Skogsbarometern presenterades i Långserum

Hos Rosenqvist i Långserum skulle Skogsbarometern presenteras

Rapporten delgavs runt fikabordet i Långserum hemma hos Anne och Anders Rosenqvist.

Varför presenteras rapporten hos familjen Rosenqvist, undrar vi? Fikagästerna runt bordet var överens:
– Vi har Anders som en gemensam knutpunkt. Anders värnar om landsbygd och värnar om skogen, inte bara pengarna framför ögonen utan en verklig verksamhet. I våra ögon är det en skogsägare som kan tala för de som svarar i barometern. Anders är representant för dessa i årets skogsbarometern. Anders lever i nuet och är jordnära.

Anders Rosenqvist flyttade till gården 1992, då som 18-åring.
– Jag har jobbat i skogen i hela mitt liv och är också mjölkproducent sedan 2018. För tre år sedan köpte vi till fastigheten så i dag är det 218 hektar totalt. Jag jobbar enbart med den egna skogen och sedan hjälper jag någon markägare som förvaltare. Alltifrån skogen och sedan har det varit läskigt när det är så många organisationer som tycker till om skogen. Äganderätten måste stärkas. Det kan inte vara rimligt att andra tycker till vad man ska spara och inte. Det är jag som sätter mig i skuld, det är jag som inte kan sova om nätterna, berättar Anders innan Maria Zeed från Ludvig & Co presenterar årets ”Skogsbarometer” som görs tillsammans med Sparbanken och Swedbank. 

– Barometern är släppt i dag. Vi ser en rekordhög lönsamhet. Många oroas av äganderätten och de politiska delarna som påverkar väldigt mycket, börjar Maria Zeed från Ludvig & Co berätta.

– En sifoundersökning är gjord slumpmässigt hos skogsägare. Det är deras svar som vi har sammanställt, hur ser våra skogsägare på sitt ägande och även hur den ekonomiska bakgrunden ser ut. Själva barometern är indelad i fyra delar, säger Dan Gustavsson från Ludvig & Co.

Maria Zeed igen:
– Utmaning som finns så ser vi att skogsindustrin pressas av lågkonjunkturen. Tittar man så hade man en topp under kvartal två i år men det har börjat att dala lite. Räntesänkning och stark framtidstro.

Anders Rosenqvist skogsägaren i Långserum:
– Att det dalar handlar om världsbilden. Det är osäkert. Allt styrs av få personer inom politiken, vi exporterar 82 procent av vår skogsråvara och USA är en stor marknad. Det är en stor osäkerhet det här med tullar. Det tror jag gör att hela marknaden är som den är.

Dan Gustavsson Ludvig & Co:
– Oron och tullarna gör det svårt att planera när det är så snabba svängningar. När vi ser på fastighetsmarknaden så kom vi från att priserna dalat lite sedan 2023 och nu vänder vi uppåt igen, 5,7 procent upp på fastighetspriserna och skogsmark enligt vår egen statistik och känslan som jag bär med mig är att vi fortsätter där. Jag tror att vi kommer att hålla oss på dessa nivåer. Vi ser i rapporten att även skogsägarna tänker så att man tror på en fortsatt ökning av skogsmarkspriser. Man ser att det är en lönsam investering och att skogen är en långsiktig placering. Oron och tullarna gör det svårt att planera när det är så snabba svängningar. 

Fredrik Fornander är fastighetsmäklare hos Ludvig & Co: :
– När vi ser på generationsskiften så är det positivt att man vill ta över. Det finns framtidstro och långsiktighet.

Är det ett ökat intresse kring generationsskiften, frågar vi Swedbank?

Anna Karlsson svarar: ”Det finns alltid ett flöde kring generationsskifte. Däremot dröjer det längre tid nu. Man kanske inte vågar ta upp frågan i familjen. Det kan bli en akutfråga att vi måste skifta. Men visst är det ett ständigt inflöde. Man måste starta en process ganska tidigt, så att det inte blir att det händer något annat så att man måste skifta. Det är också en fråga kring värden på fastigheterna, de ökar. Det kanske inte finns möjlighet att ta skifta, då det handlar om mycket pengar. Man ska planera för det i god tid när det är höga värden”. 

