Sammanhållning eller splittring?
Nyheter I en debattartikel diskuterar Pingstkyrkan i Vaggeryd enheten i samhället och vad kyrkorna kan bidra med.
Det svenska samhället behöver idéburna aktörer som både tillåts och vågar vara burna av sina idéer. Kyrkorna tillhör dessa nödvändiga organisationer.
Det svenska samhället har länge varit homogent. Under det senaste halvseklet har denna bild utmanats av ökande mångfald. Sverige är inte längre ett vitt, lutherskt enhetssamhälle. Hur skapar vi samhörighet i detta samhälle och är religionerna en del av problemet eller lösningen?
Troende och meningsbärande sammanhang kan vara en viktig kraft för sammanhållning. Från vår utgångspunkt vet vi att människor med en delad religiös tro kan finna djup gemenskap och samhörighet även i mycket stora olikheter.
I media beskrivs ofta religiös tro som grunden till konflikter men det omvända är i verkligheten mycket mer förekommande. Det var den anglikanska ärkebiskopen Desmond Tutu som fick huvudrollen i Sydafrikas försoningsprocess. Det är pastorn och gynekologen Denis Mukwege som utgör en stor del av hoppet i det söndertrasade östra Kongo. Forskaren Deena Freeman har visat att kraften i religiösa övertygelser bidrar till att skapa verklig och långsiktig förändring.
Forskare som Lars Trägårdh och Filip Wijkström talar om att det svenska samhället är byggt på hög tillit. I Sverige litar vi på myndigheter och media. Vi litar också i hög grad på varandra som medborgare. Denna tillit utgör ett viktigt kitt i samhället och gör att vi lättare kan fungera tillsammans. Forskare som Bourdieu och Putnam använder begreppet ”socialt kapital” för att beskriva hur samhällen och samspelet mellan människor fungerar. I detta ligger bland annat människors tillit till varandra och till samhället, välfungerande organisationer samt att denna organiska sammanhållning bejakas i samhällsbygget.
Samhället har mycket att vinna på att uppmuntra kraften hos människor och organisationer som drivs av övertygelser för att det sociala kapitalet ska utvecklas. Det kan synas motsägelsefullt men övertygelser är ofta det bästa motgiftet mot extremism. De olika kristna samfunden i Sverige utgör aktiva krafter. Många gånger ingår kyrkor i kommuners kristeam och POSOM-grupper. I integrationsarbetet och kyrkornas löpande verksamhet bland barn och unga utförs ett förebyggande arbete för socialt kapital. I församlingars olika samlingar sker gränsöverskridande möten mellan generationer, samhällsklasser och etniciteter. Exemplen är många. Dock uppfattar vi det nu och då som att vi är mer välkomna inom kriminalvårdande instanser än i uppväxtmiljöer som skolor och förskolor. Kanske ett omvänt tänkande skulle kunna minska antalet personer i behov av kriminalvård?
Idéburna personer och organisationer integrerar sina idéer i sitt handlande och detta gör insatserna ofta mer hållbara. I de kristna församlingarna bärs allt arbete för det goda samhället av tron på Guds kärlek till alla. Religionsfriheten är viktig inte bara för de troende och därför är det viktigt att låta kyrkan vara kyrka och drivas av sina idéer. Tillsammans kan vi bygga ett starkt samhälle genom sammanhållning i mångfald och så motstå splittring.
Kära politiker och övriga makthavare! Odla det svenska samhällskontraktet där också trossamfund och lokala församlingar ges samhällets stöd och möjligheter att få vara en del av demokratins viktiga undervegetation. Kyrkorna är inte felfria men vi vill och kan vara en del av lösningarna på samhällsutmaningarna.
Daniel Alm
Föreståndare Pingst – fria församlingar i samverkan
Henrik Mjörnell
Pingstkyrkan Vaggeryd