Största naturskadorna på många år – många litar inte på kommunen
Nyheter Naturorsakade skador väntas öka med klimatförändringarna. I Vaggeryds kommun var skadeersättningarna 2023 de största sedan åtminstone 2015. Samtidigt visar en ny Sifo-undersökning från If att bara två av fem husägare litar på att kommunen man bor i har gjort tillräckligt för att skydda sina invånare mot skador orsakade av oväder, skriver försäkringsbolaget i ett pressmeddelande
Genrebild från översvämning under 2023
Med klimatförändringarna väntas extremväder, till exempel översvämningar och värmeböljor, bli ett allt större problem. I vissa delar av Sverige förväntas risken för skogsbränder öka.
Försäkringsbolag betalade 2023 ut 1,6 miljarder kronor i ersättning för naturorsakade skador runtom i Sverige.
Under år 2023 ersattes 31 försäkringstagare i Vaggeryds kommun med sammanlagt 2,8 miljoner kronor för naturorsakade skador. Det är det högsta beloppet sedan 2015. Det visar statistik från branschorganisationen Svensk Försäkring som If har sammanställt.
En ny Sifo-undersökning från försäkringsbolaget If bland 1 000 husägare visar att enbart två av fem husägare litar på att kommunen man bor i har vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda invånare och företag mot väderskador. Philip Thörn, hållbarhetschef på If, är inte förvånad över resultatet.
– Klimatanpassningsarbetet måste öka takten och här har kommunerna en central roll. Vissa kommuner har kommit igång ordentligt med detta, men alltför många kommuner släpar efter, säger Philip Thörn.
Naturskadorna varierar väldigt mycket från år till år. Med en svår storm eller en stor översvämning drar kostnaderna snabbt iväg.
Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna ersatts med 8,4 miljoner kronor i Vaggeryds kommun, vilket motsvarar 66 kronor per person och år. Vaggeryd placerar sig klart under rikssnittet. Motsvarande siffra för hela landet är 94 kronor.
– Som enskild husägare har man ett ansvar att skydda sin fastighet och det finns skadeförebyggande åtgärder som kan genomföras på enskild fastighetsnivå. Men många av klimatanpassningsåtgärderna behöver genomföras på kommunal nivå för att få mesta möjliga effekt för samhället. Här vilar ett stort ansvar på kommunerna, säger Philip Thörn.
Det handlar om till exempel förbättrad dagvattenhantering, att bygga skyddsvallar i riskområden och att se till att avlopp och brunnar hålls fria från skräp. Den här typen av åtgärder, kombinerade med långsiktig planering och investeringar, kan hjälpa kommuner att minska risken för skador och bygga motståndskraft mot extremväder.
För att ta reda på vad den egna kommunen vidtagit för klimatanpassningsåtgärder rekommenderar Philip Thörn att besöka kommunens officiella webbplats eller att kontakta de avdelningar på kommunen som hanterar miljö och stadsplanering.
Mätmetod
Undersökningen är genomförd av Verian (tidigare Kantar Public/Sifo) på uppdrag av If i den riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sifo-panelen. Totalt samlades det in 1 032 svar på webb-enkäten. Urvalet kommer från bakgrundsfrågor om boendeform och respondenterna screenades fram genom en inledande kontrollfråga för att säkerställa att de som svarar på enkäten äger sin villa/radhus. Målgrupp, svenska husägare 18–79 år. Resultatet i undersökningen är vägt på kön, ålder och region. Fältperioden för undersökningen är 10 – 15 oktober 2024.
Statistiken över skadeersättningar kommer från Svensk Försäkring.
Till naturorsakade skador räknas framför allt skador orsakade av stormar och vatten men även andra skador orsakade av exempelvis jordskred, bergras, lavin och hagel. Skador som orsakats av åska respektive skogsbrand ingår inte.
Statistiken omfattar skador som berör hem-, villahem-, fritidshus-, båt-, företags och fastighetsförsäkring samt övrig försäkring men inte skador som omfattas av trafik- och motorfordonsförsäkringar.
Det finns en eftersläpning i skaderapporteringen. Det gör att 2023 års siffror kan komma att skrivas upp ytterligare.
Källa: Försäkringsbolaget IF