Snart införs FNI-system med flerfackskärl i kommunen. SÅM svarar på läsarfrågor

Varför är inte kilopriset för avfallet med i den rörliga avgiften?
I det nya FNI-systemet med fyra olika fraktioner i varje kärl finns det ingen möjlighet att väga avfallet. Kilopriset som avser att täcka behandlingskostnaderna för avfallet är i det nya systemet inkluderade i den rörliga avgiften som finansierar sophämtningen inklusive omlastning, transporter och behandling. Många kommuner som haft viktbaserade system har redan avvecklat dessa för att anpassa avfallsinsamlingen till modernare miljövänliga lösningar. 

Hur fungerar den rörliga avgiften, kan jag som fastighetsägare påverka den?
Den rörliga avgiften ska finansiera sophämtningen inklusive kostnader för sopkärl, omlastningsstationer, transporter, behandling och annan hantering av det hushållsavfall som läggs i sopkärl. Det går att påverka den rörliga avgiften genom valet av abonnemang. Väljer man FNI får man en lägre avgift än om man väljer att behålla det gamla sopsystemet i och med att taxan är miljöstyrd. Har man anmält hemkompostering till kommunens miljö- och byggförvaltning kan man få tömning var fjärde vecka på det kärl som innehåller matavfall och kostnaden blir då ytterligare något lägre.

Vad grundar sig beräkningen på när ni gjort de tre valen som villaägaren kan välja på i utskicket, och hur motiverar ni den, rätt så höga, rörliga avgiften ni har presenterat?
Enligt ett regeringsbeslut ska kommuner tillhandahålla ett system för att samla in utsorterat matavfall från hushåll. Att behålla det gamla sopsystemet är alltså inget alternativ och det system man har valt i GGVV-regionen är FNI i flerfackssystem. Det nya FNI-systemet innebär en helt ny teknik, högre servicegrad och större miljönytta vilket medför högre kostnader än det gamla systemet. Kostnaderna fördelas sedan så att det mest miljövänliga abonnemanget FNI där både matavfall och förpackningar sorteras ut får den lägsta rörliga avgiften. De mindre miljövänliga abonnemangen får en högre rörlig avgift. Det kallas för att miljöstyra taxan. SÅM gör årligen en jämförelse med andra kommuner som erbjuder samma FNI-system för att kontrollera så att taxorna är marknadsanpassade. I dagsläget ligger våra taxor nära medel bland de kommuner som har FNI och det är en rimlig nivå med tanke på GGVV-kommunernas förutsättningar.

Är rörliga avgiften baserad på en normalfamilj?
I och med att det inte längre kan tillämpas vägning av avfallet så baseras den rörliga avgiften på ett snitt av kostnaderna för insamling och behandling. Lite förenklat skulle man kunna säga att avgiften baseras på en normalfamilj.

Tidigare var den fasta avgiften 646 kronor. Nu är den 1071 kronor. Höjning med 60% Hur motiveras det? Är det fler personer som jobbar på återvinningscentralen, är kärlen så dyra eller vad är det som gör att den fasta avgiften ökar så kraftigt när miljömedvetna villaägare ska göra sitt val.
Den tidigare fasta avgiften bygger på en gammal beräkning och i och med att avfallssystemet nu förändras så anpassas också den fasta avgiften till dagens förutsättningar. Tidigare har avgifterna varit snedfördelade mellan den fasta och den rörliga delen. De fasta kostnaderna inom verksamheten har inte ökat i någon större omfattning bortsett från investeringarna som krävs för införandet av FNI. Vi har anställt en person till på återvinningscentralen i Gnosjö och personalstyrkan inom administrationen har utökats med ungefär två tjänster.

