Skolmaten: Det här gör vi för att få nöjdare matgäster
Nyheter Therese Lundell svarar på frågor gällande portionskostnad, råvaror, ekologiskt och närproducerat till våra unga matgäster.
Arkivfoto: Therese Lundell är kostchef och svarar på frågor gällande skolmaten
Therese Lundell, kostchef inom barn- och utbildningsförvaltningen svarar på redaktionens frågor som inlämnades efter barn- och utbildningsnämndens kvalitetsrapport presenterades.
En hög andel förskolebarn som har specialkost. Är det allergier som växer bort med tiden, då siffrorna minskar när eleven blir äldre?
– Ja, de flesta barn som har allergi mot mjölk och ägg växer ifrån sin allergi före barnet börjar skolan. Det är just allergi mot mjölk och ägg som är den vanligaste förekommande allergin hos små barn. Detta gör att vi har störst andel allergier i förskolan jämfört med skolan.
Portionskostnaden för råvaror är den näst lägsta på fem år. Har du någon kommentar till varför?
– Vi ser att vårt totala nyckeltal när det gäller personal, råvaror och övrigt, för en skolmåltid ökar lite grann för varje år som går. 2022 ligger vårt totala nyckeltal, personal råvaror och övrigt, på 35,585 kronor. Vi ser dock detta året att vi har högre nyckeltal för personal då vi har haft mindre kök att bemanna upp jämfört med tidigare år. Livsmedelspriserna på marknaden har ökat drastiskt sedan i september 2021. Vi ser detta även på konsumentsidan. Priserna kommer att fortsätta stiga under hela året. Anledningen till de kraftigt stigande livsmedelspriserna beror på ökade råvarukostnader, ökade kostnader för förpackningsmaterial, ökade transportkostnader samt ökade elpriser. Vi jobbar ständigt med effektiviseringar för att försöka behålla samma höga kvalité fast till en lägre peng.
Lägre betyg från eleverna än tidigare år. Vad gör ni för att maten ska ske godare ut? Hur jobbar ni med för att skolmaten ska smaka gott? Varför tror du att eleverna inte äter sig mätta i skolan?
– Att ha en bra kontinuerlig dialog med sina matgäster genom matråd är något som är oerhört viktigt för att fånga upp vad matgästerna tycker om måltiden och vilka maträtter man önskar se mer eller mindre av på matsedeln. Tyvärr har vi inte kunnat genomföra matråden på samma sätt under pandemin. Vi ser ljust på framtiden med fler möten med matgästen och inplanerade kompetens- och inspirationsmatlagningsdagar. Alla köken har fått göra egen åtgärdsplan för att jobba med just sitt specifika resultat på elevenkäten.
– På ett kök kan det exempelvis handla om att eleverna vill ha tillgång till fler örtkryddor för att kunna smaksätta sin mat. Många kök jobbar med ”smakprover” vid nya maträtter eller vi salladsbordet. Detta gör att eleverna kan smaka på maten först innan eleven bestämmer sig vilket rätt man vill äta mer av. Ett exempel är att elever har fått vara jury för att provsmaka och utse vilken sås som ska serveras till en fiskrätt. Vi lagar en stor del av våra maträtter från grunden och bakar bröd, vilket sprider läckra dofter och kan väcka både aprit och nyfikenhet.
– Vi jobbar också mycket med uppläggning och servering av måltiden, att måltiden ser god ut är en viktig förutsättning för att matgäster ska vilja ta till sig av maten. Ett viktigt område vi jobbar med är ”Gästens väg”, vilket innebär att kocken och måltidspersonalen innan lunchserveringen startar, går samma väg som matgästen för att se att menytavlan är uppdaterad, att det är rent och snyggt, att det är fina färger på salladsbordet och så vidare. Det är bara några exempel på hur vi jobbar. Vi strävar alltid efter att laga och servera så god och trivsam mat som möjligt till just våra matgäster. En god, trivsam och näringsrik måltid som barnen äter sig mätta av är så oerhört viktigt för att de ska orka med skoldagen.
Arkivfoto
Närproducerat har minskat ”rätt drastiskt”. Vad är det för varor som inte är närproducerat, som kommer inom en 25-milsradie från kommunen, längre?
– Innan jag vill kommentera resultatet vill jag förklara hur jag tagit ut uppgifterna för närproducerat. Det som är gjort är att jag tagit en slumpmässig vald vecka varje vårtermin och analyserat den aktuella veckan. Just under våren 2021 föll slumpen på en vecka där vi endast hade fyra serveringsdagar. Kycklingrätten, som var närproducerad, uteblev den här veckan. Det är en anledning till att vi lägger lägre i mätningen under 2021.
