Seger: Våga släpp taget och ge föreningslivet frihet 

Det politiken i Vaggeryds kommun behöver göra är att ta sig en riktigt funderare över: Hur det kommer sig att föreningslivet har svårt att fylla en styrelse i en kommun på cirka 15 000 invånare där cirka 10 000 är medlemmar inom olika föreningar? Hur kommer det sig att en förening de senaste två mandatperioder har känt behov att erbjuda förtroendevalda styrelseplatser i en förening som har en huvudman, Vaggeryds kommun. En huvudman som de förtroendevalda ingår i. Att säga att uppdragen sker via privatbasis är en sanning med modifikation. Jag med 138 förtroendevalda i kommunen är offentliga personer dygnet runt.

Jag som moderat tror på att samhället är större än staten eller den offentliga makten. Där civilsamhället och föreningslivet är en viktig del i grundstommen i vårt samhälle. 

Den senaste tidens debatter kring idrottsplatser visar på att det är dags att göra ett omtag. Vi har tittat med fyrkantiga ögon och lyssnat med fel öra, både politiken och föreningslivet har fått sig en bakläxa. 

Vi behöver rannsaka oss själva och vårt traditionella behov att detaljstyra, men vi får inte släppa taget om det som åligger oss. Debattinlägget från Aronsson och Axelsson belyser en del viktiga aspekter och en del förhastade påståenden. Men det är inte det viktiga i denna debatt. Det är bara att konstatera att politiken i sin helhet i Vaggeryds kommun har misslyckats att göra det vi ska göra: Stötta föreningslivet på ett sätt som ger förutsättning för ett starkt samhälle och starka individer. 

Det kommunala övertagandet av idrottsplatserna med föreningsdrift för över 30 år sedan var rätt då. Men samhället har förändrats, kommunens åtagande som huvudman tycks inte längre vara rätt lösning när föreningslivet kopplar förtroendevalda i en organisering och konstellation där kommunen är huvudman. Att vara huvudman innebär att yttersta ansvaret är vårt, för att vara rak på sak: Vi äger idrottsplatserna och föreningarna juridiskt, via kommunfullmäktige till kultur- och fritidsnämnden. 

Huvudregeln inom moderaterna är armlängdsavstånd. 

Det är dags att utforma en ny modell som är tidsenlig, och det innefattar inte en kommunalisering av idrottsplatserna. Utan en organisering där politiken, med armlängdsavstånd, ger förutsättningar utifrån hur samhället har utvecklats och formats de senaste 30 åren. 

Vi ska stötta ekonomiskt med det som föreningarna inte kan påverka, samtidigt ska vi vara lyhörda för den kreativitet och styrka som gör föreningslivet i Vaggeryds kommun och Sverige unikt.

Jag är stolt över vårt föreningsliv oavsett verksamhetsform eller inriktning. Och det är bara att konstatera att politiken inte haft armlängdsavstånd, vi är i en maktposition som hämmar våra driftsföreningar på idrottsplatserna. Det är dags att ta ansvar på rätt sätt! 

Vi moderater tror på att den politiska viljan måste alltid mätas mot dess förmåga. Via ansvar medkommer rättigheter, via rättigheter kommer skyldigheter och politikens roll är att se till att dessa två kan mötas. 

Låt mig citera moderaterna för 2020-talet: ”Det fria samhället drar nytta av den kunskap och de drivkrafter som finns i det fria näringslivet, bland forskarna, hos kulturutövare och hos fria människan som har möjlighet att ta ansvar för sin egna liv. Och om något kan göras lika bra eller bättre av någon annan än det offentliga, då ska det heller inte utföras av det offentliga.”

Men då förutsätter det att politiken vågar släppa taget och ge föreningslivet frihet att vara självständiga utan en huvudman, med stöd av det offentliga rummet.

Lars Seger (M)
Ledamot kultur- och fritidsnämnden och ersättare i kommunfullmäktige