Vaggeryds kommun har haft en låg soptaxa tidigare. Hur kan man jämföra oss med staden Värnamo och varför gäller samma priser i GGVV?
Politikerna i GGVV-regionen har valt att samordna medlemskommunernas avfallsverksamhet i ett gemensamt kommunalförbund, SÅM. När samma tjänster tillämpas inom ett förbund ska även samma avgifter tas ut oberoende av var i regionen man bor. Det finns alltså inte längre några ”kommungränser” inom avfallsverksamheten, hela GGVV-regionen ses som ett verksamhetsområde. Värnamo hade tidigare ungefär samma taxenivå som Vaggeryd eftersom samma typ av sopsystem användes där. Skillnaden var att Värnamo inte hade ett viktbaserat avfallssystem och systemet var därför också något billigare.

Hur stora är facken som är placerade i kärlen och är de tillräckliga för behoven, de är testade i andra kommuner, hur fungerar detta?
Kärl 1: Restavfall 156 liter, Matavfall 114 liter, Färgat glas 30 liter, Tidningar och returpapper 60 liter.
Kärl 2: Pappersförpackningar 171 liter, Plastförpackningar 114 liter, Ofärgat glas 30 liter, Metallförpackningar 45 liter.

Alla hushåll är olika och har olika konsumtionsvanor. Kärlen är anpassade för att täcka så många behov som möjligt men det kan alltid finnas enstaka tillfällen då de inte räcker till beroende av situation eller hushållets utformning. Vid sådana tillfällen kan man fortfarande nyttja de återvinningsstationer som finns utspridda inom kommunen. Vi arbetar löpande med att förbättra systemet och ser över möjligheter att underlätta hanteringen.

Står i foldern att höjningen kan bli 3–4% nästa år, kan den bli 8–9%, varför finns inte de nya taxorna med när vi ska välja?
SÅM:s budget utgör underlag till avfallstaxan och SÅM tar fram taxeförslaget, men taxan beslutas alltid i respektive medlemskommuns fullmäktige under årets sista kvartal. Därför kunde vi tyvärr inte presentera avgifterna för 2021 i informationsmaterialet. Till nästa år föreslår SÅM en generell höjning på 3% inom renhållningen och den kommer inte att bli högre. Det finns inget självändamål i höga taxor utan de ska vara anpassade så att verksamheten inte skapar något ekonomiskt överskott över tid. Taxan justeras årligen utifrån kostnadernas utveckling. Det innebär att de olika avgiftsnivåerna både kan höjas och sänkas. Exempelvis föreslås sänkning på ett antal slamtömningstjänster till 2021 i Vaggeryd då nya entreprenadpriser medger detta. Det är dock vanligast med någon procents årlig höjning precis som inom de flesta branscher.

När man valt – kan man ändra sig? Både kärlstorlek och typ av abonnemang?
Man kan ändra sig om man känner att man har gjort fel val. Kärlbyteskostnaden är i dagsläget 250 kronor. Väljer man att testa FNI har man dock möjlighet att ändra tillbaka till det gamla sopkärlet utan kärlbyteskostnad efter att man har testat det nya systemet under 3–6 månader. Om du har valt att behålla ditt gamla sopkärl och vill ansluta dig till FNI vid senare tillfälle så medför det ingen kärlbyteskostnad. I samband med valet tillämpas inte heller någon kärlbyteskostnad.

Om jag inte har plats med två kärl på min tomt, vad gör jag då? Jag bor på en liten fastighet.
Det finns möjlighet att dela sopkärl med en granne. Man betalar då den fasta avgiften som vanligt per bostad men den rörliga avgiften delas upp mellan fastigheterna procentuellt beroende av hur mycket man nyttjar kärlen. Det är fastighetsägarna som bestämmer fördelningen. Det går också att anmäla hemkompostering av matavfall till kommunens miljö- och byggförvaltning. När den processen är klar kan man få det minsta kärlet 140-liter med månadstömning till samma pris som FNI.

