Saras krönika: Ida ä de vårase nationalda

Foto från Växjö stifts facebooksida 2 mars 2023

Dialekter har alltid fascinerat mig. Allt från norr till söder, öst till väst i vårt avlånga land. 

Eftersom det är vår nationaldag här i Småland i dag funderade jag på hur jag blir bemött. Behöver inte säga så mycket förrän ”jaha, du är från Småland”. Vad är rikssvenska och vem bestämmer det? För mig är det såklart småländska som är rikssvenska. 

I vårt landskap kan man lätt höra varifrån ”man e kommen”. Kanske inte för ”utsocknes” men för oss smålänningar är det stor skillnad på om man kommer från Kalmar, Vimmerby, Vetlanda, Lessebo, Jönköping, Markaryd, Tranås eller Växjö. Drar man sig ytterligare närmare så är det också skillnad. Visst finns det olikheter på dialekter även på kommunnivå, mellan Hillerstorp och Kulltorp och mellan Skillingaryd och Vaggeryd.

Som sagt, intressant ämne som man kunde skriva mycket om. Kanske det blir en språklåda framöver för precis har min nyinköpta bok om ”Småländskan, orden och grammatiken” anlänt till Gisslaköp. Den kommer bli min nattlektyr och jag kan knappt bärga mig utan har lusläst lite i inledningstexten som lyder ”Svensk dialektforskning har traditionellt gjort en geografisk indelning utifrån härader och kyrkliga socknar. Ett härad var ett mindre område inom ett landskap med gemensam förvaltning och rättskipning. De språkprov som boken använder sig av är i första hand knutna till just härader om om mer moderna läsare hade varit mer relevant att tala om kommuner. I Småland finns 24 härader. Namnet Småland kommer av att landskapet tänktes ha varit en samling av små länder, folkländer. En del av dessa folkländer bestod av vad som senare kom att bli mer än ett härad. Även dessa namn blir relevanta i dialektforskningen. Flera folklandsnamn är fortfarande i användning, såsom Njudung och Finnveden”. 

Foto från Växjö stifts facebooksida 2 mars 2023

Dagen till ära bjuds på bland annat:

Hialös, kätebagge, grånna, mossapytta, brånga, agga, gresa, framom, luv, drettla, dannbårte, emedan med, fnösska, bottning, hocken, kreatur, pjask, fånnalös, tetas, rösen, kanveta, barlafsen, knoe, hie, oppdags, speta, dröse, hyksen, gobbastönje, nimmen, hicken, åtöke, hymma, russlepengar, skråe, hinsidan, lättvelen, bäre åt, stenskrälle, fö se, pytta, oäven, lafsa, ännest, snode, dana ner sig, överstyv…

Ålessen, vräkling, bosgöre, stäka, oäven, köva, hurk, ohällig, nummen, fuller, ånnatråten, illbatting, minstone, glana, fippla, sleten, hjörne, flötagås, ohälligt, döving, nagelflirra, blindskita, dässmä, fähus, råjja te, söla, nimmen, klynnon, dråse, hannses, häva, sjabba, vurdna, päsa, kåven, plussen, åppspelt, varsken, obating, kringsvid, skröckel, hulna, krösamos, kringsve, vånnalöser… 

Växjö stift bjöd på bejublat inlägg förra nationaldagen på sociala medier och där är bilderna lånade. Inlägget gillades av 5 519 personer, fick 1 031 kommentarer och delades av 3 893 personer. Fantastiskt!

Glad nationaldag alla småländska kompisar, nu blir det massipantååta…!

Fotnot: Fössta tossdan i mass, egentligen första torsdagen i mars, firas sedan 2010 som inofficiell högtidsdag för de småländska dialekterna. Datumet valdes för att det innehåller många bokstäver ”r”, vilket gör att frasen blir särskilt särpräglad på flera småländska dialekter. Den kallas också Smålands nationaldag.