Sju sorters kakor

Det var fullsatt i Svenarums församlingshem när Brigitta Rasmusson, känd som domare i TV-programmet ”Hela Sverige bakar, berättade om kaffets historia och bakgrunden till kafferepet. Birgitta började sin betraktelse med en tid då kaffe och kakor hade en svår tid. Under senare delen av 1900-talet, från 1970 och fram till millenieskiftet var traditionen med kafferep och att besöka konditorier på väg mot sotdöden. Men vändningen kom i början av 2000-talet och fick en ”boost” efter att Birgitta Rasmusson besökte New York och restaurang Aquavit där Marcus Samuelsson var kulinariskt ansvarig.

Innan resan hade de haft ett möte på ICAs provkök inför utgivningen av en ny utgåva av ”Sju sorters kakor” där ledningen för ICAs förlag insisterade på att att de borde minska antalet recept på småkakor. När boken skulle fira 60 år borde den moderniseras var uppfattningen. Det var en utmaning som Birgitta kände som näst intill omöjlig att anta. Kakor har stor betydelse för många människors liv och känslor.

Nåväl, innan arbetet drog igång reste Birgitta till New York i annat ärende och besökte då Aquavit för att njuta god mat. I samband med måltiden fick hon ett litet paket som visade sig innehålla fem stycken små kakor. Hon blev paff och frågade Marcus Samuelsson hur det kom sig. Hon fick svaret att det var den senaste trenden i New York att erbjuda gästerna kakor. Birgitta reste hem till Sverige med flygplanet näst intill som en triumfvagn. Väl hemma blev det inget av med neddragning av recept på småkakor i jubileumsutgåvan av ”Sju små kakor”.

Till pressvisningen på Grand Hotel i Stockholm kom över etthundra journalister och de bjöds på småkakor och champagne, resten är historia.

Från att ha varit en av landets viktigaste mötesplatser, kyrkkaffet, blev kafferepet omodernt men helt plötsligt blev det trendigt och inne. Livsstilsmagasin började skriva reportage om kafferepet med tips på kakrecept, porslin och dukning.

Kaffet är mytomspunnet och det sägs ha sitt ursprung ifrån ett kloster där abboten noterade att getterna mumsade i sig kaffebär och blev pigga och orkade arbeta mera, även nattetid. Därför maldes kaffebären ner och blandades med övrig mat och dryck på klostret och det sägs ha fått motsvarande effekt på munkarna som det hade haft på getterna.

Anledningen till kaffets status i Sverige torde ha med Karl XIIs relation med Turkiet. Han sökte hjälp för sina krigsplaner men Turkiet valde att hålla kungen på halster och under tiden levererade de en säck kaffebönor varje dag till honom och officerskåren. Kaffet blev då en del av Sverige även om det dröjde till det blev var mans dryck.

Traditionen med kafferep började ta fart omkring 1850 och blev stort under 1900-talet när folk träffades på kyrkbacken och efter högmässan gick man hem till någon på kyrkkaffe. Kyrkkaffet var mycket noggrant planerat, det var fin dukning och särskilt fint till kyrkoherden, en inledande god bulle följt av minst sju sorters kakor och en tårta som final. Det var dessutom i samband med kafferepet värdinna testades i sina etikettskunskaper eftersom bordsplaceringen avgjorde statusen på dessa. Det var viktigt att kunna placeringen för att följa rankingen i bygden.

Var du på kafferep och serverades bulle, sju sorters kakor och tårta var det bara att njuta och äta av allt som dukades fram. Att tacka nej till något, oavsett skäl, ansågs som oförskämt och sågs inte med blida ögon.

Nu är kafferepen/kaffekalasen högsta mode och priserna på gamla kaffeserviser med koppar, fat, sockerskål, gräddkanna och kaffekanna har rusat i höjden. Samtidigt är det nästan ett helgerån att dricka kaffe i mugg eller att springa efter bussen med en cappuccini i handen.

Under kvällen medverkade Jörgen Bok med en inledande betraktelse och kören Da Capo, under ledning av Ellinor Norberg, bidrog till den goda stämningen.