Hur motiveras den höga avgiften invånarna att bli mer miljömedvetna än tidigare?
Enligt ett regeringsbeslut ska kommuner tillhandahålla ett system för att samla in utsorterat matavfall från hushåll och större delen av alla kommuner i Sverige har redan genomfört systemskiftet. Att behålla det gamla sopsystemet är alltså inget alternativ och det system man har valt i GGVV-regionen är FNI i flerfackssystem. Det nya FNI-systemet innebär en helt ny teknik, högre servicegrad och större miljönytta vilket medför högre kostnader än det gamla systemet. Kostnaderna fördelas sedan så att det mest miljövänliga abonnemanget FNI där både matavfall och förpackningar sorteras ut får den lägsta rörliga avgiften. De mindre miljövänliga abonnemangen får en högre rörlig avgift. Det kallas för att miljöstyra taxan. SÅM gör årligen en jämförelse med andra kommuner som erbjuder samma FNI-system för att se så att taxorna är marknadsanpassade. I dagsläget ligger våra taxor nära medel bland de kommuner som har FNI och det är en rimlig nivå med tanke på GGVV-kommunernas förutsättningar.

Det är vanligt att man som invånare först reagerar på kostnadsökningen men efter ett tag brukar de flesta inse hur smidigt FNI-systemet är och hur mycket källsorteringen faktiskt underlättas. Det blir helt enkelt lättare att göra rätt och bidra till att utnyttja våra materiella resurser bättre.

Kärlets dragavstånd ska vara 0–3 meter, behöver jag inte ställa ut kärlet vid vägen när det är tömningsdags, om kärlet är 3 meter från vägen?
Om sopkärlet står inom 3 meter från vägen vid den plats där sopbilen normalt stannar så behöver det inte ställas ut ytterligare. Det är dock viktigt att det står på rätt håll så att chauffören enkelt kan ta det och dra ut det till sopbilen. När det nya systemet införs 2021 ska alla sopkärl stå med handtaget ut mot vägen/sopbilen eftersom chauffören tar det för hand. Det blir alltså tvärt om mot hur sopkärlet ska stå idag i Vaggeryds kommun.

Kan jag som villaägare välja bort FNI och behålla mitt gamla kärl och ha tömning som tidigare?
Ja, det går bra även om vi givetvis förespråkar det nya FNI-systemet. Observera att det tillkommer en avsevärd prishöjning på abonnemangen för den gamla typen av sopkärl. För att behålla det gamla sopkärlet krävs ett aktivt abonnemangsval. De gamla kärlen kommer från och med 2021 att tömmas i de nya fyrfackssopbilarnas fack för restavfall. Det betyder att de gamla kärlen ska placeras på samma sätt som de nya FNI-kärlen.

Om man kan välja det gamla, eller behålla nuvarande system, blir den totala kostnaden 3 921 kronor om året istället för 1 500 kronor för mig, vilket motsvarar en ökning med 161 %. Min granne har ett 190 liters kärl och där blir ökningen 229 %. Hur motiveras den kraftiga höjningen?
Väljer man att behålla det gamla sopkärlet får man en högre avgift vilket beror på att taxan är miljöstyrd. Avgiften är anpassad för att så många som möjligt ska välja det nya miljövänligare FNI-systemet. Syftet med införandet av FNI är att minska förbränningen och öka materialåtervinningen av matavfall och förpackningar i så stor utsträckning som det är möjligt. Tack vare FNI-systemet har mängden brännbart avfall under perioden januari-augusti minskat med över 3 000 ton i Gislaved, Gnosjö och Värnamo kommuner. Detta material har istället gått till återvinning. Utan den miljöstyrda taxan hade vi inte nått upp till dessa mängder.