– Vi serverar korv tre gånger på en sjuveckorsperiod, under 2020 var det just korvveckan vi mätte, av en slump. Korven är ju också närproducerad. Resultat kan alltså påverkas av vilken slumpmässigt vald vecka som vi analyserat.
– Under 2021 ligger vi på en nivå av närproducerat där två tredjedelar av vikten på tallriken är närproducerad och nästan hälften av livsmedelskostnaden på tallriken är närproducerad. Vi ligger på en hög och fin nivå för närproducerat 2021 som vi är stolta över. Det är en hög nivå som balanserar sig med andra miljömål såsom vegetariskt en gång i veckan och ökad andel ekologiska livsmedelsinköp. Vi ser att vi under 2021 har minskat närproducerat något. Vi ser samtidigt att vi under 2021 köper in mer ekologiskt än tidigare år och jag anser därför att närproducerad nivå under 2021 harmoniserar bra med övriga miljömål vi har, avrundar Therese Lundell som är kostchef inom barn- och utbildningsförvaltningen.
Det är ofta mina barn kommer hem och säger att maten inte går att äta. Det är mest vegetarisk mat.
Vad är fel på svensk husmanskost?
Det slutar med att de går till affären och köper godis eller annat onyttigt som de inte står sig på en hel dag.
Skolan kräver att våra barn ska prestera i skolan och vara fokuserade, hur?
Hur ska de orka en hel dag om de inte äter maten som serveras i skolan?
Mina barn är uppvuxna med riktig mat som kött med mera, de är inga kaniner som bara ska äta vegetariskt!
Hör många pedagoger som klagar på maten.
Skärpning med skolmaten nu!
Håller med dig Bo. Alla tycker inte om vegetarisk mat och äter därför inte i skolan.
Att det är hår i maten har vi också hört väldigt ofta.
Förstår inte varför man inte serverar vanligt kött?
Skönt att höra att några fler opponerar sig i detta ämne, fler föräldrar borde reagera, om man ska få kommunen att reagera, förhoppningsvis.
Tror att en stor del också ligger i matsalsmiljön. De ska äta under en viss tid, hinner inte alltid ta mat två gånger innan nästa klass kommer och ska sitta vid bordet. Miljön är stimmig, åtminstone i mitt barns skola Du vet väl att du som förälder kan vara med och äta under terminen. Kan starkt rekommendera detta för att se hur matsalsmiljön är.
Håller inte med att maten är bra i kommunen. Nu för tiden är det oftast vegetarisk mat alla gillar inte det och då går ungdomarna hungriga. Matportioner är små, man måste tänka att små barn och tonåringar inte äter lika portioner.
Mitt barn har hittat hår i maten, kompisar har hittat larv i maten. Kött kan bli råstekt, och då pratar jag om kyckling som är så viktig att det blir välstekt på grund av salmonella. Har bild på det hurdan mat serveras till ungdomar. Vad har kommunen gjort med pengarna som avsattes för pedagogisk måltid? Men då ungdomarna inte var i skolan så lagades ingen mat därmed ingen kostnad för kommunen. Var har pengarna tagit vägen?
Tycker att det är synd när barnen kommer hem och undrar varför maten ofta inte räcker? De ska ju inte behöva gå hungriga under skoltid alla äter inte vegetarisk mat så man behöver inte tvinga på barnen detta. Det borde vara frivilligt
Sedan att de inte visa matsedeln på skärmarna på Fenix är väldigt märkligt. Det borde våra ungdomar kunna läsa till sig vad dem servera för mat utan att behöva gå in till matsalen
Jag tycker utvecklingen på skolmaten har blivit 100 gånger bättre under de 17 åren jag ätit pedagogisk måltid. Personalen gör ett fantastiskt arbete som lyckas ha igång matbespisning varje dag, både till frukost-lunch-mellanmål. Det som utvecklats mest genom åren är variationen vid salladen, alla barn får chansen under veckan att testa massor med grönsaker, man kanske inte har hemma. Utveckling av de vegetariska rätterna har kommit. Många barn som har specialkost som köken fixar.
Självklart behövs mer pengar till skolmåltiden för att följa med samhällsutvecklingen. Tack kära måltidspersonal som gör sitt bästa varje dag för barnens skull.