Seniorveckan tisdag: stavgången mer poppis än nånsin

Man får gå så långt man vill, en grupp går en liten kortis, en annan grupp går över halvmilen, och en grupp går ett par kilometer, tre kanske. Det är den gruppen vi träffar, mitt i spåren på friluftsgården.

– Det här är det bästa på hela veckan, säger Evalisa Danielsson.

– Det är toppen. Minns du när det hällregnade och vi blev blöta in på bara kroppen, trots regnkläder?, säger Inga-Lill Karlsson.

De har fått många minnen tillsammans under alla år som de här gänget har träffats. Många mil har de gått med stavarna och aldrig förr har gruppen varit så stor som nu. Den här tisdagen, på seniorveckan, är de omkring 25 personer som går tillsammans, och som enligt traditionen dricker kaffe tillsammans efteråt.

Håkan Svahn är den som brygger kaffet och har haft hand om den sysslan i mer än tio år, kanske snart 15.

– Jag orkar inte gå så långt nu. Så jag tar en liten runda bara och sen kokar jag kaffe till de andra. Vid jul är jag jultomte och vid påsk är jag påskkärring. Vi brukar ha både julfest och påskfest, säger Håkan Svahn.

Ett kollegieblock skickas runt där på fikabordet, alla skriver sina namn. I blocket skriver de också vad det är för väder varje gång de träffas. Som den dagen det var hällregn. Eller som i vintras dagarna när det var så kallt.

– Förra vintern och året innan, då när det var riktigt kallt, var vi nog bara tre stycken som gick och så var det Håkan. Då var det så kallt. Men det var gott att gå, säger Inga-Lill Karlsson.

Att gå i grupp har flera fördelar, enligt det här gänget. Dels får man träffas förstås, kaffestunden efteråt är viktig. Det märks på ljudnivån som blir hög när alla samtal har kommit igång. Men det är också bra energi som bildas när man går tillsammans i grupp. Det är värdefullt, menar Evalisa:

– Om jag går själv får jag inte upp farten på det viset. Det blir ett driv när man är flera stycken. Man blir lite andfådd och lite gott flåsig. Sen är det såklart gemenskapen, den betyder jättemycket, säger Evalisa Danielsson.

Evalisa är inflyttad hit till orten, för barnen och barnbarnens skull. Stavgången med seniorerna har varit ett bra sätt att få nya vänner och komma in i gemenskapen här.

– Jag är ganska ny i Vaggeryd. Och då ville jag hitta på nånting. Jag tycker jag har blivit väldigt bra mottagen här, det är bra i Vaggeryd, säger Evalisa.

– Många säger att det är svårt att komma in bland vaggerydsborna men det kanske beror mycket på en själv, säger Inga-Lill Karlsson.

– Ja, man får bjuda på sig själv, säger Evalisa Danielsson.