Anders Rosenqvist menar på att på gården lever man i ett med naturen:
– Marknaden sätter priset men när det blir placering bara för att ha en typ av fond, då har jag svårt att förstå ägandet. Om det blir en ren penga placeringar så har man det en kort tid och sedan köper man något annat. Det är synd. En sak är att ska jag köpa en fastighet i Danmark så ska jag vara skriven i landet 5 år. I Norge är det hårdare. Det blir svårt att köpa fastigheter i grannländerna medan det är fritt fram här i Sverige. De som har näring på landsbygden blir drabbade. Det är så otroligt få som lever och brukar sin gård. Många har det som en extragrej och det kan jag tycka är lite tråkigt. Man säger att vi ska ha en levande landsbygd men då måste det finnas ekonomiska möjligheter och förutsättningar. I dag är vi två mjölkproducenter i Svenarum socken, 1980 var det 100, det är skillnad. Det är inte nattsvart men man måste hitta lösningar, men det är marknaden som styr. Jag är uppväxt på landsbygden och lever med ett i naturen. Skogen måste fortsätta vårdas. Så mycket skog som vi har i dag i Sverige har vi aldrig haft. Skogen har man till låns till nästa generation. Själva grejen är att bruka och göra det bättre till nästa generation. Det är en stor skillnad när vi pratar fonder och skogsmark. Jag tror att det är viktigt att man vill lämna efter sig något som är lite bättre till nästa generation.

Dan Gustavsson igen;
– Vi ser att åldern på den som är skogsägare ökar. Man kanske har skogen som en bisyssla eller fritidssyssla och tjänar sina pengar på annat arbete. Det är både på gott och ont. Levande landsbygd drivs av att det är folk som vill bo på landsbygden. Man värnar om landsbygden även om ”bara” bor på landsbygden.

Thomas Josefsson från Ludvig & Co:
– Skogsägaren ska sälja sitt virke och det får man bra betalt för. Skogsverken och sågverken lider av en lågkonjunktur och det känns kanske främmande för skogsbonden. Vi har också mindre byggnationer. Det är något som är tydlig och tycker det ska framgå.

Swedbank presenterades av Harald Josephsson och Anna Karlsson. Ludvig & Co presenterades av: Dan Gustavsson, Fredrik Fornander, Thomas Josefsson och Maria Zeed.

Från vänster: Anna Karlsson, Maria Zeed, Anders Rosenqvist, Thomas Josefsson, Dan Gustavsson, Fredrik Fornander och Harald Josephsson

I pressmeddelande finns att läsa:

Rekordhög lönsamhet för skogsägare men oron för EU:s politik består.
Skogsägarna upplever den högsta lönsamheten på över tio år. Hela 68 procent anser att lönsamheten är god, samtidigt som 62 procent tror på fortsatt god lönsamhet framöver. Men bakom optimismen finns en tydlig oro för EU:s skogspolitik och äganderätten, liksom en mer negativ syn framöver på virkespriserna. Det visar Skogsbarometern 2025 som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

Skogsindustrin står inför en fortsatt osäker utveckling. Det geopolitiska läget, förändrade handelsflöden efter de höjda amerikanska tullarna liksom världsekonomins utveckling och tillväxt bidrar till den ökande osäkerheten. Trots lägre räntor och stärkt köpkraft under 2025 ser konjunkturåterhämtningen ut att dröja, när företag och hushåll avvaktar med investeringar och konsumtion. En fortsatt kronförstärkning skulle sätta ytterligare press på svensk skogsindustri. Samtidigt har den höga upplevda lönsamheten lett till att fler skogsägare valt att avverka för att finansera framtida investeringar.

Trots en osäker omvärld tror 55 procent av skogsägarna på stigande fastighetspriser de kommande tre åren. Lägre räntor ger stöd åt utvecklingen och bedömningen är att skogsmark för cirka 156 miljarder kronor kommer att byta ägare de närmaste fem åren.

Precis som tidigare år är EU:s skogspolitik det största orosmolnet för skogsägarna. Äganderätten har dessutom seglat upp som en ännu viktigare fråga än ersättningar och lönsamhet.

