Skjutfältet 125 år – del 2

På den östra sida om Lagan uppfördes åren 1900–1909 mathallar, mässar, förläggningsbygnader för befäl och meniga samt stallar. Nästan alla byggnader finns kvar.

Bortsett från Lägerhyddan – som är ombyggd till lektionssalar – har byggnaderna kvar sitt ursprungliga utseende. Av särskilt intresse är lägersjukhuset, byggt 1910, i vilket stommen är två torp från Stora Hässlehult ställda ovanpå varandra. Byggnaden är följaktligen hög och smal.
Militären betyder mycket för Skillingaryd och utan tvekan kan man säga att inslaget påverkar befolkningen, som regel då positivt. Militärerna är inte bara ett trevligt inslag i samhällsbilden utan är också till nytta för kaféägare och andra näringsidkare.

Många människor får dock flytta när artilleriskjutfältet anläggs 1898. I Bohult och Boglös finns vardera 4-5 gårdar och ett par vardera i Moliden och Lilla Hesslehult. I stort sett alla får flytta och det är aldrig tal om att protestera.

Skjutskolan 1903-1948
1903 flyttas skjutskolan från Marma vid Gävle till Skillingaryd och blir kvar till 1948. Jönköpings regemente I 12 flyttar 1914 till Jönköping, men fortsätter fram till 1928 att ha sitt läger och övningsfält i Skillingaryd. 1928 slås Jönköpings regemente samman med Kalmar regemente till numret I 12 och förläggs till Eksjö.

Det dröjer inte länge innan man upptäcker att fältet egentligen inte är så stort som man från en början hade tyckt. 1925–29 görs en omfattande utredning och ett utvidgningsförslag lämnas till regeringen.
Regeringen säger nej till en så kraftig utbyggnad som föreslagits. Det får bli en mindre utbyggnad. I pressen står det den 31 augusti 1929 att armén av regeringen begär att få göra en ny värdering av de områden som fordras för att kunna utvidga skjutfältet. Åren 1931–37 köps också flera gårdar, bland annat Studstorp, vissa gårdar i Farstorp, Stora Hesslehult, Hultsgerde och Norra Linneryd.

Men militären är inte nöjd: Mot slutet av 1930-talet ökar krigsriskerna i Mellaneuropa. 1941 överförs Holma 1:1 till skjutfältet och det är ett avsevärt markområde. Dessutom utökas fältet både söderut och norrut.
Detta går inte smärtfritt. Då liksom 50 år tidigare tillgrips bulvanköp. När inte det går blir det tvångsinlösen. Regeringen säger ja till detta. Bönderna som äger marken klagar högljutt, men får inget gehör.
Godemannen – förre riksdagsmannen C J Jonsson från Mörkhult – värderar marken och han värderar den lågt. Detta ligger försvaret till last för åtskilliga årtionden framöver.

Genom den stora expropriationen får Skillingaryds skjutfält i stort sett den omfattning det har än i dag. Det betyder att fältet sträcker sig från Vaggeryd-Götarp i norr till Möllefors i söder, från Lagan i väster till Studstorp-Farstorp i öster.

Under andra världskriget förlades förutom artilleriets skjutskola en del av artilleriets reservofficersutbildning till Skillingaryd och förläggningarna började nyttjas året runt. De gamla sommarförläggningarna öster om Lagan var inte längre användbara och Jönköpings regementes lägerplats kom därför åter till heders. Modern matsal, två förläggningsbaracker och sjukhus uppfördes 1942–43 och 1954 tillkom en kompanikasern.

I del 3 den 20 augusti berättar vi  mer och bland annat om den så kallade skjutfältskampen på 1980-talet.