SMHI: Allvarliga konsekvenser av det varma vädret

Tomt på vatten i bäck i Skillingaryd

– Mycket höga temperaturer kan innebära en hälsorisk för utsatta grupper. Den långvariga värmen och avsaknad av regn har även lett till stora skogsbränder och att det är extremt torrt i naturen. Många människor frågar sig också om värmen vi nu upplevt är en del av klimatförändringen?

Det noterar SMHI i en sammanfattning av sommarvädret så här långt.

Den pågående värmen och torkan har gett stora negativa effekter runt om i samhället och i naturen. Jordbruk, skog, djur, natur och inte minst människor har påverkats.

Värmen har också gjort att vattentemperaturen stigit i sjöar och vattendrag vilket påverkar algblomning och livet i sjön. I vissa fall påverkas dricksvattenproduktionen av varmare vatten och algblomning.

Inte så mycket vatten i sommar

• Återhämtning tar tid
Torkan är allvarlig. En stor mängd regn behövs för att förbättra situationen. Om det kommer en skur på en liten yta kan det lokalt förbättra situationen under en kort tid, men den värme som fortfarande råder gör att vattnet snabbt avdunstar.
– Det skulle krävas större regnmängder utspritt över flera dagar för att vattnet ska tränga ned i marken och fylla på magasinen. Mindre magasin återhämtar sig snabbare än stora. De stora magasinen kan kräva flera månader av normal nederbörd för att återgå till normala nivåer, förklarar Katarina Stensen, hydrolog vid SMHI.

• Lågt flöde vid Klippan
Hänger det extrema vädret i Sverige nu samman med klimatförändringar? Kommer det att bli ännu vanligare med värme och torka i framtiden?

– Med den pågående klimatförändringen kan vi förvänta oss högre temperaturer och att värmeböljor blir vanligare de kommande hundra åren som klimatscenarierna omfattar, säger Erik Engström, klimatolog vid SMHI.

Rusken, Nydala, nu i sommar. Tävlingsbild av Tommy Thalin

• Framtidens nederbörd
För nederbörden är det mer komplext. Enligt SMHI:s framtidsscenarier kan vi förvänta oss mer nederbörd främst i norra Sverige under vintern, vilket bland annat medför en ökning av magasinering av vatten vintertid.

– Sommartid ser nederbörden ut att öka i norra Sverige, men det är inte lika tydligt om nederbörden ökar eller minskar under sommartid i södra Sverige. Det som forskningen däremot klart visar är att risken för skyfall ökar i framtiden, vilket kan innebära att risken för lokala översvämningar också ökar, berättar Katarina Stensen.

• Låga flöden på sommaren – främst i sydöstra Sverige
Varmare temperaturer ger ökad avdunstning och en förlängd växtsäsong. Trots att nederbörden inte minskar kommer alltså markfuktigheten ändå att minska i framtiden och de låga flödena blir ännu lägre sommartid i stora delar av landet. Allra tydligast är förändringen i sydöstra Sverige, som redan idag upplever problem på grund av lågflöden och torka.

• Analyser av enskilda händelser
Det går att analysera om klimatförändringen leder till att en viss typ av väderhändelse blir vanligare eller inte i ett varmare klimat. Men det är svårt att ge besked om en enskild inträffad väderhändelse, som den varma och torra julimånaden 2018, beror på klimatförändringen.

Översvämning i Härån, Svenarum. Men det var i augusti 2017.

– Det finns forskare som arbetar med att utveckla en typ av sannolikhetsanalyser, för att svara på om en väderhändelse blir vanligare på grund av den pågående klimatförändringen. Inom det europeiska samarbetet Copernicus, där SMHI är Sveriges representant, planerar man att under 2019 testa en klimattjänst som ska kunna användas för att göra just sådana sannolikhetsanalyser av en viss väderhändelse, berättar Erik Engström.

• Vad skulle du som expert säga till den som oroar sig för framtida klimat?
– Vi har en pågående klimatförändring som vi absolut ska ta på allvar. Vad vi gör idag har betydelse och vi kan påverka utvecklingen. Jag hoppas att människor använder sin oro till något konstruktivt och engagerar sig i omställningen till ett hållbart samhälle. Långsiktigt behöver vi både arbeta med att minska utsläppen av växthusgaser, parallellt med att vi klimatanpassar, säger Erik Engström, och fortsätter:

– Som privatperson är det som påverkar klimatet mest hur vi reser, vad vi äter och hur vi bor: bilen, biffen och bostaden.

Källa: SMHI