Anders Rosenqvist delar med sig av sina tankar kring skogsbruk

I den dagsaktuella ”Skogsbarometern” anges:

68 procent upplever god lönsamhet – högsta nivån på tio år.
62 procent tror på fortsatt lönsamhet framöver.
55 procent tror på stigande fastighetspriser de kommande tre åren.
53 procent är inte insatta i skogsutredningen, fler är dock positiva än negativa.
Skogsmark för 156 miljarder kronor väntas byta ägare inom fem år.

Skogskonjunkturen
Dämpas då den privata konsumtionen hålls tillbaka och bostadsbyggandet i Europa och i Sverige ännu inte tagit fart. Det är lågkonjunktur i kombination med höga kostnader och en starkare krona pressar svensk skogsindustri. Priserna på timmer och massaved steg fram till andra kvartalet i år men under andra halvåret har prisjusteringar nedåt aviserats från flera aktörer.

Att vara skogsägare
Skogsägare upplever en rekordhög lönsamhet. Den upplevda lönsamheten har i år ökat med fyra procentenheter, till 68 procent. Det är den högsta upplevda lönsamheten under den senaste tioårsperioden. Framtidstron är fortsatt hög även om den sjunkit något sedan i fjol. 62 procent av skogsägarna förutspår lönsamheten de kommande tre åren kommer att vara tillfredställande eller mycket god. EU:s skogspolitik och äganderätten är de faktorer som skogsägarna anser kommer att påverka det framtida skogsägandet mest. Denna oro är störst bland skogsägare i åldern upp till 40 år samt ägare med större skogsarealer. Hälften av skogsägarna anser sig ej vara insatta i skogsutredningen. Utav de ägare som anser sig vara insatta bedömer 36 procent att skogsutredningens förslag är ganska eller mycket positiva medan 21 procent bedömer att förslagen är ganska eller mycket negativa. Mer än hälften av skogsägarna skulle vilja investera i mer skogsmark framför aktier eller fonder. Det är framför allt skogsägare som äger mer än 100 hektar som vill investera i skog. Skogsägare är fortsatt lågt belånade, drygt sex av tio har inga lån alls på sitt skogsinnehav. Låg andel av skogsägarna över 60 år har påbörjat planera en förändring av sitt ägande. Samtidigt är överlåtelser vanligast inom familjen, få väljer att sälja skogsfastigheten på den öppna marknaden.

Virkespriser och avverkning
Skogsägarna har en mer negativ syn på virkespriserna, för både timmer och massaved de kommande tre åren. Något färre skogsägare planerar att avverka under det kommande året. Beslutet att avverka grundar sig främst på skogstillståndets lämplighet och därefter prisutvecklingen på virke, god efterfråga följt av för att finansiera andra investeringar. Granbarkborren som skäl har minskat.

Fastighetsmarknaden
Priset på skogsmark har stigit jämfört med 2024, starkt drivet av räntesäkningar. Drygt hälften av skogsägarna tror på stigande fastighetspriser de kommande tre åren. Den vanligaste köparen av skogsmark äger redan skog och tycker att det är lönsamt att investera i mer skog.

Trendspaning
Skogsägarna ser äganderätten som en viktigare fråga än att ersättningar och lönsamhet är fortsatt hög inom skogsbruket. Det är en tydlig signal om att skogsägandet betyder mycket och är mer emotionellt laddat än enbart som investeringsstrategi. Den upplevda lönsamheten är på rekordnivåer. Skogsägarna ser en fortsatt tillfredställande lönsamhet i skogsbruket trots en mer negativ syn på prisutvecklingen på timmer och massaved. De är även tydligt att fler i år väljer att avverka för att finansiera framtida investeringar, vilket bör skapa goda förutsättningar för framtiden. Skogsägarna anser att det är lönsamt att köpa skogsmark och mer än hälften av skogsägarna tror på stigande fastighetspriser de kommande tre åren. Detta får sannolikt stöd av dagens lägre räntenivåer. Bedömningen blir då att skogsmark för cirka 156 miljarder kronor kommer att byta ägare de närmaste fem åren.

Skogsbarometern är en årlig intervjuundersökning av fysiska skogsägares syn på sitt skogsägande, marknaden och konjunkturen. Undersökningen utfördes under oktober månad 2025 där 750 slumpvis utvalda skogsägare har intervjuats. Det finns 309 000 fysiska skogsägare i Sverige och tillsammans äger de hälften av landets produktiva skogsmark som är 11,3 miljoner hektar.