Vad menas med att behålla det gamla systemet? Ett kärl med allt i samma som tidigare?
Med det gamla systemet menar vi att man behåller sitt nuvarande sopkärl för blandat mat- och restavfall. Det har sedan många år tillbaka varit krav på att alla förpackningar ska sorteras ut och lämnas på en återvinningsstation. Trots det har många missförstått detta och slängt allt möjligt i sitt sopkärl. Därför kallar vi nu det gamla abonnemanget för ”blandat mat- och restavfall” så att det tydliggörs att enbart det som är kvar efter att alla förpackningar har sorterats ut ska läggas i sopkärlet.

Om jag har en kompost måste jag ha lov från kommunen att ha en sådan? Vad kostar det?
Det krävs en anmälan till kommunens miljö- och byggförvaltning för att man ska få kompostera matavfall hemma. Miljö- och byggförvaltningen tar normalt ut en handläggningsavgift på 500 kronor men mer omfattande ärenden kan komma att kosta mer.

Snart dags att välja

Finns det planer på att använda färgmärkta påsar istället för fack i kärlen?
Nej, det finns inga planer på att införa den typen av sorteringssystem inom GGVV (kallas optisk sortering). I vår region har man politiskt beslutat att flerfackssystem är den väg man vill gå när det gäller källsortering. De allra flesta kommuner som har FNI har just flerfackssystem. Idag vill man inte gärna införa system som bygger på sortering i plastpåsar där påsen dessutom behöver ha en hög slitstyrka (kräver ofta stor mängd jungfrulig plast i produktionen) och där plasten sedan eldas upp. I flerfackssystemen läggs förpackningarna löst direkt i kärlet och FNI-systemet kräver alltså ingen emballering för förpackningarna.

Om man inte gjort något val före den 25 oktober blir man automatiskt kopplad till det nya FNI-systemet med två kärl, vilket av abonnemangen väljs automatiskt?
Gör du inget aktivt val ansluts fastigheten automatiskt till FNI, där kärl 1 töms varannan vecka och kärl 2 var fjärde vecka.

Kommer återvinningscentralen och återvinningsstationer att tas bort nu när nya FNI-systemet införs?
Återvinningscentralen kommer inte att tas bort. Ibland förväxlas ordet återvinningscentral med de återvinningsstationer som finns runt om i kommunen där förpackningar lämnas. Återvinningsstationerna kommer inte heller att tas bort då de som bor i flerbostadshus samt de som inte ansluter sig till FNI behöver nyttja dessa. Vissa skrymmande förpackningar behöver också lämnas där och de kan även behövas vid de tillfällen då FNI-kärlen inte räcker till.

Igår berättade vi om Håkan och hans familj som är väldigt duktiga på att sortera sitt avfall och har strax öcer 120 kg avfall om året. Beroende på vilket val familjen nu väljer så blir det en kostnadsökning mellan 92 % och ända upp till 577 %. Idag kan de påverka sin kostnad, men de kan de ej göra framöver. Hur resonerar SÅM gällande den kraftiga ökningen för oss i Vaggeryds kommun? Nuvarande pris per lämnat kilo är 2,16, hur vet vi vad kilopriset är framöver?
Är hushållet bra på att sortera så har man tidigare gynnats ekonomiskt i det viktbaserade systemet. I och med införandet av FNI så upphör möjligheten att väga avfallet (se tidigare svar) och vi blir istället tvungna att tillämpa ett mer generellt system för avgifterna. Vi förstår att det kan kännas som att man missgynnas som duktig källsorterare med anledning av detta men samtidigt har det gamla viktbaserade systemet inte haft den positiva effekt på källsorteringen överlag som man har önskat. I de analyser som gjorts så finns det inget som tyder på att kommuninvånarna i Vaggeryd har varit bättre än andra på att källsortera. Andelen förpackningar i de gamla sopkärlen har i snitt legat runt 30 % och matavfallet runt 45 % viktmässigt vilket är samma nivåer som övriga kommuner. Nyttan med det viktbaserade systemet kan alltså ifrågasättas och för att skapa bättre resultat i källsorteringen krävs ett modernare system, därav införandet av FNI.